Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL"

Eva Svensson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

2 AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte sjukdom) som innebär ökad risk för lungsjukdom (KOL/emfysem) leversjukdom (vid svår AAT-brist) KOL= Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

3 Hur bildas AAT? AAT bildas huvudsakligen i levern och cirkulerar med blodet till alla organ, bland annat till lungvävnad AAT

4 Varför bildas AAT? AAT är ett skyddsprotein som spelar viktig roll i kroppens skyddsmekanism mot olika angrepp, t.ex. infektioner och inflammation AAT är s.k. akutfasprotein : halten i blodet stiger snabbt vid akuta tillstånd som infektioner (bakterier, virus), men halten stiger också vid kroniska sjukdomar och vid behandling med vissa läkemedel AAT:s viktigaste enskilda uppgift är att skydda lungvävnad mot nedbrytande enzymer

5 AAT-halt och ärftlighet AAT-halten i blodet styrs av 2 anlag (gen) De olika nedärvda AAT-molekylerna kallas med stora bokstäver beroende på hur snabbt de rör sig i elektriskt fält (elektrofores) F = Fast M = Medium S = Slow Z = Very slow

6 Alla har två anlag för AAT Kombinationen av dessa anlag styr AAT-halten i blodet MM MZ SZ ZZ Normal AAT-halt (100%) Lätt AAT-brist (70-90%) Måttlig AAT-brist (40-60%) Svår AAT-brist (10-30%)

7 Hur vanligt är AAT-brist i Sverige? MM (normal) 95/100 (95 %) MZ (lätt AAT-brist) 1/22 (4,5 % ) ZZ (svår AAT-brist) SZ måttlig AAT-brist 1/1600 (0,06 %)* (cirka 6000) 1/1600 (0,06 %)

8 Hur ärver man AAT-brist? M Z M Z Båda föräldrarna har lätt AAT-brist

9 Hur ärver man AAT-brist? M Z M Z M M Normal AAT-halt

10 Hur ärver man AAT-brist? M Z M Z M Z Lätt AAT-brist

11 Hur ärver man AAT-brist? M Z M Z ZZ Svår AAT-brist

12 Hur ärver man AAT-brist? M Z M Z M M M Z Z Z 25% av barnen Normal AAT-halt 50% av barnen Lätt AAT-brist 25% av barnen Svår AAT-brist

13 Hur ärver man AAT-brist? M S M Z M M M Z/M S S Z 25% av barnen 50% av barnen 25% av barnen Måttlig AAT-brist

14 Varför har patienter med AAT-brist ökad risk för KOL/emfysem?

15 I frisk lungvävnad finns balans mellan AAT och nedbrytande enzymer i lungvävnad AAT och andra Nedbrytande skyddsproteiner enzymer

16 Överskott av enzymer (rökning) emfysem (KOL) AAT och andra skyddsproteiner Cigarettrök Nedbrytande enzymer KOL = Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

17 KOL = Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Ärftlig AAT-brist risk för emfysem (KOL) Cigarettrök AAT Nedbrytande enzymer

18 Friska alveoler (luftblåsor) Förstörda alveoler vid emfysem

19 Frisk lunga elastisk som en luftballong Emfysemlunga slapp som en plastpåse

20 Diagnos av KOL ställer man med spirometri (andningsprov)

21 Symtom vid KOL utvecklas långsamt Dålig kondition 100 FEV 1 (%) Rökare med KOL Ålder (år)

22 Andnöd vid dagliga sysslor 100 FEV 1 (%) Rökare med KOL Ålder (år)

23 Andnöd av att äta 100 FEV 1 (%) Rökare med KOL Ålder (år)

24 Kronisk syrebrist 100 FEV 1 (%) Rökare med KOL Ålder (år)

25 Astma och KOL kan ge liknande symtom Astma KOL

26 Astmatiska symtom vid KOL Andnöd, pipande/väsande andning i kontakt med Dofter (parfym, blommor) Dåligt väder (fukt, kyla)

27 Ju lägre AAT-halt desto större risk för KOL/emfysem Fenotyp AAT-halt (% av normal nivå) Risk för KOL/emfysem PiMM 100% Normal PiMZ 70 90% Osäker PiSZ 40 60% Lätt ökad PiZZ 10 30% Kraftigt ökad Pi = Protease inhibitor

28 Dålig kondition 100 FEV 1 (%) Rökare med KOL Rökare med Svår AAT-brist Ålder (år)

29 Andnöd vid dagliga sysslor 100 FEV 1 (%) Ålder (år) Rökare med Svår AAT-brist

30 Andnöd av att äta 100 FEV 1 (%) Rökare med svår AAT-brist Ålder (år)

31 Andnöd av att äta 100 FEV 1 (%) Rökare med svår AAT-brist Ålder (år)

32 Skillnader mellan vanlig KOL och KOL vid AAT-brist Normal AAT-halt 25-30% av rökare utvecklar KOL Symtom vid års ålder Typiska symtom för KOL: ökad andfåddhet vid ansträngning Svår AAT-brist Alla rökare utvecklar KOL om de inte slutar tidigt Symtom vid års ålder Hos unga rökare och icke rökare kan symtomen tolkas som astma

33 På datortomografi (skiktröntgen) kan man se hur mycket emfysem finns i lungvävnad Friska lungor Emfysemlunga

34 Risk för leversjukdom vid AAT-brist Vid svår AAT-brist (PiZZ) Ökad risk för gulsot och även skrumplever tidigt i barndomen Ökad risk för skrumplever och även levercancer i vuxen ålder (hos äldre) Oklart hur stor risken är men leversjukdom är den vanligaste dödsorsaken efter KOL/emfysem

35 Varför finns risk för leversjukdom? Vid AAT-brist binder sig AAT-molekylerna till varandra och lagras som kedjor i levern (polymerisering). Vid svår brist (PiZZ) utsöndras endast 15% av AAT i cirkulationen.

36 Diagnos av leversjukdom Blodprov visar om leverfunktionen är normal, men ger inte diagnos Ultraljud och datortomografi visar typisk bild vid leversjukdom Leverbiopsi (provbit från lever) säkerställer diagnosen av skrumplever eller levercancer

37 Mikroskopisk bild av kedjor av AAT-molekyler i levern

38 Diagnos av AAT-brist: Blodprov Analys 1: AAT-halt Alla sjukhus i Sverige Analys 2: Bestämning av anlag (s.k. Pi-typning) Analyseras på Klinisk kemisk avdelning, UMAS, Malmö Pi = Protease inhibitor

39 AAT-registret Startades 1991 Avdelning för klinisk kemi i Malmö informerar registret om alla nya fall av svår AAT-brist (PiZZ) Alla vuxna (>18 år) från hela Sverige tillfrågas om deltagande Registret kontaktar den behandlande läkaren som frågar patienten om han/hon vill delta Rökvanor, yrke, symtom, diagnoser, lung- och leverfunktion rapporteras vid anmälan Uppföljning vart annat år

40 Registrets målsättning 1. Att uppnå enhetlig klinisk uppföljning av lung- och leverfunktion hos patienter med svår AAT-brist 2. Att öka kunskapen om tillståndet och förebygga lungsjukdom genom antirökinformation 3. Att studera AAT-bristens naturalhistoria 4. Att kartlägga olika sjukdomssamband vid AAT-brist 5. Att stimulera till släktundersökningar 6. Att underlätta eventuella kliniska behandlingsstudier

41 Antalet patienter per uppföljning i augusti Anm uppf

42 AAT-registret - toppen av ett isberg 25 % 75 % Symtom? Diagnos? Är de friska?

Relevanta dokument

Alfa 1-antitrypsinbrist

Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen