Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom

Transkript

1 Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin, CeFAM, Huddinge. Klinisk Handledare: Dr Lennart Wennberg Specialist i allmänmedicin, Järna V 1

2 Innehållsförteckning... sid. 2 Sammanfattning... sid Bakgrund sid Klinisk bild... sid Prevalens sid Riskfaktorer.. sid Spirometri som diagnostisk teknik.. sid Behandling sid Vad vi vet. sid Vad vi inte vet.. sid Kvalitetsindikatorer. sid Järna vårdcentral sid Syfte... sid Frågeställning... sid Material & metod. sid Etiska överväganden... sid Resultat... sid Kliniska indikatorer.. sid Rökvanor med uppföljning sid Spirometri.. sid Könskillnad avseende rökvanor sid Diskussion.. sid Jämförelser med liknande studier sid Styrkor i studien sid Begränsning och svagheter.. sid Förslag. sid Slutsats... sid.11 Referenser sid.11 Förkortningar sid. 12 Bilaga 1. sid. 12 2

3 Sammanfattning Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en underdiagnostiserad samt underbehandlad folksjukdom, med ökande prevalens och dödlighet i samhället. Enligt WHO beräknas sjukdomen år 2020 vara den tredje vanligaste dödsorsaken. I Sverige uppskattas prevalensen av KOL till cirka 8 procent av befolkningen. KOL betraktas som en ej botbar folksjukdom som dock kan förebyggas och bromsas. En korrekt och tidig diagnos krävs.där utgör spirometri den enda säkra metoden, medan rökstopp i ett tidigt stadium är en förutsättning för att bromsa progressen av sjukdomen. Att identifiera och behandla dessa patienter är därför en utmaning för primärvården. Syfte Syftet med studien är att undersöka till vilken grad vårdcentralen lever upp till SFAM:s riktlinjer för KOL-diagnos. Frågeställningar Vilka kliniska symtom, spirometriundersökningar vid diagnosen, tobaksvanor samt andel rökfria vid uppföljning, finns registrerade i journalen och hur är utfallet jämfört med SFAM:s riktlinjer. Material och metod Studien bygger på en retrospektiv journalgenomgång av KOL-patienter som var listade på Järna VC som sökt vård under en tidsperiod av 1½ år samt ytterligare 6 månaders journalgranskning t.o.m Resultat Bland 43 KOL-patienter, fanns spirometrivärden uppgivna hos 31 patienter (72%). Rökanamnes registrerades i 34 fall (79%), dock oftast i ungefärliga mått. Rökmängd i paketår förekom endast i 7 journaler (21%). Vidare fanns det 23 journalförda patienter med rökstopp (67%). Slutsats I jämförelsen med SFAM:s riktlinjer, framkommer ett förbättringsutrymme avseende andelen som genomgår spirometri före KOL-diagnos och införande av begreppet paketår vid journalföring. 3

4 1. Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), är en underdiagnostiserad samt underbehandlad folksjukdom med ökande prevalens och dödlighet i samhället. Sjukdomen karakteriseras av en progressiv nedsättning av lungfunktionen med luftvägsobstruktion, Den betraktas som en ej botbar folksjukdom, men kan däremot både förebyggas och behandlas. Korrekt diagnos och behandling är viktiga för att sjukdomsförloppet ska kunna bromsas, symtomen lindras och patientens livskvalitet förbättras. Att identifiera och behandla dessa patienter är därför en utmaning för primärvården. (1,2) 1.1 Klinisk bild Majoriteten av KOL-patienter är vuxna, i åldern över 40 år, rökare eller före detta rökare, har långdragen slembildande hosta i samband med ansträngningsrelaterad andnöd som förekommer i tilltagande antal episoder under flera år. KOL-patienter har lätt att drabbas av lunginflammation efter virala luftvägs-infektioner särskilt influensa. (3,4,5) Dessutom förekommer ytterligare en rad kliniska symtom som kan kopplas till svår KOL, bl.a. undernäring, muskelsvaghet, benskörhet, hjärt- och cirkulationssvikt samt njurfunktionsnedsättning, Även viss psykisk påverkan kopplas till KOL. (1,4,6) 1.2 Prevalens Enligt WHO, var KOL på 90-talet den sjätte vanligaste dödsorsaken i världen och förorsakade då mer än två miljoner dödsfall om år. Nu intar den fjärde plats, år 2020 beräknas sjukdomen vara den tredje vanligaste dödsorsaken. (7,8) I Sverige uppskattas prevalensen av KOL till cirka 8 procent av befolkningen från 50 års ålder och uppåt, innebärande ca personer, varav ca beräknas lida av svår KOL, av dessa har dock bara 40 % fått diagnosen KOL. (3.4). Emellertid har 50 % av rökarna utvecklat KOL vid 75 år ålder. För närvarande, avlider omkring 3000 svenskar per år i sjukdomen. (6,9) Det är oroväckande att kvinnor förefaller vara känsligare för sjukdomen än män och rökning tycks skada allt fler kvinnor de senaste åren. (1,2) 1.3 Riskfaktorer De viktigaste riskfaktorerna för KOL-patienter är stigande ålder och tobaksrökning särskilt vid tidigt rök-debut. (1,3,10) KOL, betraktas dock som en multifaktoriell sjukdom. Icke rökande personer liksom rökare är i riskzonen för KOL när de under längre tid varit utsatta för andra irriterande partiklar eller gaser t.ex. inom yrkeslivet. Dessa uppskattas utgöra upp till (15 %) av KOL-patienterna inklusive personer som har ärftlig benägenhet att utveckla KOL, t.ex. genom nedsatta nivåer av alfa -1- antitrypsin. (6,7,11) 1.4 Spirometri som diagnostisk teknik Dynamiska spirometrin utgör den enda specifika, diagnostiska tekniken som kan verifiera KOL-diagnos med hög specificitet samt skilja KOL från astma. Det är dessutom viktigt att KOL-patienter regelbundet följs med spirometri. Resultatet av spirometrin vid regelbundna besök är av mindre betydelse för ställningstagande till terapi men ger besked om sjukdomsutveckling. Spirometrivärden betraktas som ett åldersrelaterat verktyg både för diagnos, utvärdering och gradering av KOL-stadium genom mätning av intensiteten av obstruktivitet. 4

5 Vid KOL blir FEV1 < 70 % av förväntat värde eller kvoten FEV1/VC < 0,7 hos KOLpatienter i åldern < 65 år, medan FEV1 blir < 65 % eller FEV1/VC < 0,65 vid åldern > 65 år. (2,4,11,15) Vid KOL normaliseras inte spirometrivärden efter bronkodilaterande inhalation eller efter steroidinhalation, vilket sker vid astma, så kallad reversibilitetstest. Dessutom försämras spirometrivärdena påtagligt vid KOL under en akut luftvägsinfektion. Lung-röntgen rekommenderas för att andra lungsjukdomar bl.a. lungcancer, hjärtsvikt och tbc, skall kunna uteslutas. (1,11) 1.5 Behandling Primärvården spelar en allt viktigare roll för upptäckten, diagnostiken och omhändertagande av KOL-patienter. (2,12) Syftet med vården av KOL-patienter i primärvården är att sjukdomsförloppet snarast skall bromsas, symtomen lindras samt livskvalitet förbättras framför allt genom tidig och korrekt diagnossättning, samt att patienten snarast slutar röka. (1,2) Eftersom rökning är en huvudorsak till KOL betraktas rökavvänjning som en grundsten för effektiv bromsbehandling. (1,7,10) Fysioterapi och rehabilitering spela också en betydande roll vid KOL-behandling. (1,4) Den farmakologiska behandlingen vid KOL är inte så effektiv som den är vid astma. (1,11,12) Däremot har årlig vaccination mot influensa och vart femte år mot pneumocockpneumoni en avsevärd skyddande effekt mot allvarliga exacerbationer som kräver akut sjukhusvård. (1) 1.6 Vad vi vet Det framgår enligt ovan, att KOL allvarligt kan påverka lungkapaciteten för den enskilde folkhälsan i ett samhällsperspektiv och att rökvanor är den viktigaste etiologiska faktorn. Den dynamiska spirometrin är den principiella diagnostiska tekniken vid kliniska misstankar om KOL-besvär. (2) 1.7 Vad vi inte vet Det är ännu inte studerat hur diagnosen KOL ställs på Järna VC, hur rökvanorna registreras och inte heller vilka åtgärder mot tobaksbruk som vidtas för patienterna som får KOLdiagnos. Kunskapen som man får genom den aktuella studien skulle kunna bidra till att förbättra omhändertagandet av KOL-drabbade, på vårdcentralen. 1.8 Kvalitetsindikatorer för KOL SFAM:s riktlinjer utgår från att registrera rätt diagnos, rätt behandling och rätt uppföljning. En strukturerad tobaksanamnes och spirometri är grundverktygen för att sätta diagnos och följa upp. Det bör >90% av KOL-patienter ha blivit undersökta med spirometri vid diagnostillfället. I minst >25% av fallen bör uppgift om total rökexponering helst i form av antal paketår finnas. Mer än 50% förväntas vara rökfria vid uppföljningen. (13) 1.9 Järna vårdcentral Vårdcentralen är belägen i Järna Centrum, ca 2 mil söder om Södertälje. Total antal befolkning i hela Järna området är ca personer. Antal listade patienter är ca 7900 invånare. På husläkarmottagningen jobbar 4 distriktsläkare varav hälften på deltid, en geriatriker på deltid, samt 2 ST-läkare. Vårdcentralen erbjuder en utbildningstjänst för ATläkare och tar emot läkarkandidater med den rekommenderade handledningen. På vårdcentralen finns BVC, ungdoms-, diabetes- och astmamottagning som är försedd med spirometer. Det finns tillgång till laboratorium, hemsjukvård, kurator och sjukgymnaster. Total personalstyrka är 35 personer inklusive 6 distriktsköterskor med verksamhetschef. 5

6 2. Syfte Syftet med studien är att undersöka på vilka kriterier som KOL-diagnosen ställs på Järna vårdcentral samt att undersöka hur tobaksvanor före och efter diagnosen och åtgärder mot fortsatt tobaksbruk har registrerats. Det har även gjorts en jämförelse av utfallet på Järna VC med SFAM:s riktlinjer och andra studier från primärvården. 3. Frågeställningar 1. Vilka kliniska symtom finns registrerade när KOL -diagnosen satts? 2. Finns registrerade rökvanor? 3. Finns registrerade anteckningar som visar uppföljning och återbesök 0-6 sex månader efter verifierad KOL-diagnos, inklusive rökvanor och åtgärder för rökstopp. 4. Finns registrerade spirometrivärden vid diagnostillfället? 5. Finns könsskillnader vad avser andelen KOL-patienter som slutat röka vid uppföljningen? 6. Uppfyller Järna vårdcentral SFAM:s riktlinjer för KOL avseende andelen som genomgått spirometri vid diagnosen, andelen med dokumenterade rökvanorna i journalen vid diagnosen och andelen som slutat röka vid återbesök efter diagnosen? 4. Material och metod Studien bygger på en retrospektiv journalgenomgång av patienter som var listade på Järna vårdcentral och fått KOL-diagnos som sökt vård under en tid av ett och ett halvt år samt ytterligare 6 månaders journalgranskning t o m Med hjälp av Rave3, ett program för hämtning av uppgifter ur journaldatabasen, extraherades samtliga 43 listade patienter på Järna vårdcentral, 20 män och 23 kvinnor, i ålder mellan år som sökt vård med KOL mellan datumen Journalinnehållet granskades t o m , för att kunna registrera eventuellt ändrade rökvanor hos de som fått KOL-diagnos under inklusionsperioden. De som har flyttat från området exkluderas, då journaldata kunde saknas. Under den manuella journalgenomgången söktes anteckningar om noterade kliniska symtom, aktuella och tidigare rökvanor, spirometrivärden samt eventuella åtgärder för att åstadkomma rökstopp. Erhållna data överfördes till ett Excelark Samlade data, klassificerades enligt nedan: 1. Antal KOL-patienter i åldrar mellan år med könsfördelning, rökvanor och spirometrivärden, som noterats i samband med diagnossättning. Data bearbetades och redovisades via dataprogrammet Excel med deskriptiva statistiska mått. 2. Symtom som noterades var anfåddhet, hosta och astma-symtom. 3.Skillnaden mellan SFAM:s riktlinjer och utfallet i vår studie värderades med Chi-2 test där antalet patienter med positiva respektive negativa fynd för varje parameter i vårt material jämförs med ett tänkt utfall i en grupp av samma storlek om SFAM:s kvalitetsnivå uppnåtts. 5. Etiska överväganden Genomgång av journaler utan patienternas godkännande kan uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten. Berörda läkare kan känna sig utpekade. Därför genomfördes studien med stor hänsyn till dessa potentiella problem. 1. Datarmaterialet har avkodats så att enskild patient ej kunde identifieras. Samtliga journaler gavs under arbetet en kodsiffra för att ej kunna kopplas till viss person Extraherade data förvaras inlåsta hos studieledare och kommer att förstöras efter avslutad studie. 6

7 2. Projektarbetet kan ses som en kvalitetssäkring på vårdcentralen. 3. Personalen informeras skriftligt och muntligt. Enskilda läkare har ej studerats eller identifierats i studien. 4. Patienterna informerades via anslag i väntrummet. 5. Studien har fått godkänd från Verksamhetschefen. 6. Omhändertagandet av patienter som har eller är i riskzonen för KOL förväntas bli bättre i samband med den aktuella studien. Därför bedöms nyttan med studien överväger de etiska invändningarna. 6. Resultat Syftet med studien är att undersöka vårdkvaliteten på Järna vårdcentral med en retrospektiv journalgenomgång av 43 KOL-patienter, 20 män (46 %) och 23 kvinnor 54 % som listats under ett och ett halvt år mellan , samt ytterligare 6 månaders journalgranskning t o m Kliniska indikator Fig. 1 visar kliniska bilder som förekommit hos 43 KOL-patienter, framför allt långdragen hosta hos 29 patienter 67%; ansträngningsandnöd hos 24 patienter (58 %) och patienter som redan har kliniska bilder av astma bl.a pipar i bröstet, rassel och ronki som ej hör till kategorin allergisk eller förkylnings-astma. (3) Ett eller flera av de ovan angivna symtom kan finnas hos varje patient. Över två tredjedelar av KOL-diagnoser har patienterna fått på vårdcentralen, resterna fått KOL-diagnos på någon annanstans än Järna vårdcentral. Fig. 1: Kliniska symtom hos 43 KOL-patienter vid Järna vårdcentral vid diagnostillfälle 7

8 6.2 Rökvanor vid diagnostillfället Fig. 2 visar vilka uppgifter som förekom i rökanamnes i 43 KOL-journaler. Det framkom registrerade rökanamnes i 36 journaler av 43 granskade journaler (84 %), 19 kvinnor (53 %) mot 17 män (47 %). Däremot angavs aktuella rökvanor i form av rökmängd och röktid i 34 journaler (79 %), 18 kvinnor (53 %) och 16 män (47 %), P=0,0001. Medan en kvinna och en man uppgav att de aldrig rökt (5 %). Däremot framkom inga rökuppgifter i 7 journaler (16 %), 3 kvinnor (43 %), mot 4 män (57 %). Använd rökmängd i paketår framkom endast i 7 journaler av de 34 journaler (21%); i 27 journaler (79%), beskrivs ungefärlig rökmängd eller antal cigaretter under ungefärlig röktid. 6.3 Uppföljning rökvanor Vid uppföljning av diagnoserade KOL-patienter såväl retrospektivt som prospektivt i 6 månader under studien framkom rökstopp i 23 journaler av de 34 rökare (68 %), 11 kvinnor (48 %) mot 12 män (52 % ) P=0,12 Däremot angavs att patienter som inte slutade röka i 11 journaler (32 %), 6 kvinnor (54 %), mot 5 män (46 %). Sju patienter av de elva kvar röker (64 %), varav 4 kvinnor (57 %) och 3 män (43 %), uppgavs minskad rökmängd under studietiden, medan två kvinnor och två män uppgivit oförändrade rökvanor. Fig 3: Andel rökvanor hos KOL-patients i studien på Järna V 8

9 6.4 Spirometri Tab. 3 visar antalet genomförda spirometrier i 31 journaler (72 %), varav 17 kvinnor (55 %) och 14 män (45 %), i övriga 12 journaler (28 %) framkom inga uppgifter om spirometrivärden. P= 0,03 Undersökning Kvinnor Män Total Spirometri 17 (55 %) 14 (45 %) 31 (72 %) Saknad spirometri 5 (42 %) 7 (58 %) 12 (28 %) Tab. 3: Spirometrier registrerade i 31 KOL-journaler på Järna vårdcentral. 7. Diskussion Studien redovisar resultaten av jourrnalgenomgång av listade patienter med KOL-diagnos, på Järna vårdcentral under en inklusiv period som ett sätt att värdera kvalitetsarbetet avseende KOL-patienter. 7.1 Diagnostik och klinsk bild Cirka två tredjedel av patienter fått KOL-diagnos på vårdcentralen; en tredjedel på klinik eller annan vårdcentral före flyttningen till Järna. Total registrerades 43 KOL-patiener och det vanligaste symtomen var hosta och andnöd vid ansträngning samt förekomst av riskfaktorer, främst tobaksrökning. Det låga antalet kan tyda på en underdiagnostik på vårdcentralen även om man tar i beaktande att patienter kan ha sökt sig till andra vårdinsatser. En förbättring av journalföringsrutiner skulle kunna bidra till att flera patienter fångas upp. (2,14) 7.2 Rökvanor Bara i en mindre del av journalerna anges tobaksmängd som paketår (21 %), medan i en stor del anges ungefärliga mängder och tider (79%). Angivandet av paketår har således ännu inte slagit igenom i vårdcentralens rutiner. Därför är det svårt att jämföra fynden i studien med SFAM-rekommendation avseende rökmängd. Men en övergång till att använda paketårsbegreppet i journalerna ter sig angeläget. 7.3 Uppföljning rökstopp Rökstopp finns angivet vid återbesök i (68 %) av journalerna mot (50 %), enligt kvalitetsnormen. Båda antalet med angiven rökmängd och andelen rökstopp kan ses mot bakgrund av ett fokus på rökning och ohälsa under senare år på vårdcentralen. Uppgifterna från återbesök visar att 11 KOL-patienter fortsatte röka trots rökslutarstöd. Det vore givetvis angeläget att alla KOL-patientes skall lyckas/förmås sluta röka men för många patienter är det svårt eller omöjligt även med stora insatser vilket torde vara bakgrunden till att SFAMs riklinjer inte tror att det är realistiskt att mer än (50 %), blir rökfria med nuvarande resurser. 7.4 Spirometri KOL-journalerna visar färre antal registrerade spirometrier (72 %), än SFAMrekommendation (> 90 %). Orsaken till skillnaden är ej uppenbar men en bidragande anledning kan vara att vårdcentralen tar emot och listar in patienter som redan fått KOLdiagnos från andra håll, vilket gör att data i journalen kan saknas angående genomförd spirometri. En rutimässig spirometriundersökning av alla rökare som uppnått ett visst antal paketår borde också kunna förbättra diagnostiken av KOL. 9

10 7.5 Avseende rökstopp och könsskillnad Resultaet visar minimala skillnader mellan könen avseenade rökstopp. Det låga antalet inkluderade och avsaknad av mer detaljerad data gör bedömningen av eventuella könsskillnader ogenomförbar. 7.6 Jämförelse resultatet med SFAM:s riktlinjer Det framgår inte någon stor avvikelse mellan vårdcentralens användnings av spirometri vid diagnostillfället (72 %), mot SFAM:s riktlinjen (>90 %). Registrerade rökvanor fanns i (79 %) KOL-journaler respektive (25 %) som gräns för god vårdkvalitet, helst i paketår, vilket angavs i endast (21 %). Rökstopp fanns angivet i (68 %) av KOL-journaler mot (>50 %) i SFAM:s linjer. Det framgår enligt ovan, en del journaler som saknar detaljerad information om både rökvanor och spirometrivärden. Detta kan bero på bristande rutiner eller tidsbrist vid korta läkarbesök. Det torde dock även finnas alternativa orsaker t.ex. kan uppgifterna om spirometrimätningar och strukturerade rökvanor har fallit bort vid överföringen av patienten till Järna vårdcentral från annan vårdinstans. Dessutom förekom flera läkarbesök pga andra hälsokontroller än andningsbesvär. Därför har rökvanor och spirometrivärden sannolikt inte angivits rutinmässigt i samliga journaler under studietiden. 8. Jämförelser med liknande studier Det finns olika svenska och internationella studier omfattar KOL-ohälsa i samhället; ofta det utgår från att visa hur en tidig upptäckt sjukdom med diagnostiska spirometrivärden kan förebygga utveckling av svår KOL. (1,2,9). Denna studie på Järna vårdcental utgår däremot från hur KOL-diagnosen kan sättas på ett rätt sätt och relaterade åtgärder utvärderas för att undika såväl under- som överdiagnostik. Få motsvarande studier finns publicerade. Arne, M et al ( ), fann att spirometriundersökning vid sättande av KOLdiagnos förekom i (59 %) av journalerna. (14) Arnes studie, är äldre och skillnaden mellan den och vårdcentralsstatistiken kan trots allt tala för att diagnostisering av KOL har förbättrats på senare år. Enligt Kvalitetsregister för primärvården uppföljning-kol som visar statistiker från flera av landets vårdcentraler under åren att: Andelen patienter med uppgifter i journalen om hur mycket patienten rökt är i genomsnitt (55,11 %). Andelen patienter som enligt senaste uppgiften i journalen är rökfri är i genomsnitt (59,32 %). Andel patienter som undersökts med spirometri är i genomsnitt (65,26 %). Dessa uppgifter kan dock inte anses vara helt representativa då de bygger på frivillig registrering och inte representerar hela primärvården. (15) I jämförelse med ovan vårdcentralsstatistikens kvalitetsuppgifter stämmer resultaten på Järna vårdcentral som positiva. 10

11 9. Styrkor i studien Studien är en kvalitetsgranskning och omfattar alla patienter med KOL-diagnos vid undersökningsperioden. Samtliga journaler har granskats manuellt efter att ha identifierats i RAVE. Därför är materialet trovärdigt, med en hög täckningsgrad då ingen felaktig dataregistrering i journalen lett till att ett automatiskt sökprogram hade missat något Begränsning och svagheter i studien Materialet är begränsat på grund av att få KOL-patienter inkluderats. Detta kan tala för att en underdiagnostik föreligger på vårdcentralen. Det framkom några brister i datasamlingen pga att några inlistade KOL-patienter redan fått KOL-diagnos hos andra vårdgivare före flyttningen med oklara registrerade uppgifter i rekvirerade jounaler. En journalgranskningsstudie har inbyggda svagheter att man inte kan vara helt säker på att anteckningen speglar vad som faktiskt hänt; t.ex samtal om rökning kan ha ägt rum utan att ha journalförts, vilket kan ha reducerat siffran för antalet patienter med dokumenterade uppgifter om rökstatus. Uppgivna rökstopp har inte verifierats med objektiv metod. Det är heller inte ovanligt att patienter vid läkarbesök döljer sitt rökstatus av olika skäl vilket försvårar en journalstudie. (16) 11. Slutsats Trots brister visar den aktuella studien tecken på en förbättringspotential på Järna vårdcentralen avseende diagnossättningen med information om spirometrivärden och angivande av rökanamnes. 12. Förslag Ett förslag lämnas till verksamhetschefen att etablera en särskild KOL-pärm med ett KOL-formulär (bilaga 1) i vilken kortfattade kliniska information om KOL-patienter kan registreras samt årligen kontroll bl.a sperometrikontroll planeras enligt en tidtabell Detta ska kunna leda till bättre följsamhet till SFAM:s riktlinjer och bör följas upp i en senare studie. En föreläsning om KOL-diagnos planeras för att upplysa kollegor och medarbetare om de framkomna bristerna och slutsaten av projektet, med syftet att förbättra rådande rutiner. Referenser: 1, Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och KOL. ISBN: (publikation 2004) Ställberg Björn, Skogh Bengt Eric: Tidig Diagnos av KOL Utmaning för Primärvården. Läkartidningen, vol. 104, 13: , Sven A, Larsson, Claes-Göran Löndahl; KOL En multifaktoriell systemsjukdom. Läkartidningen vol. 104, 13:2007/3/28, Nationellt vårdprogram för KOL Hjärt-Lungfondens temaskrift om KOL, Behandling av astma och KOL. Statens beredning för medicinisk utvärdering, 2000, SBU-rapport 151:a 7. Larsson Kjell. Bättre livskvalitet med nytt läkemedel mot KOL men först måste patienterna hittas och diagnostiseras. Astma-och KOL-dagen Gulsvik A, The global burden and impact of chronic obstructive pulmonary disease. Worldewide 2001/ Jun; 56(3):

12 9. Lundbäck B et al. Not 15 but 50% of smokers develop COPD? Report from the obstructive lung disease in northern Sweden studies. Respir Med 2003; 97: Lindberg A, Lundbäck, Bo. KOL är underdiagnostiserad sjukdom med hög mortalitet. Läkartidningen, vol. 104, 13: , GOLD, Global strategy for the diagnosis, management and prevention of chronic obstructive pulmonary diseases. COPD. (uppdaterad 2010). 12. Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL. Enkla råd för rökavvänjningsverksamhet. Läkemedelsverket, behandlingsrekommendationer, 2: /13. /malgrupp/hälso-sjukvård/kol 13. Kvalitetsindikatorer SFAM.Q Arne M et al, How often is diagnosis of COPD confirmed with spirometry? Respir Med apr; 104(4): PubMed PMID: Kvalitetsregister för primärvården, uppföljning-kol, Lindqvist R, Lendahls l; Tollbom, Åberg H, Håkansson A. Smoking during pregnancy. Comparison of self-reports and cotinine levels in 496 women Acta Obstet Gynecol Scand Mars; 81(3): Förkortningar SFAM = Svenisk Förening för AllmänMedicin KOL = Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Tab = Tabell Fig = Figur Pktår = Paketår FEV 1.0 = Forcerad expiratorisk volymer under 1 sekund VC = Vitalkapacitet Bilaga 1 Järna vårdcentral Patientens Namn: Pr. Nr Diagnos: kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL-Formulär) Datu m Vikt BMI Vaccination Rök/pktår Spirometri/ FEV1/VC Pulsoxymetri Fysioterapi/ program Exacerbation 12