Alfa-1 Riksförening. Föreläsningshelg med årsmöte mars 2017

Transkript

1 Alfa-1 Riksförening Föreläsningshelg med årsmöte mars 2017

2 α1-antitrypsin deficiency (AATD) is one of the most common, but often under-recognised, genetic respiratory disorders worldwide.

3 Alfa-1-antitrypsinbrist upptäcktes 1963 av Carl- Bertil Laurell vid Lunds universitet. Laurell och Sten Eriksson gick igenom alla proteinelektroforesgeler för serumprov som inkommit till hans laboratorium under en 6- månadersperiod noterades frånvaro av alfa-1- proteinbandet i 5 av cirka 1500 geler. Carl-Bertil Laurell ( ) * 3 av de 5 patienterna hade utvecklat emfysem vid 35, 38 respektive 44 års ålder. Sambandet alfa-1-antitrypsinbrist och leversjukdom konstaterades sex år senare (1969) av Sharp och medarbetare. * alfa-1-antitrypsinbandet

4 Alfa1-antitrypsin (AAT) Är ett antiproteas (skyddsprotein) som syntetiseras huvudsakligen i levern. Det är ett akutfasprotein och halten i blodet stiger vid infektioner och inflammatoriska tillstånd. AAT:s huvudsakliga uppgift är att skydda lungvävnad mot nedbrytande enzymer (proteaser), främst neutrofilelastas.

5 Alfa1-antitrypsin (AAT) Överskott av proteaser innebär ökad risk för emfysemutveckling. Det finns över hundra genetiska varianter av AAT-molekyl. Vid vissa varianter är AAT-halten i blodet sänkt, vilket innebär ökad risk för utveckling av KOL/emfysem

6 Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter Minskad elastisk återfjädring Luftflödesbegränsning

7 Professor Peter J. Barnes, MD National Heart and Lung Institute, London UK

8 Professor Peter J. Barnes, MD National Heart and Lung Institute, London UK

9 12 Flöde (l/s) Diagnostik och behandling av KOL förutsätter tillgång till spirometri Normal Tidig perifer obstruktivitet 4 KOL med emfysem Volym (l)

10 Enbart svag korrelation mellan FEV1, symptom och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Inom respektive KOL-stadium kan patienten ha allt från ganska välbevarad till mycket dålig livskvalitet. Slutsats: patientens symptom måste bedömas!

11 8 frågor à 0-5 poäng 0-40 poäng Hosta Slembildning Tryck över bröstet Ansträngningsförmåga Aktivitet i hemmet Trygg utan bostaden Sömn Energi

12 Kronisk bronkit KOL KOL KOL Emfysem KOL KOL KOL Helt reversibel astma Obstruk- tivitet Astma

13 Alfa1-antitrypsin (AAT) viktigaste fenotyperna i Sverige Fenotyp AAT-halt (% av normal) Risk för KOL/emfysem Prevalens i Sverige PiMM 100 Normal 95 % PiMZ Osäker 4,5 % PiSZ Lätt ökad 1/1600 PiZZ Kraftigt ökad 1/1600 Heterozygot Homozygot

14 Homozygot AAT-brist (PiZZ) Emfysemrisken kraftigt ökad. Ökad risk för leversjukdom tidigt i livet (neonatal kolestas) och i hög ålder (levercirros och hepatocellulär cancer).

15 Rökstopp! Behandling av AAT-brist: Fysisk aktivitet. Samma läkemedel som vid vanlig KOL. Två läkemedel, Prolastina och Respeeza, finns i dag registrerade i Sverige men ingår inte i läkemedelsförmånen.

16 November 2015

17 Sammanfattning Dessa nationella riktlinjer är ett stöd för styrning och ledning av hälso- och sjukvården. I riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vården vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Rekommendationerna gäller diagnostik och utredning, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och rehabilitering, symtombedömning samt uppföljning inom alla åldersgrupper. Riktlinjerna fokuserar enbart på de frågor där det identifierats behov av vägledning. Det gäller exempelvis områden där det finns stora praxisskillnader eller där behovet av kvalitets-utveckling är stort. Riktlinjernas slutsatser är baserade på gruppnivå. Riktlinjerna innehåller också bedömningar av ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för några av rekommendationerna samt indikatorer för uppföljning.

18 I riktlinjerna för vård vid astma och KOL har bör främst använts för rekommendationer med rangordning 1 4, kan för 5 7 och kan i undantagsfall för = bör 5-7 = kan 8-10 = kan i undantagsfall

19

20

21 Målsättning med substitutionsterapi vid AAT: 1) Minska progressionen av emfysemutveckling. HRCT 2) Reducera antalet exacerbationer. Vad är en exacerbation? 3) Förbättra livskvaliteten. Div. frågeformulär

22 Målsättning med substitutionsterapi vid AAT: 1) Minska progressionen av emfysemutveckling. HRCT 2) Reducera antalet exacerbationer. Vad är en exacerbation? 3) Förbättra livskvaliteten. Div. frågeformulär

23 EXACTLE (RCT, 2009) lungdensitet mätt med HRCT hos 77 patienter som fick Prolastin 60 mg/kg or placebo. Effekten av IV AAT blev inte signifikant (p=0.068) skiljd från placebo men en tydlig trend sågs.

24 Målsättning med substitutionsterapi vid AAT: 1) Minska progressionen av emfysemutveckling. HRCT 2) Reducera antalet exacerbationer. Vad är en exacerbation? 3) Förbättra livskvaliteten. Div. frågeformulär

25

26 Exacerbationer Barros-Tizón et al. Ther Adv Respir Dis Multicenter, retrospektiv observationsstudie, 127 patienter, AAT-bist och KOL. Prolastin or Trypsone i minst 18 månader Minskad risk för, och svårighet av, exacerbationer Signifikant minskade sjukhuskostnader Post hoc analys av EXACTLE studien; 2009: Resultat: Minskat antal svåra exacerbationer. Totala antalet exacerbationer skiljde sig inte från placebo

27 Målsättning med substitutionsterapi vid AAT: 1) Minska progressionen av emfysemutveckling. HRCT 2) Reducera antalet exacerbationer. Vad är en exacerbation? 3) Förbättra livskvaliteten. Begränsade data finns avseende HRQoL

28 Behandling vid AAT-brist Den behandling som finns i Sverige för patienter med AAT-brist är densamma som ges till patienter med "vanlig" KOL.

29 Behandling av KOL Minska symptom Lindra symptom Förbättra ansträngningsförmågan Förbättra livskvalitén och Reducera risk (KOLEX) Förhindra sjukdomsprogressen Förhindra/behandla exacerbationer Minska mortaliteten

30 Från GOLD 2017

31 Risk exacerbationer Risk exacerbationer 4 3 C D A B 1 0 mmrc 0-1 CAT <10 mmrc 2 CAT 10 Symptom (mmrc eller CAT) Ur GOLD 2017

32 - 16/

33 KOL och samsjuklighet Kardiovaskulär samsjuklighet Depression, psykiska besvär Osteoporos Malnutrition Obesitas, metaboliskt syndrom Sömnstörningar Anemi 1. Orsakas av KOL 2. Ingen uppenbar patofysiologisk relation till KOL 3. Gemensamt: kronisk systemisk inflammation

34 Viktiga läkemedelsgrupper vid astma och KOL SAMA LAMA Antikolinergikum Beta-2- stimulerare SABA LABA Kortison ICS

35 Bronk = luftrör Beta-2- receptorer Inflammation Acetylkolin

36 Blockera acetylkolin med antikolinerga läkemedel Bronk = luftrör Beta-2- receptorer Inflammation SAMA LAMA Acetylkolin

37 Stimulera beta-2- receptorerna Bronk = luftrör Beta-2- receptorer Inflammation SABA LABA Acetylkolin

38 Minska inflammationen Bronk = luftrör Beta-2- receptorer Inflammation ICS Acetylkolin

39 Antikolinergikum Beta-2- stimulerare Kortison Annat

40

41

42 Astma och KOL Klokt råd 2017 Lär patienten att inhalera rätt!

43 Fler kan göra rätt med sin inhalator! Haughney et al. Respiratory Medicine (2010) 104, 1237e1245

44 Compliance till inhalatorer och spacerar Låg compliance till spaceranvändning, t.ex. 76 % av de 53 sprayanvändarna hade fått en spacer förskriven 85 % av dem som hade spacer använde den inte Många tyckte att inhalatorn var svåranvänd: 46 % av sprayanvändarna 17 % av pulverinhalator-användarna Jarvis et al. Age and Ageing 2007;36:

45 Vissa KOL-patienter behöver spray 30 l/min rek. lägsta flöde för DPI Jarvis et al. Age and Ageing 2007;36:

46 Andra studier Broncho-Scapis-studien: Projektet kommer, med hjälp av den nationella studien SCAPIS, studera hjärta och lungor hos icke-rökande KOL-patienter för att öka förståelsen om varför de drabbas drabbade personer beräknas ingå i studien som är ett samarbete mellan Karolinska institutet och fem universitetssjukhus. BPD Vård på distans KOL-projektet

47 Behandlingsplan Från SKL (Sveriges kommuner och landsting) kommer snart

48