Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

Transkript

1 Grupp A streptokocker återkommande problem Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

2 Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002 Data from the 2004 World Health Report60 and various estimates found in fact sheets on the WHO website ( Estimates are vague, often based on inadequate data, and should be considered a general guide only. *Almost all malaria mortality is due to Plasmodium falciparum (Carapetis et al 2005)

3 Vad är grupp A streptokocker (GAS)? Vilka sjukdomar orsakar GAS? Vilka epidemiologiska problem ställs vi inför?

4 Strepto = kedja

5 Betahemolys Alfahemolys

6 Indelning av streptokocker Hemolys - alfa, beta Lancefield serogrupp - A,B,C,D,G. Species identifiering biokemi (Streptococcus pyogenes) Serotypning av GAS T- typning ca 25 typer M-typning ca 100 typer Sekvensering av emm-gene av GAS emm typning ca 200 typer

7

8 Vad är grupp A streptokocker (GAS)? Vilka sjukdomar orsakar GAS? Vilka epidemiologiska problem ställs vi inför?

9 Klassifikation av grupp A sreptokock (GAS) infektioner (JAMA 1993) Icke invasiva infektioner Mukösa membraner: faryngit, tonsillit, otit, sinuit,vaginit Hud: impetigo Scarlatina Icke suppurativa komplikationer: akut reumatisk feber, akut glomerulonefrit Invasiva infektioner (GAS framodlat från normalt sterila lokaler) Streptococcal Toxic Shock Syndrome

10 Streptokockinfektioner - allmänt vanliga i förskole- och skolåldern bärare ( 60) % i en förskolegrupp spridning i familjen mellan syskon och till föräldrar är vanligt allvarliga komplikationer ytterst sällsynta i Sverige antibiotika förkortar tiden med symtom med endast dygn (Cochrane) efter 2 dygns penicillinbehandling bedöms personen vara smittfri

11 Streptokockinfektioner Diagnos (faryngit) hälften av alla halsinfektioner liknande halsfluss orsakas av virus snabbtest eller odling för streptokocker bör tas innan eventuell antibiotikabehandling sätts in vid lindriga symptom behövs sällan läkarbesök göras eftersom penicillin förkortar sjukdomstiden väldigt lite (Strama) samtidig hosta eller heshet orsakas av virusinfektion och halsprov ska inte utföras

12 Streptokocktonsillit From Forbes CD, Jackson WF: Color Atlas and Text of Clinical Medicine, 3rd ed. London, Mosby, MD Consult

13 GAS lymfkörtlar på halsen

14

15

16 Impetigo-svinkoppor Bullös impetigo - blåsor S. aureus Nonbullös impetigo-krustabelagda sår grupp A streptokocker +/- S. aureus

17 Scarlatina

18 Image 124_93. Group A Streptococcal Infections The characteristic inflammatory changes in the tongue, i.e. the "strawberry tongue" of scarlet fever Red Book Online Visual Library, Image 124_93. Available at: Copyright 2009 American Academy of Pediatrics

19 Image 124_58. Group A Streptococcal Infections Desquamation of the hands of the patient in image 124_57. Red Book Online Visual Library, Image 124_57. Available at: Copyright 2009 American Academy of Pediatrics

20 Image 124_13. Group A Streptococcal Infections Ten-year-old white male with erythema nodosum. This is the same patient as in image 124_12. Red Book Online Visual Library, Image 124_13. Available at: Copyright 2009 American Academy of Pediatrics

21 Image 124_120. Group A Streptococcal Infections Streptococcus pyogenes pneumonia in a 3 year old female. Red Book Online Visual Library, Image 124_120. Available at: Copyright 2009 American Academy of Pediatrics

22

23

24

25 Erysipelas-rosfeber Äldre, akut insjuknande, feber, frysningar, allmänpåverkan Välavgränsad rodnad i huden, ömhet, svullnad Predisponerande faktorer: venös insufficiens, lymfstas, diabetes, alkoholism

26

27

28 Nekrotiserande fasciit Infektion med nekroser subkutant, ev i epidermis, ner till muskelfascian Rodnat, svullet, diffus avgränsning, svår lokal smärta ofta utan (initiala) tecken

29 Nekrotiserande fasciit Typ1: främst bålen, ofta polymikrobiell genes Typ2: extremiteterna, streptokocker dominerar Behandling: kirurgisk revision, antibiotika parenteralt

30

31

32 Antal anmälningar av invasiva GAS (11 nov), SLL

33 Vad är grupp A streptokocker (GAS)? Vilka sjukdomar orsakar GAS? Vilka epidemiologiska problem ställs vi inför?

34 Streptokockinfektioner på förskolan Information till vården Vid en anhopning av barn med misstänkta eller bekräftade streptokockinfektioner rekommenderas förskolepersonalen kontakta närmaste vårdcentral för rådgivning. Smittskydd Stockholm kan kontaktas vid behov. Ett utbrott av streptokockinfektioner innebär att 1/3 eller flera av barnen bedöms ha eller nyligen ha haft en streptokockinfektion av något slag. I Information från Läkemedelsverket 6:2012: Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård (se länk nedan), rekommenderas att: Misstänkt GAS-infektion hos enstaka barn i förskolan handläggs på sedvanligt sätt med bedömning för ställningstagande till snabbtest eller odling och eventuell antibiotikabehandling. Vid faryngotonsillit görs bedömningen med ledning av Centorkriterier. Efter eventuell insatt behandling bör behandlade barn vistas i hemmet de första två behandlingsdygnen. Därefter återgång till förskolan om barnets allmäntillstånd tillåter. Barn som inte behandlats med antibiotika kan återgå när allmäntillståndet tillåter. Vid utbrott, dvs. att cirka en tredjedel eller flera av barnen på en avdelning har konstaterad eller misstänkt streptokockinfektion, kan en kartläggning och intervention vara motiverad.

35 Information till förskolans personal Vid anhopning av streptokockinfektioner på förskolan Om flera barn insjuknat med tecken på streptokockinfektion kan förskolepersonalen kontakta närmaste vårdcentral för rådgivning. Hygienråd vid streptokockinfektioner på förskolan Barnen bör vara ute extra mycket Använd flytande tvål och engångshanddukar Använd pappersnäsduk som slängs i plastpåse, både barn och personal tvättar händerna eller använder handsprit Tvätta dagligen barnens örngott och de leksaker som barnen brukar suga på. Mjuka leksaker tvättas i maskin Ytor, handtag och andra områden som man vidrör med händer rengörs dagligen Undvik gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna

36 Åtgärder som föreslås vid anhopning/utbrott är: Verifiera utbrottet genom att dokumentera kliniska fall med snabbtest eller odling. Antibiotikabehandla samtidigt (med minst 2 dygns överlappning) alla barn med symptom på faryngotonsillit och positivt svalgprov samt barn med andra streptokockinfektioner. Försök identifiera andra smittkällor än svalginfektion, t.ex impetigo, paronykier, perianal streptokockdermatit eller vulvit. Efter eventuell insatt behandling bör behandlade barn vistas i hemmet de första två behandlingsdygnen. Därefter återgång till förskolan om barnets allmäntillstånd tillåter. Länk: Streptokockinfektioner på förskolan. Information till förskolepersonal, föräldrar, vårdpersonal länk till dokumentet på vår hemsida Läkemedelsverkets information 6:2012, mation-fran-lakemedelsverket/arkiv/2012/ Se också Socialstyrelsens skrift Smitta i förskolan (2009), som finns på Socialstyrelsens webbplats

37 Invasiv meningokocksjukdom (Neisseria meningitidis) Ovanlig sjukdom (< 100 per år i Sverige) Oftast sporadiska fall men utbrott kan förekomma Vanligt med bärarskap (ca 10 %), oftast ej kapslade stammar Smitta via luftvägssekret I bland mycket snabbt förlopp, men oklara initial förlopp kan förekomma, t.ex övre luftvägsbesvär, hals-ont, feber, influensaliknande symtom, huvudvärk, diarré och kräkningar ( maginfluensa ) eller utslag, speciellt med petekier Olika serogrupper: A, B, C, Y, W135 Vacciner finns Antibiotikaprofylax till närstående (boende under samma tak, salivkontakter ), ibland skolklasser, förskola, militärförläggning Ciprofloxacin engångsdos, inom 1-2 dygn (< 2v) Vuxna 500 mgx1, barn < 20 kg 250 mgx1, eller 20 mg/kg, engångsdos Slutenvårdskrävande

38 Meningokock-utbrott efter Japan-Jamboree 28/7-8/ scouter från Sv

39 TACK!