KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

Transkript

1 KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet anpassar sig till en sänkt lungkapacitet. Andnöd är det vanligaste symtomet, framför allt vid ansträngning, men även slemhosta och väsande eller pipande andning är vanligt. Ökad känslighet för luftvägsinfektioner föreligger. Rökning är den uteslutande vanligaste orsaken till KOL. 1

2 Lungans friska anatomi lungorna och luftvägarna Den friska anatomin fortsättning Luften passerar genom mindre och mindre luftrör ner till lungblåsorna, alveolerna. Alveolerna finns i hundra miljontals och har en sammanlagd yta stor som en fotbollsplan. Runt lungblåsorna finns nätverk av kapillärer som tar upp syret från lungblåsorna och syresätter blodet från inandningsluften. Koldioxid och andra gaser förs samtidigt ut från blodbanan via utandningsluften. 2

3 Vad händer med lungorna vid KOL? Vid KOL får lungorna sjukliga förändringar. Både lungblåsorna och de större och mindre luftvägarna drabbas. Slemhinnan i luftvägarna blir inflammerad, svullen, röd och lättirriterad. Väggarna i lungblåsorna förstörs och gasutbytet mellan luft och blod fungerar inte längre som det ska. Lungkapaciteten minskas och man blir lätt andfådd och orkeslös. Slemhosta och väsande, pipande andning uppstår. Elasticiteten i lungorna minskar och det blir svårare att få in och att tömma ut luften vid varje andetag. Tecken på KOL Slemhosta och andnöd Svårare att andas vid ansträngning och behöver hosta oftare för att få upp slem. Luftvägsinfektioner Drabbas ofta av djupa och långdragna infektioner. Rosslande andning och pipljud. Vid andnöd hörs ofta väsande, rosslande eller pipande biljud. Andnöd vid vila Långt framskriden KOL. Rörelseförmågan blir mycket begränsad. Avmagring och svullna fötter. Hög energiförbrukning och hjärtpåverkan. 3

4 Vad händer med lungorna vid KOL? När lungblåsorna väggar förstörs fungerar inte längre gasutbytet mellan luft och blod. Detta kallas emfysem. Emfysemet kan vara utbrett eller begränsat till vissa delar av lungorna. När elasticiteten i lungorna minskar medför detta att de små luftrören ibland helt faller ihop. Lungorna töms då inte helt på luft och andningen blir väldigt energikrävande. Man måste vidga bröstkorgen och lungor onormalt mycket för att få i sig tillräckligt med ny syresatt luft. Den arbetsamma andning kräver extra muskelarbete från bl.a. skulderpartiet. Astma Anamnes Rinit Känslighet för irritanter och kyla. Status Lungröntgen Lungfysiologi PEF-kurvan Effekt av steroider Prognos Astma Ofta debut i unga år. Attackvisa symtom, utlöses av exponering eller vid infektion. Ofta Tydlig Ofta normal Normal Kan vara normal. Vid symtom ses obstruktiv bild med oftast påvisbar reversibilitet. Ökad variabilitet. PEF ökar efter beta-2-agonist. Påtaglig God Sällan Mindre tydlig Dålig KOL Debut efter 40 års ålder. Smygande debut med tilltagande andnöd. Rökare. Beror på sjukdomens svårhetsgrad. Normal i tidigt skede. Ofta typisk vid emfysem. Obstruktiva förändringar med liten eller ingen reversibilitet. Små variationer. Obetydlig PEF-ökning efter beta-2- agonist. Kan leda till respiratorisk insufficiens och för tidig död. 4

5 Farmakologisk behandling Det finns inget botemedel, endast symtomlindring. Målet är att förhindra att sjukdomen förvärras. Den skada som redan finns på lungorna när man får diagnosen, går inte att reparera. Luftrörsvidgande medel Inhaleras vid behov eller 1-2 ggr dagligen + vod behov. Kortison Inhalation eller tabletter. Kan förkorta sämre perioder. Vid behovs- medicinering. Acetylcystein Verkar skyddande vid sämre perioder. Vid behovs- medicinering. Syrgas Vid akut försämring eller svår KOL. Ger både lindring av symtom samt ökad chans till överlevnad. Förebyggande och egenvård Det allra viktigaste för den framtida hälsan är att sluta röka! Rökstopp är enda åtgärden som hindrar utveckling av sjukdomen. Idag finns bra hjälp till att sluta röka och förebygga återfall. Ät en bra och blandad kost och kontrollera din vikt. Viktnedgång är en varningssignal. Det är även viktigt att få i sig tillräckligt med kalk och D-vitamin annars ökar risken för benskörhet. Motionera aktivt. Kroppens muskler, inklusive andningsmusklerna, hålls då i trim och man klarar andfåddheten som sjukdomen orsakar bättre. Undvik kontakt med förkylda personer, speciellt barn under 4-5 år om du är infektionskänslig. Tvätta händerna ofta. Vaccinerad dig årligen mot influensa. Vaccinera dig även mot lunginflammation. Det förebygger försämring. Det är viktigt med kunskap om sjukdomen. Det underlättar förståelsen och samarbetet runt behandlingen. 5

6 Resurser Läkare diagnoserar och hjälper till att hitta rätt medicin. Sjukgymnast kan ge andningsgymnastik och råd om motion. Arbetsterapeut prövar ut hjälpmedel och lär ut bra arbetsteknik. Dietist hjälper till med kostbehandling. Att äta energirikare och att inte tappa vikt. Kuratorskontakt är viktigt för olika typer av socialt stöd. Det är vanligt att bli deprimerad p.g.a. sin inskränkta förmåga och minskade möjlighet att delta i sociala aktiviteter. Sjuksköterskan svarar för information och samordning. Vårdteamet ska tillsammans stödja och hjälpa varje patient att hitta de bästa förutsättningarna för att leva ett så normalt liv som möjligt trots den skada som redan skett. Källa: 6