KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
|
|
- Barbro Emma Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL rifat.rob@sll.se Tfn: Handledare: Vetenskaplig handledare: Marina Taloyan, PhD i medicinsk vetenskap, CeFAM Klinisk handledare: Muleta Bekele, Distriktsläkare, Tensta Vårdcentral 2011
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 6 Frågeställning. 6 Material och metod. 6 Etiska överväganden... 9 Resultat Diskussion Styrkor och svagheter Framtida studier.. 13 Slutsatser.. 13 Referenser. 14 Bilagor
3 SAMMANFATTNING Bakgrund: Diabetes mellitus är en folksjukdom som drabbar omkring 5 procent av befolkningen i Sverige. Metformin anses vara en av hörnstenarna vid diabetesbehandling och är förstahandsmedel till patienter med typ 2 diabetes och är det diabetesläkemedel med starkast evidens för minskad kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. En vanlig komplikation vid diabetes mellitus är diabetesneuropati vilket drabbar cirka 30 % av alla diabetespatienter. En annan orsak till neuropati är brist på vitamin B12. Vid tidig upptäckt av detta kan symtomen gå i regress med B12 substitution, i värsta fall vid långvarig obehandlad brist på B12 blir det irreversibla skador. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av brist på vitamin B12 hos metforminbehandlade diabetespatienter på Tensta vårdcentral (TVC) och hur de behandlades. Metod: Detta var en retrospektiv tvärsnittsstudie av journalmaterial från TVC. Resultat: Av totalt 269 patienter med typ 2 diabetes mellitus har 71,4 % (192 patientfall) metforminbehandling. Av 192 patienter med metforminbehandling har 19,3% (37 patienter) utretts för brist på B12 under studie perioden, samtliga patienter med verifierad B12 brist får substitutionsbehandling och ingen statistiskt signifikant könsskillnad ses. Totalt 14.6% (28 patienter) får substitutionsbehandling för B12 bland metforminbehandlade gruppen jämfört med 10.4% (8 patienter) bland icke metforminbehandlade gruppen men ingen statistiskt signifikant skillnad föreligger mellan grupperna (P värde 0,336). Slutsatser: Vi påvisar en icke signifikant högre andel B12 substituerade bland metforminbehandlade diabetiker än bland de med annan behandling. Fynden stöder Läkemedelsverkets riktlinjer om kontroll av B12 före insättning av metformin och regelbundet under behandlingsperioden. 3
4 BAKGRUND: Diabetes mellitus är en folksjukdom som drabbar omkring 5 procent av befolkningen i Sverige [1]. Personer som är ovetandes om sin sjukdom kan gå odiagnostiserade under en längre tid och mörkertalet beräknas därför vara hög. Sjukdomen ökar i hela världen år 1994 fanns det 111 miljoner människor med diabetes mellitus, år 2000 var frekvensen 175 miljoner, den extrapolerade siffran för år 2010 är 240 miljoner och för år 2030 beräknas den öka till 380 miljoner [1]. Man räknar med att det finns odiagnostiserade patienter med typ 2 diabetes i Sverige och befolknings undersökningar har visat att cirka 10-15% av alla över 70 år har diabetes mellitus [2]. En vanlig komplikation vid diabetes mellitus är diabetesneuropati vilket drabbar cirka 30 % av alla diabetespatienter [3]. Diabetesneuropati, vare sig i tidigt skede eller i sent skede, är ett allmänt känt sjukdomstillstånd där det inte finns någon behandling för att upphäva symtomen. En annan orsak till neuropati är brist på vitamin B12 [3]. Vid tidig upptäckt av detta kan symtomen gå i regress med vitamin B12 substitution, i värsta fall (långvarig obehandlad brist på B12) blir det irreversibla skador [4, 5]. Metformin anses vara en av hörnstenarna vid diabetesbehandling och är förstahandsmedel till patienter med typ 2 diabetes och är det diabetesläkemedel med starkast evidens för minskad kardiovaskulär morbiditet och mortalitet, vilket är den största dödsorsaken hos diabetespatienter [6-8]. En av nackdelarna med metforminbehandling är att detta ökar risk för brist på vitamin B12 [8, 9]. Metformin interfererar med absorptionen av vitamin B12 vilket leder till minskad koncentration av vitamin B12 som i sin tur ökar risken för brist [8-11]. Enligt FASS drabbas cirka 1/ [11]. Även Läkemedelsverket har uppmärksammat denna biverkning och år 2010 kom det nya rekommendationer för behandlingsstart av metformin där B12 värde bör kontrolleras och följas upp för att förhindra utveckling av neuropati [6]. Det finns ingen tydlig definition av brist på vitamin B12. Enligt uppgifter från en webbsida riktad till svensk sjukvårdspersonal talar ett B12 värde på mindre än 100 pmol/l i blodet för brist och vid ett B12 värde över 300pmol/l råder det ingen misstanke om brist [12]. När ett B12 värde mellan pmol/l uppmätts i blodet är det otydligt om brist föreligger, därför är det viktigt med klinisk anamnes som stödjer misstanken tillsammans med laboratorieanalys av Homocystein (P-tHcy) och/eller Metylmalonsyra (MMA), där höga halter stödjer 4
5 misstanken [12]. Kriterierna ovan används som definition av B12 brist i det här projektet (se Tabell 1). På Tensta Vårdcentral (TVC) har vi lagt märke till flera fall av brist på vitamin B12 hos metforminbehandlade patienter med typ 2 diabetes mellitus vilket väckt ett intresse att göra en studie för att se om metforminbehandling kan vara en möjlig orsak till detta. TVC är en av de största primärvårdsverksamheterna inom Stockholms kommun och har cirka listade patienter för närvarande. Majoriteten av Tenstas befolkning har utländsk bakgrund och representerar i stort sett hela världen. En stor andel kommer från Mellanöstern, södra Asien och Somalia. Enligt Wändell et als granskning av 17 vetenskapliga artiklar som handlar om typ 2 diabetes i Norden, är risken för typ 2 diabetes 10 gånger större i invandrargrupper med icke-europeisk bakgrund främst från Mellanöstern och södra Asien, med relativ högre risk hos kvinnor, i synnerhet jämfört med den inhemska befolkningen [13]. 5
6 SYFTE Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av brist på vitamin B12 hos metforminbehandlade diabetespatienter på TVC och hur de behandlades. FRÅGESTÄLLNINGAR: Avseende patienter med journalförd typ 2 diabetes mellitus på TVC under perioden Hur stor andel är insatta på behandling med Metformin? 2. Hur stor andel av de Metforminbehandlade patienterna har utretts för B12 brist? 3. Hur stor del av de Metforminbehandlade patienterna med verifierad B12 brist får substitutionsbehandling för detta? 4. Föreligger skillnad i andel män/kvinnor bland de Metforminbehandlade patienterna som får substitutionsbehandling? 5. Hur stor andel behandlas med B12 av de med Metforminbehandling jämfört med de utan Metforminbehandling? MATERIAL OCH METOD Detta var en retrospektiv tvärsnittsstudie av journalmaterial från TVC. Journaluppgifterna plockades fram med hjälp av dataprogrammet RAVE 3, som är ett sökverktyg för att få fram statistik. Programmet RAVE 3 nåddes via Internet (SLSO/insidan) och det krävdes lösenord för att kunna använda programmet vilket erhölls av verksamhetschefen på vårdcentralen. Inklusionskriterier: Alla patienter med journalförd typ 2 diabetes mellitus som besökt TVC under perioden ingick i studien. Exklusionskriterier: Patienter med andra kända orsaker till brist på B12 till exempel strikta veganer, atrofiskgastrit/brist på intrinsic faktor/perniciös anemi, Celiaki, Alkoholberoende/alkoholism, Mb Krohn, kirurgiskt ingrepp i magsäcken/tarmen och eventuella fel journalförda diagnoser. Det var totalt 281 patientfall med journalförd typ 2 diabetes mellitus men 12 patienter exkluderades enligt kriterierna ovan: 5 fall med fel journalförda diagnoser, 3 patienter med 6
7 alkoholism, 2 patienter som utfört kirurgiskt ingrepp i magsäcken, 1 patientfall med tarmcancer och 1 avliden. Således 269 patienter uppfyllde kriterierna för att vara med i studien (se flödesdiagram i figur 1). Samtliga journaler granskades manuellt i minst 3 år retrospektivt inklusive studieperiodens tid utifrån frågeställningarna och svaren infördes i ett protokoll (bilaga 1). Informationen från protokollet användes sedan för beräkningar så att frågeställningarna kunde besvaras. Verifierad B12 brist konstateras utifrån det senast tagna provsvar som noteras i journalen enligt Tabell 1. Tabell 1: Definitions kriterier för B12 brist i denna studie. Brist Grå zon Ej brist B12 < 100pmol/L pmol/L > 300pmol/L P-tHcy > 16mmol/L Ej definierat 16mmol/L S-MMA > 0,34 mmol/l Ej definierat 0,34 mmol/l Klinisk anamnes för Ej nödvändig Mycket viktigt Ej nödvändigt fastställning av brist Statistisk analys gjordes i form av beräkning av andelar och procentsatser samt Pearson chi2 test med hjälp av ett statistiskt program- STATA där p-värde <0,05 ger statistisk signifikans. 7
8 Patienter med typ 2 Diabetes (n = 269) Metformin: ja (n =192) Metformin: nej (n = 77) Utredd B12 (n = 37) B12 brist (n = 6) Substitution (n = 28) Substitution (n = 6) Män (n =10) Kvinnor (n = 18) Substitution (n = 8) Figur 1: Flödesdiagram av studien. 8
9 ETISKA ÖVERVÄGANDE: Projektet är en kvalitetsgranskning via genomläsning av patientjournaler vilket innebär integritets intrång gentemot både patienter och läkare/vårdgivare. Patienters identitet kommer inte att avslöjas utan varje individ kodas direkt till en siffra. När hela uppsatsen är godkänd kommer denna kodlista att förstöras. Tystnadsplikt enligt Hälso- och sjukvårdslag gäller. Försökspersoner garanteras anonymitet vid presentation av resultaten. Det kodade materialet kommer endast att hanteras av studieledaren. Materialet är endast åtkomligt av studieledaren. Journalförande läkare kommer inte att presenteras eller enskilt utvärderas eller bedömas. Kollegorna informerades om studien. Verksamhetschefen på TVC har gett sin tillåtelse för genomförande av denna studie. Förhoppningsvis kan projektet leda till ökad kunskap om denna grupp patienter och eventuellt till ett förbättrat omhändertagande i framtiden. 9
10 RESULTAT: Av totalt 269 patienter med typ 2 diabetes mellitus har 71,4 % (192 patientfall) metforminbehandling (se figur 1). Av 192 patienter med metforminbehandling har 19,3% (37 patientfall) utretts för brist på B12 under studie perioden (se Tabell 2 nedan). Tabell 2. Andel patienter som utretts avseende B12 brist. Metformin (n=192) Ej Metformin (n=77) Chi2 test Utretts 19,3% (37 patienter) 27,3% (21 patienter) p-värde 0,179 Ej utretts 80,7% (155 patienter) 72,7% (56 patienter) Samtliga patienter (6 patientfall) med verifierad B12 brist får substitutionsbehandling. Sammanlagt 28 patienter (inklusive 6 patientfall med verifierad B12 brist under studietiden) bland metforminbehandladegruppen får substitutionsbehandling för B12. Av de 35.7 % (10 patientfall) är män och 64.3% (18 patientfall) är kvinnor och dessa skillnader är inte statistiskt signifikanta (P värde 0,06). Totalt 14.6% får substitutionsbehandling för B12 bland metforminbehandlade gruppen jämfört med 10.4% bland icke metforminbehandlade gruppen (se Tabell 3 nedan). P-värde 0,336, ej statistiskt signifikant. Tabell 3: B12 substitution bland metforminbehandlade- och icke metforminbehandladegrupp. B12 substitution: Metformin (n=192) Ej Metformin (n=77) Ja 14,6% (28 patienter) 10,4% (8 patienter) Nej 85,4% (164 patienter) 89,6% (69 patienter) 10
11 DISKUSSION: Resultaten visar att den största delen av patienter med typ 2 diabetes står på metformin men få av dem är utredda för brist på B12. De som är utredda och har brist får substitution. Statistiskt finns det inte någon skillnad i förekomsten av brist på B12 mellan metformin- och icke metforminbehandlade patientgrupperna vilket jag hade förväntat mig. Med tanke på att drygt åttio procent av de metforminbehandlade patienterna inte har utretts så kan det finnas ett mörkertal med brist. Det föreligger en sifferskillnad mellan könen i form av fler kvinnor än män som får substitutionsbehandling för B12, dock är den inte statistiskt signifikant. Det visar sig att fyra av fem bland metforminbehandlade diabetespatienterna inte är utredda för brist på B12 under ett års tid på TVC. Vilket inte är förvånande då studien är retrospektiv från år 2010 och större delen består av patienter från tiden innan rekommendationen från Läkemedelsverket kom om att man även bör utreda avseende brist på B12 vid metforminbehandling [6]. Ett överraskande bifynd i denna studie är att antalet utredda fall bland icke metforminbehandlade gruppen är högre jämfört med metforminbehandlade patienterna, dock finner vi ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna. Detta kan innebära att man på TVC inte är uppmärksammad gällande risken för brist på B12 vid metforminbehandling eller att det inte finns någon tydlig implementerad rutin kring denna patientgrupp angående utredning om brist på B12. Även om det inte finns någon statistisk signifikans i denna studie så är procentandelen patienter som behandlas för brist på B12 större i metforminbehandlade gruppen så som andra studier påvisat [9, 10]. En del av patienterna står på B12 substitution enligt läkarordination där ingen labbverifierad B12 status har gjorts. Detta leder till funderingar kring om överbehandling kan förekomma gällande brist på B12 särskild när de står på metformin. Tidigare studier har påvisat att brist på B12 är vanligare hos långtidssjukskrivna invandrare och man rekommenderar tidig och rutinmässig diagnostik av B12 status vid utredning av nedsatt arbetsförmåga, inte minst hos invandrare [14, 15]. Då denna patientgrupp är mycket stor här på TVC kan det bidra till att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan 11
12 metformin- och icke metformin-behandlade grupperna i förekomsten av brist på B12 i studien. När det gäller könsskillnad visar det sig att B12 substitution hos kvinnliga patienter är mycket vanligare än hos män, vilket andra studier har påvisat [16]. Kan det bero på att kvinnor överbehandlas? Eller är det männen som underbehandlas? Dessa frågor återstår att besvara i framtida studier. TVC har flera fall av brist på B12 hos de metforminbehandlade diabetespatienterna än det som anges i FASS (1/ drabbas av brist på B12 vid metforminbehandling) [11]. Orsaken kan inte bara bero på metforminbehandling då icke metforminbehandlade patientgruppen också har ganska hög siffra med brist på B12. Möjligtvis kan det bero på andra faktorer till exempel att vi har flera långtidssjukskrivna och invandrargrupper i det här området, vilket tidigare konstaterats som högriskgrupp [14, 15]. Studien indikerar att det finns fler faktorer att ta hänsyn till vad gäller uppkomsten av B12 brist. Fler frågor uppstår och ger nya tankar och idéer om studier på detta område. Styrkor och Svaghet: Styrkan av denna studie är att studien är baserad på ett primärvårdscenter med stort upptagningsområde där patienterna representerar i stort sett hela världen. Samtliga patienter som uppfyllde kriterierna har valts ut i studien. Data har tagits från journaler. Det finns flera svagheter, för det första, detta är en liten studie vilket kan vara orsaken till att statistisk signifikans inte kan påvisas. Undersökningen är enbart gjord på en vårdcentral och därför är det svårt att generalisera till primärvården i ett större område. För det andra, man har inte tagit hänsyn till hur lång tid patienterna stått på metformin och det fanns inte någon möjlighet att ta blodprov eller följa upp patienterna som inte var utredda labbmässigt. För det tredje, under studietiden bytte TVC journalsystem vilket försvårat insamling av information. För det fjärde, det saknas en allmän fastställd definition av brist på B12, eller en tydligare diagnos kod som skulle kunna underlätta sökandet av patienter i journalsystemet. 12
13 Framtida studier: Metformin är en av de viktigaste medicinerna gällande typ 2 diabetes, för att säga att metformin kan leda till brist på B12 behöver man göra ytterligare större studier där även andra faktorer som till exempel livsstil vägs in. Slutsatser: Vi påvisar en icke signifikant högre andel B12 substituerade bland metforminbehandlade diabetiker än bland de med annan behandling. Fynden stöder Läkemedelsverkets riktlinjer om kontroll av B12 före insättning av metformin och regelbundet under behandlingsperioden. 13
14 Referenser: 1. Olsson, M. and A. Nilsson, Allmänläkarpraktikan: Diabetes och andra endokrina sjukdomar.2010, Lund: Studentlitteratur. 2. Steiner, H., Allmänmedicin.2007, Lund.: Studentlitteratur. 3. Haslett, C., et al., Davidson's Principles and Practice of MEdicine.2002, Edinburgh. 4. Nilsson-Ehle, H., Anemi, B12- och folatbrist [databas på nätet]. Tillgänglig på: 5. Ödman, B., Vitamin B12-brist [databas på nätet]. 2011, Tillgänglig på: 6. Läkemedelsverket., Läkemedelsbehandling vid typ II diabetes - ny rekommendation. 2010(1): p Personne, M., Oroande ökning av antalet intoxikationer med metformin. Läkartidningen., : p de Jager, J., et al., Long term treatment with metformin in patients with type 2 diabetes and risk of vitamin B-12 deficiency: randomised placebo controlled trial. BMJ, : p. c Vidal-Alaball, J. and C.C. Butler, Reduced serum vitamin B-12 in patients taking metformin. BMJ, : p. c Tomkin, G.H., et al., Vitamin-B12 status of patients on long-term metformin therapy. British medical journal, (5763): p FASS, FASS för föreskrivare [databas på nätet]. 2011, Tillgänglig på: 1&DocTypeID=3&UserTypeID= Nilsson-Ehle, H., B12- och folatbrist utan anemi [databas på nätet]. 2011, Tillgänglig på: Wandell, P.E., A. Carlsson, and K.H. Steiner, Prevalence of diabetes among immigrants in the Nordic countries. Current diabetes reviews, (2): p Wikland, B. and J. Linder, B12-brist vanlig hos långtidssjukskrivna invandrare. Läkartidningen., : p Norberg, B., Brist på vitamin B12 och folat underskattat hos långtidssjukskrivna? Läkartidningen., : p Loikas, D., B. Wettermark, and e. al., Stora könsskillnader i användningen av läkemedel. Läkartidningen., : p
15 Bilaga 1 Protokoll I Kön: Metformin Utredd B12 B12 brist B12- D Man = 1 Ja = 1 Ja = 1 Ja = 1 substitution Kvinna = 2 Nej = 2 Nej = 2 Nej = 2 Ja = 1 Oklar = 0 Nej = 2 15
Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 )
FoU- arbete 2004-06-09 Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 ) Atefa Zarin ST- läkare Nordmanna Vårdcentral 442 37 Kungälv atefa.zarin@vgregion.se
Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
E-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE
E-handeln 2014 Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 11/12 17/12 2014. 1038 personer i varierande
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309
CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering
Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),
VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Vitamin-B12 brist. - vid Metforminbehandling av typ 2. diabetes?
Vitamin-B12 brist - vid Metforminbehandling av typ 2 diabetes? Författare: Bayan Fatah Vivalla vårdcentral Poesigatan 20D 703 71 Örebro bayan.fatah@orebroll.se Handledare: Peter Engfeldt Allmänmedicinskt
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad
Behandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
VÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
SAKEN BESLUT 1 (5) Janssen-Cilag AB Box 7073 192 07 Sollentuna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna.
2015-06-11 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Janssen-Cilag AB Box 7073 192 07 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,
Klinisk baskurs 1, inriktning medicin
Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine
Nej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården 1 ngegerd (Kristina Lingman) Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär
Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Patientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum
vhlt_rgb Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Uppföljning av målen Tillgänglighet Täckningsgrad Medicinsk kvalitet Läkemedelsförskrivning Hälsofrämjande arbete 2 Sammanfattande kommentarer God
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Arytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-
BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT
Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter
Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS
Handlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp
STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.
Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Deltagare Borlänge: 118 personer. Deltagare Malung: 48 Fler läkare i Malung. Ingen chef någonstans! Många från kommunen i Borlänge
Deltagare Borlänge: 118 personer Deltagare Malung: 48 Fler läkare i Malung Ingen chef någonstans! Många från kommunen i Borlänge Orda en liknade dag för chefer så dom förstår och är med i arbetet Mer samarbete
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Folkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Våga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Palliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.
Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar
Barn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
I särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
2013-03-04. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Monoprost Ögondroppar, lösning i endosbehållare. (6 x 5 st) Endosbehållare,
2013-03-04 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Styrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Hej Alla! Vi som pratar nu heter
Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med
Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
CheckUp www.explizit.se www.checkup.se
CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
Vårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad
Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst
Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk
Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter
Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde
Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Patientens delaktighet/medverkan!?!?! Historik SUSTAINS - Uppsala Uppsala landsting först ut i Sverige och Europa med
Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan
1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella
Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas
Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger
Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra
Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!
Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015
KAROLINSKA INSTITUTET UPPDRAGSUTBILDNING. Kursinformation Översiktskurs i endokrina folksjukdomar diabetes, tyreoidea och osteoporos VT-15.
Schema 4 maj - 10.40 10.40-11.20 11.20-11.25 11.25-12.30 12.30-13.30 Registrering, kaffe, te Tyreoidea Välkommen och information Kerstin Brismar, Maria Sääf, Sigridur Björnsdottir Hypotyreos Prevalens,
Christina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden 2006-09-14 INTERREG IIIA INTERREG III A Sverige-Norge Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården - PROJEKTBESKRIVNING Ett gränslöst
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Kursplan för Allmänmedicin
Kursplan för Allmänmedicin Family Medicine KURSPLAN 6.5 högskolepoäng Kurskod: 3AM018 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Medicinsk vetenskap A1F Betygskala: Underkänd
LAKTOSBELASTNING, PERORAL
LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas