Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Transkript

1 Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

2 Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ)

3 Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst rökare och personer som identifierats pga. andningsbesvär. Dessa studier har visat att svår AAT-brist är en allvarlig sjukdom som leder till för tidig död.

4 Larsons studie Malmöforskare Larsson studerade överlevnad hos 248 personer med svår AAT-brist: Uppföljning från 1963 till % av patienterna hade identifierats pga. lungsjukdom och de flesta var rökare. Icke-rökare och symptomfria individer var underrepresenterade i Larssons studie.

5 Studien visade att svår AAT-brist är en allvarlig sjukdom som leder till för tidig död. att hälften av rökare avlider vid 40 års ålder och hälften av icke-rökare avlider vid 60 års ålder.

6 Syftet med mina studier Syftet med studierna i min avhandling som är baserade på AAT-registret var: att analysera överlevnad vid svår AAT-brist med avseende på rökvanor och hur personerna har identifierats. att analysera vilka faktorer som påverkar risken att dö och att analysera de vanligaste dödsorsakerna.

7 att studera om lungtransplantation förbättrar överlevnaden hos bristindivider med svårt emfysem att studera lungfunktion hos syskon med svår AATbrist. Skillnaden med tidigare publicerade studier är att vi har inkluderat ett stort antal bristindivider som aldrig har rökt (icke-rökare).

8 Tillväxt av AAT-registret Avlidna Vid liv

9 Antalet patienter per uppföljning i AAT-registret Anm

10 Metod Fram till oktober 2008 ingick sammanlagt 1349 personer med svår brist i registret. Vilket motsvarar en hög andel, 30 % av alla vuxna PiZZ-individer i Sverige. 55% of PiZZ-individerna var rökare (båda före detta rökare och rökare).

11

12 Resultat Individerna som identifierats pga. Lungsjukdom hade betydligt smärre lungfunktion än den i andra grupper, Den genomsnittliga värde för FEV 1 var 50% av förväntade värde för individerna med lungsjukdom, 88% för dem med andra sjukdomar och 89% för de som identifierats pga. hälsoundersökning

13 Lungfunktion hos icke-rökare I genomsnitt hade icke-rökare som var yngre än 50 år normal lungfunktion. Efter 50 års ålder: Börjar försämring av lungfunktion hos icke-rökare som identifierats pga. lungsjukdom, medan icke-rökare som identifierats pga. andra orsaker verkar upprätthålla sin normala lungfunktion efter 50 års ålder.

14 Icke-rökare men och kvinnor Ingen skillnad i lungfunktion mellan män och kvinnor som är 50 år eller yngre och aldrig har rökt! Efter 50 års ålder har kvinnor betydligt bättre lungfunktion män. Flera män än kvinnor hade ett yrke med exponering för luftvägsirriterande ämnen.

15 Överlevnad Överlevnad är mycket bättre än vad tidigare studier visade Vi fann att rökare hade en högre dödlighet än icke-rökare och svensk befolkning i genomsnitt. Överlevnad var smärre hos bristindivider som identifierats pga. Lungsjukdom än andra grupper.

16 Icke-rökare som hade identifierats genom screening (hälsoundersökning) hade samma överlevnad som svensk befolkning i genomsnitt.

17 Överlevnad efter diagnosgrupper Hälsoundersökning Andra symtom än lungsjukdom Lungsjukdom

18 Faktorer som förkortar livslängden hos bristindividerna Stigande ålder Försämrad lungfunktion Förekomst av symtom från andningen

19 Lungtransplantation Lungtransplantation är en etablerad behandlingsmetod vid svår, progressiv, livshotande lungsjukdom med begränsad förväntad överlevnad. Varje år transplanteras cirka 150 PiZZ-patienter med svårt emfysem i hela världen.

20 Det har varit svårt att uppskatta överlevnadsvinsten vid lungtransplantation därför att transplantation inte kan studeras som en randomiserad studie av etiska skäl (randomiserad studie = patienten lottas till transplantation eller vanlig behandling)

21 Lungtransplantation i Sverige Lungtransplantationsverksamhet inleddes 1990 vid Universitetssjukhusen i Lund och Göteborg. Fram till den 1 juni 2010 hade sammanlagt 604 patienter genomgått lungtransplantation i Sverige. 14% av dem hade svår AAT-brist.

22 Från AAT-registret valdes ut kontroller för de transplanterade patienterna enligt internationella rekommendationer för lungtransplantation. kontrollerna var matchande för ålder, kön, rökvanorna och lungfunktion vid tidpunkten för transplantation av de transplanterade patienterna.

23 Resultat Fram till juni 2010 hade 83 patienter med svår AAT-brist genomgått lungtransplantation. Från AAT-registret valdes ut 108 matchade kontroller. 38 kontroller som remitterades senare under uppföljningstiden till transplantation ingick inte i den statistiska analysen

24 Båda grupperna hade svår KOL med ett medelvärde av FEV 1 på 23 % av förväntat hos kontrollerna och 22 % hos de transplanterade patienterna. 75% av de transplanterade patienterna genomgick singel lungtransplantation.

25 Under uppföljningstiden dog 37 transplanterade patienter (45 %) och 45 icke-transplanterade patienter (64 %).

26 Uppskattade medianöverlevnaden I genomsnitt levde de transplanterade patienterna 11 år efter operationen de icke-transplanterade patienterna levde i genomsnitt 8 år efter samma tidpunkt.

27 Dödsorsaker Den vanligaste dödsorsaken var lunginfektioner hos de transplanterade patienterna (38 %). Andningssvikt hos de icke-transplanterade patienterna.

28 Sammanfattning Detta var den första studien som har jämfört överlevnad mellan transplanterade och icketransplanterade patienter med svår AAT-brist och emfysem. Studien visade att lungtransplantation förbättrar betydligt den långsiktiga överlevnaden hos PiZZpatienter med svårt emfysem.

29 Syskonstudie Ett fåtal tidigare studier av syskon med svår AATbrist har rapporterat att indexfall (den första personen i familjen som fick diagnosen AAT-brist) har svårare KOL, högre rökningsfrekvens och högre förekomst av astma än icke-indexfall.

30 Syfte Att studera lungfunktion och förekomst av lungsjukdom hos syskon med svår AAT-brist. Att studera påverkan av andra faktorer än rökning på lungfunktion: Passiv rökning Yrkesexponering för luftvägsirriterande ämnen Genom att svara på en frågeformulär

31 Resultat Fram till april 2011 ingick 204 syskon (från 98 familjer) i AAT-registret. 73% av syskonen var yngre än 50 år när de ingick i register. Majoriteten (73%) var identifierad genom familjeeller hälsoundersökning.

32 Synskonen delades i 2 grupper: Indexfall (den första personen i familjen som fick diagnosen AAT-brist). Icke-indexfall.

33 Resultat Vi hittade inga signifikanta skillnader i ålder, kön eller rökvanor mellan index- och icke-index syskon. Inte heller fanns någon signifikant skillnad i lungfunktion vid inklusion i registret. De syskon som hade lungsjukdom var oftare exponerade för passiv rökning och luftrörsirriterande ämnen än de friska syskonen.

34 Sammanfattning Överlevnaden vid svår AAT-brist är bättre än vad tidigare studier har visat. Icke rökare som upptäcks vid hälsoundersökning har samma överlevnad som svensk befolkning i genomsnitt. Rökning är den viktigaste riskfaktorn för lungsjukdom och för tidig död. Leversjukdom är den näst vanliga dödsorsaken

35 Sammanfattning Lungtransplantation förbättrar överlevnaden hos bristindivider med svårt emfysem. Våra resultat tyder på att bristpatienterna remitteras sent i sjukdomsförloppet till lungtransplantation i Sverige. Det är möjligt att tidigare remittering av patienterna skulle förbättra överlevnaden ytterligare.

36 Tack