Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
|
|
- Rebecka Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig handledare: Sonja Modin Distriktsläkare, spec. i allmänmedicin, MD CeFAM/Stuvsta vårdcentral Klinisk handledare: Lennart Holmquist Distriktsläkare, spec. i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral (Suzan Gorgis rapport sp 2010, ) 1
2 Sammanfattning Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är starkt kopplat till rökning och medför en påtagligt ökad risk för tidig död. KOL är en vanligt förekommande sjukdom i primärvård men underdiagnostiserad. Tidigt upptäckt och behandling kan minska symptomen och påverka sjukdomsförloppet. Syfte/frågeställningar: Projektet syftar till att studera journalinnehåll med avseende på diagnostik och uppföljning av patienter som sökt Nykvarns vårdcentral med diagnosen KOL. Bland annat granskas andelen av patienter som sökt vårdcentralen där diagnosen KOL satts, andel där spirometri genomförts och där rökvanor registrerats. Metod: En retrospektiv journalstudie vid Nykvarns vårdcentral. Vid granskningen registrerades de kvalitetsindikatorer som SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) rekommenderar. Det innebar granskning av var diagnosen ställts, om spirometri utförts, om uppgift fanns om rökning och om fortsatt rökning samt om lungröntgen utförts. Hela journalen granskades. En del av resultatet jämfördes sedan med resultatet på andra vårdcentraler som registrerar i pvkvalitet.se (ett kvalitetsregister för primärvård). Resultat: Det fanns färre KOL-patienter registrerade än förväntat. Drygt hälften av patienterna hade fått sin KOL-diagnos på vårdcentralen. En fjärdedel saknade spirometri men tobaksanamnes fanns i nästan samtliga journaler. Journalkvaliteten var jämförbar med andra vårdcentraler. Slutsats: Studien visade att det finns ett tydligt förbättringsutrymme vad gäller registrering av parametrar relaterade till KOL. Det var färre patienter med KOL registrerade än förväntat vilket kan bero på underdiagnostik. Fler spirometrier bör utföras och en mer systematisk registrering av rökvanor bör genomföras. Journalkvaliteten var relativt likvärdig jämfört med andra vårdcentraler. 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Frågeställning... 5 Material och metod... 5 Sjukvårdsresurser i Nykvarn... 5 Studiepopulation och datainsamling... 5 Etiska överväganden... 6 Resultat... 7 Diskussion... 8 Diagnos... 9 Spirometri... 9 Rökning... 9 Rökstopp Lungröntgen Styrkor och svagheter Slutsatser och implikationer Referenser
4 Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt progredierande icke-reversibel inflammatorisk lungsjukdom med kronisk luftvägsobstruktion. Sjukdomen är starkt kopplad till rökning. Man beräknar att från 50 års ålder och uppåt har cirka 8 procent av befolkningen KOL, vilket motsvarar cirka svenskar beroende på hur sjukdomen definieras. KOL medför en påtagligt ökad risk för tidig död (1). Minst en halv miljon svenskar är drabbade av sjukdomen, de flesta utan att ha fått någon diagnos och utan att ha fått behandling. Prevalensen i Sverige är 4-6 procent med en ökande tendens från 40-årsåldern upp mot 70-årsåldern. Det är ovanligt med KOL före 40 års ålder. KOL är en mycket vanligt förekommande sjukdom i primärvård men underdiagnostiserad och har en lägre förekomst i diagnosregister än i befolkningen (2, 3, 4). Diagnostiken av KOL bygger på anamnes om riskfaktorer, främst rökning, och symtom. Diagnosen säkerställs med spirometri, som är en enkel undersökning och kan utföras på vårdcentralen (5). Symtom på KOL kommer smygande och sjukdomen utvecklas långsamt. Symtomen är långvarig eller återkommande episodisk hosta och upphostning eller andnöd vid ansträngning framförallt hos rökare. Pip i bröstet är vanligt. Vid svår sjukdom är det även vanligt med undernäring, muskelsvaghet, benskörhet och ödem. Ju tidigare KOL upptäcks, desto större är chansen att stoppa försämringen (6). Rökning är den största dock inte enda riskfaktorn för KOL (7). Varannan rökare drabbas och att antalet drabbade ökar idag är en konsekvens av den utbredda rökningen under 60- och 70- talen (10). Patienter med KOL fortsätter ofta att röka trots sin sjukdom. De är i många fall underbehandlade och har upprepade exacerbationer vilket påverkar deras livskvalitet. Röntgen är inte avgörande för diagnostik men kan indikera KOL genom påvisande av nedpressat diafragmavalv, emfysem och ökat avstånd mellan revben. Röntgen är även väsentlig för differentialdiagnostik. Tidig upptäckt och behandling kan minska symptomen. Den som drabbas kan aldrig bli helt frisk men att sluta röka bromsar sjukdomsförloppet och det är den viktigaste kausalbehandlingen av KOL (8). Primärvården är första linjens sjukvård och har en bred kontakt med befolkningen och människor söker för många olika symtom och sjukdomar vilket gör att vårdcentralen har goda möjligheter till en riktad screening mot KOL. Vårdcentralen har också mycket att erbjuda KOL-patienter för att förbättra deras prognos och livskvalitet. Ett strukturerat omhändertagande av KOL-patienter i primärvården är en förutsättning för framgångsrik diagnostik och behandling (1, 9, 10). Det är okänt i vilken utsträckning läkarna på Nykvarns vårdcentral följer STRAMAs riktlinjer för diagnos och uppföljning av KOL-patienter. Denna studie är ett led i Nykvarns vårdcentrals arbete med att förbättra upptäckt, diagnostik och uppföljning av patienter med KOL. Systematisk granskning av kvalitetsindikatorer i 4
5 journaler kan spegla hur vårdcentralen följer rekommendationer och vårdprogram (11, 12, 13). Syfte Projektet syftar till att studera journalinnehåll med avseende på diagnostik och uppföljning av patienter som sökt Nykvarns vårdcentral med diagnosen KOL Frågeställning Hur många patienter har under en fyraårsperiod fått diagnosen KOL? Vilken sammansättning har gruppen KOL-patienter med avseende på ålder och kön? Har diagnosen ställts på vårdcentralen? Finns uppgift i journalen om huruvida spirometri är utförd under perioden fram till 2009? Finns uppgift om rökning? Finns uppgift om hur mycket patienterna rökt och om de fortfarande är rökare? Finns uppgift i journalen om huruvida lungröntgen är utförd fram till 2009? Hur stor andel av journalerna vid Nykvarns vårdcentral jämfört med de vårdcentraler som registrerat i pvkvalitet har uppgifter om hur mycket patienterna rökt, om de fortfarande röker samt om spirometri är utförd. Material och metod Detta är en retrospektiv journalstudie vid Nykvarns vårdcentral. Sjukvårdsresurser i Nykvarn Nykvarns kommun hade 2009 cirka invånare. Åldersfördelningen i kommunen kännetecknas av en något högre andel unga jämfört med riksgenomsnittet (14). Nykvarns vårdcentral har husläkarmottagning, BVC, sjukgymnastik, hemsjukvård och kurator och hade vid studiens genomförande journalsystemet Medidoc. Det finns möjlighet att utföra spirometri på vårdcentralen. Vårdcentralen är den enda primärvårdsresursen i kommunen. Det görs cirka läkarbesök under ett år. Merparten av befolkningen var under studieperioden listade (6726 st 71 %) på vårdcentralen. Ett alternativ för kommuninvånarna att söka primärvård är husläkarmottagningarna i Södertälje vilket kan ha en viss betydelse vid bedömning av antalet KOL-patienter i befolkningen. Antalet listade på annat håll, respektive inte listade omfattar sammanlagt cirka (2774 st 29 %) Övriga sjukvårdsresurser av betydelse för patienter med KOL är Södertälje sjukhus resp. Karolinska sjukhuset Huddinge där en del patienter kan ha kontakter. Sjukhusen använder Take Care journalsystem, som vårdcentralen har möjlighet att ta del av. Vårdcentralen har spirometer. Samtliga sjuksköterskor vid husläkarmottagningen är utbildade i att göra spirometrier och ge råd till rökstopp. Tillgängligheten till läkarkonsultation är god men på grund av bristen på ordinarie allmänläkare har kontinuiteten inte varit optimal. Vårdcentralen har beredskap att ta hand om akuta andningsproblem och har syrgas, nebulisator och pulsoxymeter. Studiepopulation och datainsamling Uttag ur journalsystemet har gjorts med hjälp av sökmotorn i Medidoc. Urvalet utgjordes av samtliga patienter 45 år och äldre, som sökt på Nykvarns vårdcentral under perioden
6 2009 (4 år) med diagnosen KOL (ICD: J44, J441, J449) (15). Vid granskningen registrerades de kvalitetsindikatorer som SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) rekommenderar (16). Registrering gjordes av ålder, kön, om var diagnosen har ställts, om spirometri har utförts, om uppgift finns om rökning och om fortsatt rökning och om lungröntgen har utförts. Uppgift om spirometri var utförd registrerades då det fanns notering om aktuell eller tidigare utförd spirometri. Uppgift om hur mycket patienten rökt registrerades då det i journalen fanns notering om antal cigaretter per dag eller hur länge patienten rökt eller då både mängd och tid fanns dokumenterat. Uppgift om fortsatt rökning registrerades då det fanns dokumenterat rökning vid senaste besöket under studieperioden. Rökstopp registrerades då det fanns uppgift om att patienten slutat röka före studieperioden och att det inte fanns några uppgifter om att patienten återupptagit rökningen. Uppgift om lungröntgen var utförd registrerades då det fanns notering om aktuell eller tidigare utförd lungröntgen Hela journalen granskades. Det har inte gjorts någon datasökning med hjälp av enskilda sökord utan granskningen gjordes av samtliga journalanteckningar. Insamlade uppgifter har förts in i en Excel-fil. Varje individ gavs ett löpnummer och har därefter avidentifierats. För att få en ungefärlig uppfattning om tillgängligheten till uppgifter om KOL i jämförelse med andra vårdcentraler har uppgifterna från Nykvarns vårdcentral lagts in i kvalitetsdatabasen pvkvalitet.se där resultat från ett stort antal vårdcentraler finns registrerade. I databasen finns bland annat uppgift om hur stor andel av journalerna innehåller uppgifter om: hur mycket patienterna rökt, om de fortfarande röker samt om spirometri är utförd. Uppgifterna från Nykvarn har jämförts med 2009 års resultat i pvkalitet.se. Utöver Nykvarns vårdcentral finns 51 respektive 50 vårdcentraler registrerade avseende dessa uppgifter. I tabell 1 presenteras en sammanställning från pvkvalitet.se av hur vanligt det var att uppgifterna fanns i journalen och en jämförelse med rekommenderade nivåer enligt SFAM (16, 17, 18). Tabell 1. Antal vårdcentraler i pvkvalitet.se som vid journalgranskning hade uppgifter om spirometri och rökning samt rekommenderad standard enligt SFAM (16, 18). Vårdcentralerna är uppdelade efter i hur stor andel av journaler där man funnit uppgifter Rekomm enderad standard enligt SFAM 0-25 % % % % Antal vård-- centraler totalt Spirometri >90 % Hur mycket patienten rökt >25 % Patienten är rökfri >50 % Etiska överväganden Sökning i journalsystemet omfattades av sedvanlig sekretess enl. HSL. Sökningen utfördes av projektansvarig och handledare med tillstånd från verksamhetschefen. Endast projektansvarig och handledaren hade tillgång till sökresultaten. Både sökningen och journalgenomgången gjordes på vårdcentralen, där resultaten förvarats. Patientuppgifter (namn, personnummer) erhölls vid sökningen, och användes enbart för att följa individer vid journalgenomgången därefter skedde avidentifiering. Då journalen läses utan direkt medicinsk anledning kan kvalitetsuppföljning genom journalgranskning utgöra ett visst mått av integritetsintrång men genom att uppgifterna avidentifierades minimerades risken för den enskilde individen. Nyttan
7 av att få underlag för förbättringar i vårdcentralens arbete, vilket ju även kommer patienterna till del, överväger riskerna. Resultat Under perioden (4 år) hade 62 patienter sökt Nykvarns vårdcentral och fått diagnosen KOL varav två patienter var yngre än 45 år. Det studerade urvalet omfattar endast patienter 45 år och äldre vilket innebär att 60 patienter inkluderades i studien. Av dessa patienter var 26 (43 %) kvinnor och 34 (57 %) män (tabell 2). Antalet listade patienter vid vårdcentralen var vid slutet av studieperioden 6726 vilket motsvarar att cirka en procent av vårdcentralens listade patienter hade fått diagnosen KOL. Antalet listade patienter vid vårdcentralen som var 50 år och äldre var 2194 vilket gör att cirka 2 procent av dessa hade fått diagnosen KOL. Under studieperioden hade 11 KOL-patienter (18 %) avlidit varav åtta män (23 % av männen) och 3 kvinnor (11 % av kvinnorna) (tabell 2). Tabell 2. Antal patienter vid Nykvarns vårdcentral som under en fyrårsperiod fått diagnosen KOL, samt antal som avlidit under perioden. (n=60) Ålder w Antal Andel % Varav antal avlidna Män Kvinnor Total Drygt hälften av patienterna hade fått diagnosen på Nykvarns vårdcentral. Övriga hade fått diagnosen på annan enhet (tabell 3). Majoriteten hade gjort spirometri på Nykvarns vårdcentral eller på annan enhet. I drygt en fjärdedel av journalerna saknades uppgifter om utförd spirometri (tabell 3). Hos nästan alla fanns uppgift om rökning noterad i journalen. Uppgift om hur mycket patienten rökt fanns i också i hög andel av journalerna I drygt en tredjedel fanns uppgift om fortsatt rökning trots KOL-diagnos medan det i drygt hälften fanns uppgift om att de var rökfria. Hos 10 procent saknades uppgift om eventuell pågående rökning (tabell 3). 87 procent hade uppgift om att de gjort lungröntgen (tabell 3). 7
8 Tabell 3. Uppgifter om patienterna med KOL-diagnos som sökt Nykvarns vårdcentral. Uppgifterna är hämtade ur patienternas vårdcentralsjournal (n=60). Uppgift om var diagnosen KOL är ställd Antal Andel % Vårdcentralen Annan enhet Uppgift om spirometri Finns Saknas Uppgift om rökning Finns Saknas 2 3 Uppgift om hur mycket patienten rökt Finns Saknas Uppgift om fortsatt rökning Fortsatt rökning Rökstopp Saknas 6 10 Uppgift om lungröntgen Finns Saknas 8 13 I pvkvalitet.se (18) hade 52 vårdcentraler registrerat om spirometri var utförd på KOLpatienter, hur mycket patienterna rökt samt om patienten fortfarande rökte. Drygt två tredjedelar av vårdcentralerna hade högre andel genomförda spirometrier jämfört med Nykvarns vårdcentral. Drygt en tredjedel av vårdcentralerna hade högre andel journaler med uppgift om hur mycket patienten rökt och drygt hälften hade högre andel journaler med uppgift om pat var rökfri (tabell 4) (18). Tabell 4. Antal och andel vårdcentraler i pvkvalitet.se som hade högre andel patienter med KOL där: spirometri, hur mycket patienten rökt respektive rökfrihet registrerats i journalen, jämfört med motsvarande registreringar vid Nykvarns vårdcentral. Uppgift i journalen finns angående om: Vårdcentraler med högre registreringsgrad i journalen jämfört med Nykvarn Antal Andel % Patienten undersökts med spirometri % Hur mycket patienten rökt % Patienten är rökfri % Diskussion Studien avsåg att studera journalinnehållet avseende diagnostik och uppföljning av KOLpatienterna vid Nykvarns vårdcentral, ett sätt att värdera kvalitet i journalföringen som till viss del kan spegla kvalitet i omhändertagandet. Drygt hälften av patienterna hade fått sin KOL-diagnos på vårdcentralen. En fjärdedel saknade spirometri men tobaksanamnes fanns i nästan samtliga journaler. Journalkvaliteten var jämförbar med andra vårdcentraler (18). 8
9 Prevalensen KOL i Sverige beräknas till cirka 8 procent med en ökande tendens från 40- årsåldren upp mot 70-årsåldern (1, 2). Prevalensen bland våra patienter var en procent totalt och två procent bland de patienter som var 50 år eller äldre. Det var alltså färre KOL-patienter registrerade än förväntat. Förklaringarna till att vi har funnit en lägre andel kan vara flera. Denna studie omfattar endast patienter som sökt vårdcentralen medan prevalensen i befolkningen är beräknad på en hel befolkning. Prevalensen är beroende på befolkningens sammansättning med avseende på ålder, socioekonomiska förhållanden mm. Personer med KOL kan ha sökt vård på annat ställe eller inte sökt alls eller sökt på vårdcentralen men ingen KOL-diagnos har ställts. Det är framförallt det senare alternativet vi kan fokusera på att bli bättre på genom ökad uppmärksamhet på patienter i riskzonen för KOL. Under studieperioden hade 11 personer (18 %) med diagnosen KOL avlidit. Det är nästan en femtedel av vårdcentralens KOL-patienter vilket antyder att ha KOL innebär en hög risk vilket stämmer med tidigare erfarenheter (2, 6). Diagnos Drygt hälften av patienterna fick sin KOL-diagnos på vårdcentralen. Övriga hade fått diagnosen på annan enhet. Patienterna har flera vårdalternativ att välja på till exempel andra vårdcentraler, Södertälje sjukhus eller Huddinge sjukhus. Nykvarns kommun har en hög inflyttning varför en del patienter kan ha fått sin diagnos innan de flyttade till Nykvarn. Resultatet tyder ändå på en underdiagnostik och sannolikt finns här ett förbättringsutrymme. Andra studier har visat att det generellt finns en betydande underdiagnostik av KOL (5, 2, 3). Spirometri Merparten (73 %) av KOL-patienterna hade journalförda uppgifter om genomförd spirometri. SFAMs rekommendation anger en önskvärd standard (>90 %) (16). Andelen med genomförd spirometri på Nykvarns vårdcentral var lägre än rekommenderat. Antagligen är andelen KOLpatienter vid Nykvarns vårdcentral, som gjort spirometrier, högre eftersom patienterna kan ha gjort spirometri på annan enhet. Spirometrisvaret finns då inte alltid tillgängligt på vårdcentralen. Spirometri är en förutsättning för att ställa KOL-diagnosen (1, 4, 5). Alla patienter bör ha gjort minst en spirometri. En anledning till otillfredsställande andel spirometrier kan bero på att vårdcentralen saknades spirometer under cirka 12 månader av studieperioden. Patienter fick under den tiden remitteras till Södertälje sjukhus för spirometri vilket kan ha minskat antalet utförda spirometrier. Vid jämförelse i pvkvalitet.se var det påtagligt fler vårdcentraler (69 %) som hade högre andel genomförda spirometrier jämfört med Nykvarns vårdcentral. Jämförelsen har en begränsning i och med att registreringsperioden för Nykvarns vårdcentral omfattade 4 år och borde därför ha fångat en högre andel spirometrier jämfört med de övriga vårdcentralerna där registreringen gjorts under 2 år. Rökning Andelen KOL-patienter där det fanns uppgift om huruvida patienten har rökt, röker eller är rökfri var hög. Den högre andel (67 %) journaler med registrering av hur mycket patienten rökt jämfört medsfams lägre rekommendation (>25 %) beror dock sannolikt på att i studien har använts en vidare definition av hur mycket patienten rökt. SFAM föreslår måttet paketår (tex. 10 cig/dag i 20 år motsvarar 10 paketår) för att i ett begrepp fånga både mängd och tid medan i studien har registrerats då det i journalen fanns notering om antal cigaretter per dag ellerlägre. hur länge patienten rökt eller då både mängd och tid fanns dokumenterat (16). 9
10 Rökanamnes är av stor betydelse. Risken för utveckling av KOL är beroende av både hur mycket patienten rökt och den sammanlagda tiden patienten rökt (5, 7, 8, 9, 10). Vid jämförelse i pvkvalitet.se var Nykvarn något bättre än genomsnittet, bara drygt en tredjedel (38 %) hade högre andel som registrerat hur mycket patienten rökt. Rökstopp I drygt hälften av journalerna (53 %) fanns uppgift om att patienterna slutat röka vilket är strax över SFAMs rekommenderade standard (>50 %) (16). I drygt en tredjedel av journalerna fanns uppgift om att patienten fortsatt att röka. Rökstopp är den enda behandling, som kan påverka långtidsförloppet av KOL-sjukdom. Rökstopp och förhindrande av återfall i rökning är de viktigaste åtgärderna vid behandling av KOL. Ju tidigare rökstopp desto bättre prognos av KOL-sjukdom (5, 7, 8, 9, 10). Andelen patienter som slutar röka beror på många faktorer varav vårdcentralen kan påverka en del, t.ex. genom att systematisk upplysa alla som röker och de som har KOL om riskerna. Vid jämförelse i pvkvalitet.se hade drygt hälften av vårdcentralerna högre andel journaler med uppgift om rökfrihet jämfört med Nykvarn. Vårdcentralen erbjuder rökslutarstöd i samband med spirometrier och när behovet framkommer, i samband med konsultationer. Studien visar att det finns ett förbättringsutrymme så att fler blir rökfria. Lungröntgen Uppgift om genomförd lungröntgen fanns hos en hög andel (87 %) av KOL-patienter på Nykvarns vårdcentral. Lungröntgen är ingen förutsättning för att ställa diagnosen KOL, men kan ibland visa tecken till KOL och kan ge incitament till vidare utredning. Det finns även andra skäl till lungröntgen såsom att utesluta lungcancer då risken för lungcancer är förhöjd hos rökare (1). Styrkor och svagheter Studien lyckas belysa flera områden där diagnostik, omhändertagandet och registreringen av KOL-patienter vid Nykvarns vårdcentral kan förbättras. Den visar att det finns ett tydligt förbättringsutrymme. Studien är inte baserad på stickprov utan är gjord på ett totalmaterial. Sökningen av parametrar har gjorts genom att granska hela journaltexten inte bara med automatisk datasökning med sökord. En svaghet i studien är att kartläggningen av hur mycket patienten rökt inte registrerades med paketår enligt SFAMs rekommendation. En svaghet med journalstudier är att man granskar om ett moment är registrerat men inte om det är utfört. Sannolikt fångar journalen färre uppgifter än vad som i praktiken sker/utförs. Journalstudier är inte designade att fånga underrapportering av rökare. Om man jämför patientens egen uppgift om de slutat röka med mätningar, som avslöjar om man röker eller ej, är det fler som röker än vad som framkommer när man frågar om de slutat röka (19). Studien är ett led i vårdcentralens pågående förbättringsarbete Slutsatser och implikationer Studien visade att det finns ett tydligt förbättringsutrymme vad gäller registrering av parametrar relaterade till KOL. Det var färre patienter med KOL registrerade än förväntat vilket kan bero på underdiagnostik. Fler spirometrier bör utföras och en mer systematisk 10
11 registrering av rökvanor bör genomföras. Journalkvaliteten var relativt likvärdig jämfört med andra vårdcentraler. Vi kan bli bättre genom att uppmärksamma riskpatienter t.ex de patienter som röker och de som har KOL-relaterade symtom. Vidare kan vi bli bättre genom att utföra fler spirometrier. I båda fallen kan vi då fånga fler patienter i tidigt skede. Det ger ökade möjligheter att bromsa komplikationer i framtiden. En ambition är att rekommendera spirometriundersökning till alla patienter som är äldre än 40 år och röker. Andelen patienter med KOL som gjort spirometri var inte tillräckligt hög. Ett förslag till förbättring är att var gång diagnosen KOL sätts, kontrollera att det finns en journalanteckning om utförd spirometri. Även när det gäller rökning finns utrymme för mer systematisk registrering av rökvanor och rökmängd. Hälften av vårdcentralerna i pvkvalitet.se hade fler rökfria patienter med KOL än Nykvarn. Det finns således utrymme för förbättringar. Ett sätt att öka kvalitet i journalföring och omhändertagande kan vara att införa checklistor som stöd vid konsultationen för att få med relevanta uppgifter och mer systematisk registrering av viktiga parametrar under specifika sökord så att uppföljningen förenklas. 11
12 Referenser 1. Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) ) 2. Lindberg A, Lundbäck B. Underdiagnostiserad sjukdom med hög mortalitet. Läkartidningen 2007;104(13): Hasselgren M, Arne M, Lindahl A, Jansson S, Lundbäck B. Estimated prevalence of respiratory symtoms, asthma and chronic obstructive pulmonary disease related to detection rate in primary health care. Scand. J Prim Health Care 2001;19: Albers M, Schermer T, Molema J, Kloek C, Akkermans R, Heijdra Y, van Weel C. Do family physicians records fit guidline diagnosed COPD. Family Practice 2009; Ställberg B, Skoogh BE. Tidig diagnos av KOL utmaning för primärvården. Läkartidningen 2007;104(13): Nationellt vårdprogram för KOL Svensk lungmedicinsk förening 7. Larsson S, Löfdahl CG. KOL en multifaktoriell systemsjukdom. Läkartidningen 2007;104(13): Gilljam H. Rökavvänjning viktigaste kausalbehandlingen vid KOL. Läkartidningen 2007;104(13): Kull I, Johansson G, Lisspers K, Jagorstrand B, Romberg K, Tilling B, Ställberg B. Astma KOL-mottagningar i primärvård ger effektivt omhändertagande. Läkartidningen 2008; 105(42): Berkius J, Walther S. Vårdprogram för KOL behöver implementeras bättre. Läkartidningen 2007; 104(24-25): Engström S, Andre M, Holmquist L. Mål och mått i allmänmedcin. Allmänmedicin 2005;(1) 12. Björnberg A. Nordiskt KOL-index Lung&Allergiforum 2011 (1): Svensson G, Pehrsson K. Viktigt följa vården med bra kvalitetsindikatorer. Läkartidningen 2003; 100(43): SCB. Kommunfakta. Nykvarns kommun Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Primärvård. 16. SFAM. Mål och mått i allmänmedicin, SFAMs kvalitetsindikatorer, KOL Engström S. Förskrivaren Information från läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län (3); Kvalitetsregister för primärvård ) 19. Wewers M, Dhatt R, Moeschberger M, Guthrie R, Kuun P, Chen M. Missclassification of Smoking Status among Southeast Asian Adult Immigrants. Am J Respir Crit Care Med. 1995;152:
Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merSpirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs mer2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral
2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral Mattias Schmidt, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Anna Nager, MD, PhD
Läs mer2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merVårdutvecklingsplan KOL i primärvården
Vårdutvecklingsplan KOL i primärvården FÖRFATTARE LENE NORDSTRAND DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDUTVECKLINGSLEDARE ASTMA, ALLERGI, KOL OCH TOBAK CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN LUISA ESCUDER MIQUEL DISTRIKTSLÄKARE,
Läs merBeslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning
8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merVård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merKOL - ett växande problem
Hälso- och sjukvårdsdelegationens programarbete NR 10-2008 Andningsorganens sjukdomar, KOL - ett växande problem Förord Programarbete i Västernorrland är en arbetsmetod där ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merUTREDNINGSINSTITUTET
September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merCertifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne
Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merHanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad
Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst
Läs merluftvägsregistret Årsrapport 2015
luftvägsregistret Årsrapport 2015 Årsrapport 2015 Luftvägsregistret Författare Alf Tunsäter Docent, Överläkare Lung- och Allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus, 221 85 Lund alf.tunsater@med.lu.se
Läs merLungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg
2016 Lungsjukdom Vanlig differen,aldiagnos Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Journal of asthma, DOI:10.3109/02770903.2016.1170139 KOL en folksjukdom
Läs merDen Borttappade Patienten
Den Borttappade Patienten Hur KOL diagnostiseras, behandlas och följs upp på Ektorps Vårdcentral Karin Tiger, ST-läkare, Ektorps Vårdcentral Klinisk handledare: Lena Bäckström, spec. i allmänmedicin Ektorps
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs merkronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park.
Projektrapport VESTA Diagnostik och handläggning av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Zaklina Milenkovski
Läs merVad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?
Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas
Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merBehandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården
Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning
Läs merSvar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om
Läs merScreeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"
Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se Multisjuka äldre
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merDiagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Läs merKOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer
Projekt av Orsolya Nagymáté ST läkare i allmänmedicin KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Läs merResultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991
Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter
Läs merVårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt
Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merSvar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs
HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana
Läs merSvenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003
Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt
Läs merPolitisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-12-04 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats
Läs merMånadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL
1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Sept-okt 2012 Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,
Läs merRapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan
Rapport VESTA SP14 Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Av Michael Hedlund michaelhedlund@hotmail.com Vetenskaplig handledare Rune Lindqvist Klinisk handledare Kerstin
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merRollfördelning och organisation
Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merAVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN
Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING senioralert@lj.se AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Organisation: Organisationsnummer: Postadress: Telefon: E-post:
Läs merKursplan för Allmänmedicin
Kursplan för Allmänmedicin Family Medicine KURSPLAN 6.5 högskolepoäng Kurskod: 3AM018 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Medicinsk vetenskap A1F Betygskala: Underkänd
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merGranskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm
Granskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm Stockholm, 2011 Författare: Anna Fernqvist, ST läkare Carema vårdcentral Södermalm Vetenskaplig
Läs merKlinisk baskurs 1, inriktning medicin
Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merOxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet
Oxygen O 2 - syrgas Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter Alf Tunsäter Docent, Överläkare SUS, Lund O 2 = 21% N = 78% Syremättnad: Ung och frisk: ca 97%
Läs merDiagnostik av kronisk obstruktiv lungsjukdom på Tranebergs vårdcentral
VESTA rapport Diagnostik av kronisk obstruktiv lungsjukdom på Tranebergs vårdcentral Vilka tecken inger misstanke om sjukdom? Har patienterna uppvisat tecken på sin sjukdom åren före diagnos? Författare:
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merAvtal mellan organisationerna:
Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare
Läs merErsättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer
Läs merVad tycker man om sin vårdcentral?
Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Läs merFakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom
Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merDiagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merHälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!
Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merFysioterapeutens viktiga roll
Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec
Läs merSTYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården
STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merHur kan man lyssna på den komplexa patienten?
Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merHur handläggs patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund? En deskriptiv studie, med utgångspunkt från nationella. kvalitetsindikatorer.
Hur handläggs patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund? En deskriptiv studie, med utgångspunkt från nationella kvalitetsindikatorer. Åsa Ingemarsson-Kerbel ST-läkare, Vårdcentralen Stocksund VESTA-projekt
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande
Läs merPatientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs mer