Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM"

Transkript

1 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral Vinjegatan 8, Bromma wiaamnoor@hotmail.com 1

2 Innehållsförteckning: Rubrik Sidan Sammanfattning 3-4 Introduktion 4-5 Syfte 5 Metod 5-7 Etik 7 Resultat 7-8 Diskussion Referenser 12 2

3 Sammanfattning Bakgrund Astma är en inflammationssjukdom i luftrören som leder till symtom som andnöd, hosta, väsande och pipande andning och obstruktivitet som ofta är reversibel antingen spontant eller efter behandling (1). Astma är en av våra vanligaste förekommande sjukdomar. Idag beräknas ca 10 % av befolkning i Sverige ha astma (2). Målet med astmabehandlingen är besvärsfrihet, ingen begränsning av dagliga aktiviteter, normal lungfunktion, inga störande biverkningar av behandlingen och inget behov av vid behovsmedicinering. I primärvården finns basen för astmapatientens vård och därför är det av stor vikt att primärvården kan erbjuda en vård av god kvalitet så att astmasjukdomen kan behandlas optimalt. För att kunna uppnå detta krävs ett målmedvetet och strukturerat kvalitetsarbete på den lokala vårdcentralen. Syfte Undersöka hur omhändertagandet av astmapatienter på Blackebergs vårdcentral ser ut genom att använda utvalda kvalitetsindikatorer. Metod Projektet är en journalstudie i vilken utvalda kvalitetsindikatorer från Vårdutvecklingsplan för astma i primärvård utvecklat på CeFAM använts som kvalitetsmått på astmavård i Blackebergs vårdcentral. Alla patienter som vid besök på Blackebergs vårdcentral erhållit diagnos astma (J45) under perioden 1 juli, 2008 till 30 juni, 2009 inkluderades och deras journaler undersöktes avseende kvalitetsindikatorerna. Resultat Under studieperioden fick 197 patienter på Blackebergs vårdcentral diagnos astma vilket motsvarar 2 % av alla listade patienter. Vårdcentralen saknade spirometer, ansvarig astmasjuksköterska/läkare och lokalt vårdprogram för astma. Drygt hälften av astmapatienterna hade genomfört spirometriunder undersökningsperioden. 98 % stod på behandling med kortverkande B2 stimulerare vid behov och 88 % stod på behandling med inhalationsterioder. Andel astmapatienter med uppgifter om tobaksanvändning i journalen var 3

4 72 % och andelen registrerade rökare var 3 %. Två tredjedelar av patienterna hade inte haft astmasymtom dag eller nattetid eller något registrerat akut läkarbesök på grund av astmaförsämring de senaste 12 månader. Slutsats Studien visar att astmavården på Blackebergs vårdcentral har utrymme för förbättringar. Vårdpersonalen kan genom att införskaffa spirometer, utse en astmaansvarig sjuksköterska/läkare, utarbeta ett lokalt vårdprogram och förbättra anamnestagandet av tobaksvanor bli bättre på att både diagnosticera och följa behandlingsresultat hos astmapatienter. Dessutom kan studien kunna användas som ett stöd i det fortsatta kvalitetsarbetet i vården av denna patientgrupp. Introduktion Astma är en vanlig sjukdom som drabbar såväl barn som vuxna och betraktas som en av våra folksjukdomar. Astma drabbar 8-10 % eller personer av den vuxna befolkningen i Stockholm och sammanlagt svenskar har astma (3). Den stora ökningen av astma och andra allergisjukdomar som skett under de senaste 40 åren går nu att avläsa i vuxenpopulationen. Antalet individer med astma beräknas fortsätta öka under de närmaste 20 åren (5). Eftersom orsaken till den ökade astmaprevalensen inte är känd vet vi inte hur uppkomsten av astma ska förhindras. Däremot har vi goda kunskaper när det gäller diagnostik och behandling av sjukdomen som finns samlade i nationella och internationella riktlinjer. Trots att fler individer drabbats av astma så har inläggning för vård på sjukhus till följd av astma dock minskat med två tredjedelar sedan Drygt 250 personer i Sverige avled 1997 till följd av astma (3) och under senare år har i genomsnitt personer per år avlidit pga. astma (4). Målet med modern astmabehandling är en hög livskvalitet, att uppnå symtomkontroll och att förebygga försämringsepisoder. Behandlingen ska dessutom inte leda till störande biverkningar och har även som syfte att förebygga irreversibel försämring av lungfunktionen. En person med astma ska i de allra flesta fall kunna behålla normal aktivitetsnivå och ha en normal, eller nästan normal lungfunktion. Vägen dit är att ringa in och eliminera utlösande faktorer samt att använda de effektiva farmakologiska medlen på rätt sätt. För att detta skall lyckas krävs kunskaper hos både vårdpersonal och patienter. De hälsoekonomiska kostnaderna till följd av astma är höga och beräknas i Sverige till mellan tre och sju miljarder kronor per år. Astmans svårighetsgrad och stigande ålder är 4

5 kostnadsdrivande faktorer. De indirekta kostnaderna, det vill säga andra kostnader än för sjukvård och mediciner, är högre än de direkta kostnaderna (4). Då majoriteten av astmapatienterna kontrolleras i primärvården, är det av största vikt att kvaliteten på vården är optimal för att minska mortalitet och morbiditet för denna patientgrupp. Det finns olika metoder för att bedöma kvalitet. I denna studie har författaren använts sig av utvalda kvalitetsindikatorer som utvecklats på CeFAM och sammanställts i Vårdutvecklingsplan för astmavård i primärvården som kvalitetsmått på astmavården på Blackebergs vårdcentral. Kvalitetsindikatorerna har delats in i 3 grupper: strukturindikatorer, processindikatorer och resultatindikatorer. Blackebergs vårdcentral har listade patienter. Under insamlingen av information för projektarbetet var det sammanlagt 8 läkare som arbetade där inklusive ST-läkare. Syfte Att undersöka hur kvalitet i omhändertagandet av astmapatienter ser ut på Blackebergs vårdcentral genom att använda utvalda kvalitetsindikatorer som arbetats fram på CeFAM i Vårdutvecklingsplan för astma i primärvård. Resultatet skulle också kunna användas i ett fortsatt astmakvalitetsarbete på vårdcentralen. Frågeställning 1. Har Blackebergs Vårdcentral utifrån de utvalda kvalitetsindikatorerna de förutsättningar som krävs för att kunna ta hand om astmapatienter på ett tillfredställande sätt? (Strukturindikatorer). 2. Hur ser omhändertagandet av astmapatienter ut på Blackebergs Vårdcentral utifrån de utvalda kvalitetsindikatorerna? (Processindikatorer). 3. Hur mår patienter med astma på Blackebergs Vårdcentral utifrån de utvalda kvalitetsindikatorerna? (Resultatindikatorer). Metod Projektarbetet är en kvantitativ retrospektiv journalstudie i vilken utvalda kvalitetsindikatorer från Vårdutvecklingsplan för astma i primärvården på CeFAM användes som kvalitetsmått på astmavården på Blackebergs vårdcentral. För att få fram antalet patienter som fått diagnos astma användes RAVE 3 som är ett rapportverktyg som används att ta fram information via sökord i Profdoc. 5

6 Urval: Alla patienter 18 år gamla och äldre, kvinnor och män, som vid något besök under perioden 1 juli, 2008 till 30 juni, 2009 erhållit diagnosen astma (J45 enligt ICD 10) inkluderades i studien. Alla journaler på de utvalda patienterna genomlästes för att få fram uppgifter avseende de utvalda kvalitetsindikatorerna. De patienter som under studietiden erhållit diagnos KOL exkluderades. All information insamlades och sammanställdes i Excell. Kvalitetsindikatorer: Som kvalitetsmått användes kvalitetsindikatorerna uppdelade in i 3 grupper: strukturindikatorer, processindikatorer och resultatindikatorer. 1- Strukturindikatorer. Som kvalitetsmått på vårdcentralens förutsättningar att ta hand om astmapatienter användes följande kvalitetsindikatorer: 1) Finns på Blackebergs vårdcentral tillgång till distriktssköterska med utvecklingsansvar inom ämnesområdet astma? Ja/Nej 2) Finns på Blackebergs vårdcentral tillgång till distriktsläkare med utvecklingsansvar inom ämnesområdet astma? Ja/Nej 3) Har Blackebergs vårdcentral tillgång till spirometer? Ja/Nej 4) Har Blackebergs vårdcentral tillgång till nebulisator? Ja/Nej 5) Har vårdcentralen tillgång till pulsoxymeter? Ja/Nej 6) Finns på vårdcentralen lokalt vårdprogram för astmavård? Ja/Nej 2- Processindikatorer. Som kvalitetsmått på hur omhändertagandet av patienterna på Blackebergs vårdcentral såg ut användes följande kvalitetsindikatorer: 1) Andel patienter med diagnos astma av totalt antal listade patienter. Mål ca 10 %. 2) Andel patienter med diagnos astma som står på kortverkande B2- stimulerare vid behov. Mål: 100 % 3) Andel patienter med diagnos astma som står på inhalationssteroider (gäller även kombinationsfarmaka). Mål: 100 % 4) Andel patienter med astma som genomfört spirometriundersökning under studieperioden Mål: 100 % 5) Andel patienter med astma med uppgift om tobaksanvändning i journal. Mål 100 %. (Även antalet registrerade rökare undersöktes) 6

7 3- Resultatindikatorer. Som kvalitetsmått på hur patienterna mådde i sin astmasjukdom användes följande indikatorer: 1) Andel patienter som inte har haft symtom dag eller natt. Mål 100 %. 2) Andel patienter som inte har gjort några akutbesök pga. astmaförsämring på Blackebergs vårdcentral de senaste 12 månaderna. Mål 100 % Etik All journalgranskning innebär ett visst mått av integritetsintrång och i princip får man inte läsa journaler på patienter som man inte har en vårdrelation till. Verksamhetschefen godkännande hämtades för utförandet av denna journalstudie. Alla patienter som ingick i studien avkodades och bara författaren hade tillgång till informationen/materialet. All information sparades i ett låst skåp till vilket enbart författaren hade nyckel. Bedömningen är att denna journalstudie inte medför etiska risker gentemot patienterna eftersom ingen person kan identifieras. Däremot medför studien att personalen på Blackebergs vårdcentral får en bild av hur astmavården/omhändertagandet av astmapatienter ser ut på Blackebergs vårdcentral och får därmed möjlighet att göra förbättringar/uppföljning. Nyttan för patienterna överväger. Resultat Under studieperioden hittades 197 patienter 18 år gamla och äldre som erhållit diagnos astma vilket motsvarar 2 % av alla listade patienter på Blackebergs vårdcentral. Vårdcentralen hade inte tillgång till egen spirometer. Resultatet avseende strukturindikatorer kan ses in tabell 1. 7

8 Tabell 1: Resultat avseende strukturindikatorer på Blackebergs vårdcentral Strukturindikatorer Tillgång till specialist sjuksköterska inom astmavård Tillgång till en specialist läkare inom astmavård Tillgång till spirometri Tillgång till Nebulisator Tillgång till Pulsoxymeter Tillgång till ett lokalt astmavård program Ja/Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Enbart 105 (53 %) av patienterna hade gjort en spirometri och drygt hos två tredjedelar av patienterna fanns uppgift om tobaksanvändande. Se tabell 2. Tabell 2: Resultat avseende processindikatorer på Blackebergs vårdcentral i antal och procent. Processindikatorer Antal (Andel i %) Andel patienter som vid besök på Blackebergs vårdcentral 197 (2 %)* under studieperioden erhållit diagnos astma Andel patienter som stod på B2-stimulerare 195 (98 %)** Andel patienter som stod på inhalationsteroider 175 (88 %)** Andel genomförda spirometrier 105 (53 %)** Andel patienter med information om tobaksanvändande 143 (72 %)** * Procent av samtliga listade patienter på vårdcentralen. **Procent av samtliga patienter med diagnos astma. Tabell 3: Resultatet avseende resultatindikatorerna ses i tabell 3. Resultatindikatorer Antal (Andel i %) Andel symptomfria patienter 141 (72 %) Andel patienter som ej gjort akut besök senaste (67 %) månaderna 8

9 . Diskussion Studien visar att kvaliteten på astmavården i Blackebergs vårdcentral inte nått alla önskvärda mål utifrån de utvalda kvalitetsindikatorerna. Bäst uppnåddes målen för förskrivning av läkemedel. Andelen spirometrier var enbart 53 % bland de patienter som ingick i studien. För att kunna uppnå en bra astmavård kan användandet av kvalitetsindikatorer kan vara ett sätt för att både utveckla och förbättra kvaliteten i astmavården. Denna studie visar att 2 % av alla listade patienter på Blackebergs vårdcentral hade fått diagnosen astma registrerad under studieperioden. Enligt andra studier (16,17) har man beräknat att 8-10 % av befolkningen har diagnosen astma. Den lägre andelen astmapatienter på Blackebergs vårdcentral kan bero på att enbart individer som besökt primärvården ingår i studien, att diagnosen kan ha missats eller att diagnosen inte registrerats som besöksorsak. Det låga antalet patienter med astmadiagnos kan också förklaras av att en del astmapatienter inte besökt vårdcentralen under studieperioden som är begränsad till ett år och av den anledningen inte blivit medräknade i studien. Patienter som sköts på annan vårdinrättning t ex på astmamottagningar på sjukhus eller hos privata specialistläkare har troligen inte heller sökt vårdcentralen på grund av astma. Den lägre andelen är vanligt på andra vårdcentraler i Stokcholms läns sjukvårdsområden (15). Spirometriundersökning är mycket viktig för att kunna ställa diagnosen astma och för att kunna följa sjukdomens utveckling och effekt av insatt behandling. På Blackebergs vårdcentral hade 53 % av alla registrerade astmapatienter genomgått spirometriundersökning under studieperioden. Den låga andelen kan bero dels på att vårdcentralen inte hade spirometriutrustning på plats under studietiden och dels på grund av att spirometri som utfördes på annan klinik enbart kunde räknas med i studien om uppgiften nämndes i journalen. Flera studier har visat att uppföljning och behandlingskontroll av astmasjukdomen leder till förbättrad astmakontroll, färre försämringsperioder och minskad sjukfrånvaro (8). Avsikten med uppföljning och behandlingskontroll är att utvärdera om behandlingsmålen är uppnådda samt utvärdera effekt av miljösanerade åtgärder och medicinsk behandling. Ställningstagande bör tas till såväl över- som underbehandling. Viktigt är också att rikta ansträngningarna mot 9

10 riskpatienter, symtomförnekande patienter, patienter med dålig följsamhet till behandling samt patienter med svår sjukdom. Tobaksanvändning fanns registrerad hos 72 % av astmapatienterna och hos 3 % fanns uppgift om att patienten rökte. Tobaksrök är den viktigaste faktorn i inomhusmiljön som utlöser astmasymtom (18). Tobaksexposition leder till: sänkt lungfunktion, ökat behov av astmaläkemedel och mer frekventa frånvaro från skola och arbete. Idag röker 1,2 miljon (14 %) av Sveriges vuxna befolkning. Antal rökare bland astmatikerna på vårdcentralen var 3 % vilket är få i jämförelse med hela befolkningen. Tyvärr var det nästan en tredjedel av alla astmatiker där man inte hittade någon journaluppgift alls om tobaksanvändande vilket gör det svårt att säga hur många astmapatienter som rökte. Det visar att vårdpersonal på vårdcentral kan vara mer aktiva med att tillfråga patienter om aktuella rökvanor. En astma/kol- mottagning med en sjuksköterska som kan ge rökstoppmotiverande samtal och hänvisar till Sluta röka linjen kan vara ett bra sätt att nå bättre resultat. I denna studie användes som resultatmått på hur patienten mår det vill säga om patienten har god kontroll över sin astmasjukdom genom att mäta om patienten är fri från astmasymtom dag eller natt och om patienten gjort några akutbesök på vårdcentralen på grund av astmaförsämring de senaste 12 månaderna. Hur en person mår är egentligen ett mycket bredare begrepp och svårt att mäta i denna typ av studie.i denna studie valdes två kvalitetsmått från Vårdutvecklingsplan för astma i primärvården på CeFAM för hur patienten mår i sin astmasjukdom och som gick att genomföra inom den tidsram och begränsning som studie medger. Kvalitetsmåttet om patienten gjort några akutbesök på grund av astmaförsämring de senaste 12 månader har svagheten att besök på andra vårdinrättningar än på vårdcentralen inte kan räknas med och att resultatet därför troligen visar på ett bättre resultat än om alla besök kunde tas med i studien Styrkor och begränsningar Styrkan med studien är för det första att studien är en kvalitetsgranskning som kan användas i Blackebergs vårdcentrals astmakvalitetsarbete. För det andra tillät materialet i denna studie författaren att läsa alla utvalda astmapatienternas journalanteckningar. Det innebar att uppgifterna om bland annat tobaksanvändning och medicinering sannolikt hade en hög täckningsgrad. 10

11 Denna studie har också vissa begränsningar. På grund av studieperiodens tidsbegränsning har troligen inte alla astmapatienter listade på vårdcentralen registrerats. Sannolikt är andelen astmapatienter som genomgick spirometri underskattad, då spirometrier som gjordes på annan klinik inte inräknades om spirmometrisvaret inte skickades till vårdcentralen. Spirometri kan ha gjorts strax före eller efter studieperioden och därför inte räknats med. Ytterligare svaghet är att studien använder sig av journaler som inte primärt är skrivna i forskningssyfte. Detta kan ha lett till att viss önskad information fattades. Slutsatser Studien visar att kvaliteten på vården av astmapatienter på Blackebergs vårdcentral utifrån de utvalda kvalitetsindikatorerna har utrymme för förbättringar. I första hand kan vårdpersonalen bli bättre på att fånga upp patienter med astma och sätta rätt diagnos genom att utföra fler spirometriundersökningar och på så sätt förbättra astmadiagnostiken. Dessutom kan man förbättra journalföringen gällande tobaksanvändning. Att införa en strukturerad astma/kol mottagning kan bidra till mer kontroll och följsamhet av astmapatienter. Man kan utveckla ett lokalt vårdprogram med ansvarig läkare och sjuksköterska. Att använda sig av Vårdutvecklingsplan för astma i primärvården på CeFAM kan vara ett sätt förbättra kvaliteten på astmavården på en vårdcentral 11

12 Referens 1. Mikael Lundberg. Tornbjörn Gustafson. AstmaPraktika. Astrazenica PUNK-handboken.primärvårdens utveckling Nationell Kvalitet SBU. Behandling av astma och Kol Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer, Farmakologisk behandling vid astma Socialstyrelsen riktlinjer för vård av astma och Kol GINA-Global Initiative or Asthma Global strategy for asthma management and prevention. In Health NIo, ed Regionalt vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar. Stockholms läns landsting, CeFAM. Vårdutvecklingsplan, astma i primärvården CeFAM. Vårdutvecklingsplan, astma och allergisk rinit i primärvården Andersson Kjell. Astma hos vuxna Hedlin Gunilla. Larsson Kjell. Allergi och Astma Hemsida Vårdinformation i Storstockholm, VISS Hemsida för Svensk förening för allmänmedicin Kull I, Johansson, GS, Lisspers K, Jagorstrand B, Romberg K, Tilling B, Ställberg B. Efficient care in asthma/copd primary health care clinics: Lakartidning, 2008 oct 15-21; 105 (42): Kvalitetsbokslut, Hasselgren M,Arne M,Lindahl A,Janson S,Lundbäck B.Estimated Prevalences of respiratory sysmptom,astma and chronic obstructive pulmonary disease related to detection rate in primary health care.scandinavian Journal of Primary health Care 2001;19(1): Lundbäck B.Astma, chronic bronchitis and respiratory symptoms: prevalence and important determinations.the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Study 1. Umeå University medical Dissertations National Heart, Lung, and Blood Institutet (NHL-BI) av National Institutet of Health. 12

13 13

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-12-04 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats

Läs mer

Vårdutvecklingsplan Astma och Allergisk Rinit i primärvården

Vårdutvecklingsplan Astma och Allergisk Rinit i primärvården Vårdutvecklingsplan Astma och Allergisk Rinit i primärvården FÖRFATTARE LENE NORDSTRAND DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDUTVECKLINGSLEDARE ASTMA, ALLERGI, KOL OCH TOBAK CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN LUISA ESCUDER MIQUEL

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral

2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral 2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral Mattias Schmidt, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Anna Nager, MD, PhD

Läs mer

Vårdutvecklingsplan KOL i primärvården

Vårdutvecklingsplan KOL i primärvården Vårdutvecklingsplan KOL i primärvården FÖRFATTARE LENE NORDSTRAND DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDUTVECKLINGSLEDARE ASTMA, ALLERGI, KOL OCH TOBAK CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN LUISA ESCUDER MIQUEL DISTRIKTSLÄKARE,

Läs mer

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens

Läs mer

Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom

Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt

Läs mer

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning 8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Rapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan

Rapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Rapport VESTA SP14 Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Av Michael Hedlund michaelhedlund@hotmail.com Vetenskaplig handledare Rune Lindqvist Klinisk handledare Kerstin

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL

Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL 1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Sept-okt 2012 Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Den Borttappade Patienten

Den Borttappade Patienten Den Borttappade Patienten Hur KOL diagnostiseras, behandlas och följs upp på Ektorps Vårdcentral Karin Tiger, ST-läkare, Ektorps Vårdcentral Klinisk handledare: Lena Bäckström, spec. i allmänmedicin Ektorps

Läs mer

luftvägsregistret Årsrapport 2015

luftvägsregistret Årsrapport 2015 luftvägsregistret Årsrapport 2015 Årsrapport 2015 Luftvägsregistret Författare Alf Tunsäter Docent, Överläkare Lung- och Allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus, 221 85 Lund alf.tunsater@med.lu.se

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

ASTMAPATIENTER I PRIMÄRVÅRDEN

ASTMAPATIENTER I PRIMÄRVÅRDEN ASTMAPATIENTER I PRIMÄRVÅRDEN Vårdresurser och astmakontroll ANNE RYDÉN Akademin för hälsa, vård och välfärd Vårdvetenskap Avancerad nivå 15 hp Utvecklingsarbete i omvårdnad Kurskod VAE 036 Handledare:

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Astma hos vuxna Stockholms läns landsting 2004 Regionalt Vårdprogram Astma hos vuxna Rapporten är framtagen av Victoria Strand Gunnar Bylin ISBN 91-85209-41-7

Läs mer

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner

Läs mer

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50% Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Distriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma Att inge trygghet och kunskap

Distriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma Att inge trygghet och kunskap EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:81 Distriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma Att inge trygghet och kunskap Anna Drevander Ahlström Silvi

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion Läget

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Mått och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

LIF föreslår följande förändringar för att patienter snabbare ska få tillgång till nya läkemedel:

LIF föreslår följande förändringar för att patienter snabbare ska få tillgång till nya läkemedel: Inspel gällande SLL:s ersättningsmodeller LIF de forskande läkemedelsföretagen har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på SLL:s ersättningsmodeller för att stödja utvecklingen av värdebaserad vård,

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Att utveckla astmamottagningar vid vårdcentraler

Att utveckla astmamottagningar vid vårdcentraler Att utveckla astmamottagningar vid vårdcentraler projekt för verksamhetsutveckling i lokalt nätverk inom Stockholms läns landsting Rapport från Arbets- och miljömedicin 2004:1 Ann-Charlotte Egmar, Inger

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson 2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk

Läs mer

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen

Läs mer

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg 2016 Lungsjukdom Vanlig differen,aldiagnos Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Journal of asthma, DOI:10.3109/02770903.2016.1170139 KOL en folksjukdom

Läs mer

Yttrande över motion - Förebygg allergi i Sörmland

Yttrande över motion - Förebygg allergi i Sörmland TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2016-02-10 LS-LED15-0831-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens hälso-

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Kontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral

Kontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral Rapport VESTA Kontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral en journalstudie utifrån SFAM:s kvalitetsindikatorer Minna Schlüter, ST-läkare Luna vårdcentral Nov 2012 minna.schlueter@sll.se Vetenskaplig

Läs mer

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Astma- och KOL-behandling

Astma- och KOL-behandling 2011-03-22 Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Astma- och KOL-behandling Eva Wikström Jonsson Medlem i Sthlms Läns Läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar Biträdande överläkare,

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral

Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Jessica Carlsson, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Handledare: Teresa

Läs mer

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats

Läs mer

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För

Läs mer

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Resultat av hälsoundersökning av arbetssökande sommarvikarier med potentiell placering i härdplastexponerat arbete vid elektronikföretag.

Resultat av hälsoundersökning av arbetssökande sommarvikarier med potentiell placering i härdplastexponerat arbete vid elektronikföretag. Resultat av hälsoundersökning av arbetssökande sommarvikarier med potentiell placering i härdplastexponerat arbete vid elektronikföretag. Författare: Previa AB, Storagatan 44 A 722,12 Västerås 21-12 79

Läs mer

kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park.

kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Projektrapport VESTA Diagnostik och handläggning av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Zaklina Milenkovski

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Asthma care for children and adolescents. Marina Jonsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa

Asthma care for children and adolescents. Marina Jonsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Asthma care for children and adolescents Marina Jonsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Tack ASTA för stipendiet!! Marina Jonsson 25 april 2016 2 Handledare Huvudhandledare Inger Kull, docent

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen HSN 2009-01-27 p 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Medicinska Ledningsstaben 2008-12-03 HSN 0801-0055 LS 0809-1095 Handläggare: Ann Fjellner Yttrande över Remiss, Uppdrag i budget 2008

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer