Värt att veta om astma

Transkript

1 Värt att veta om astma

2 Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar. Det kan till viss del ha varit en riktig beskrivning för år sedan, men knappast idag. Tack vare stora framsteg inom forskning och utveckling har vi idag möjlighet att behandla astma på ett sätt som vi tidigare inte trodde var möjligt. Vanligast är lindrig astma med normal lungfunktion mellan besvärsperioderna. I samråd med din läkare får du en rekommendation om medicin och dosering, med ambitionen att du ska kunna leva ett helt symtomfritt liv. Idag finns väl beprövade mediciner och omfattande studier för att säkerställa att varje enskild astmatiker får rätt behandling. Målet är att uppnå vad bland annat Socialstyrelsen benämner full kontroll över sjukdomen. Det beskrivs ingående i sex olika mål som ska vara uppfyllda. Ett nyckelord för en fungerande behandling är regelbundenhet. Det innebär att du hanterar din astma på ett konsekvent och regelbundet sätt. Mer om metoder och övriga råd för en normal vardag finner du på de följande sidorna i broschyren. 2 3

3 Vad är astma? Astma innebär att man har en ökad känslighet i luftrören på grund av en kronisk inflammation i luftvägarna. Besvären kan uttrycka sig som pip i bröstet, andfåddhet, tryckkänsla över bröstet eller hosta. Det sista symtomet kan vara vanligt förekommande nattetid eller tidigt på morgonen. Dessa yttringar uppstår som en följd av att luftvägarna inte är fullt utvidgade, så som de normalt ska vara. Även när man inte har några besvär finns den ökade känsligheten och inflammationen kvar. Vem får astma? Vanligaste orsaken till astma är en kombination av ärftlighet och miljöfaktorer. Allergi är den vanligaste orsaken till astma men man kan också ha icke-allergisk astma eller en blandning av båda. Hur utlöses astma? Det som utlöser astmasymtom kallar man ibland triggerfaktorer. Vi beskriver här några allergirelaterade samt några ospecifika triggerfaktorer. Allergisk astma En person som utsätts för något den är allergisk mot, ett så kallat allergen, kan få symtom på astma. Sådana allergener kan vara pollen, pälsdjur eller kvalster. Man skiljer på reaktioner som kommer omedelbart (tidig reaktion) och sådana reaktioner som kommer efter flera timmar (sen reaktion). Personer med allergisk astma, som kommit i kontakt med så låga doser av allergenet att akuta besvär inte uppstått, kan ändå ha utvecklat en ökad känslighet i luftvägarna och få besvär timmar senare. A B C Icke-allergisk astma Utlösande faktorer kan vara luftvägsinfektioner, tobaksrök, luftföroreningar och dofter. Stress kan försämra astma. Även läkemedel, till exempel acetylsalicylsyra, kan utlösa astmasymtom. Kroppsansträngning, särskilt i kyla, ger ofta besvär. slemhinna muskulatur Astmabesvär orsakas av en kombination av inflammation och kramp i luftrören. Illustrationerna ovan visar ett normalt luftrör, samt tilltagande inflammation. A. Normalt luftrör, B. Inflammerat luftrör med förtjockad slemhinna och muskelkramp, C. Luftrör vid astmaanfall. 4 5

4 Hur man mäter lungfunktionen För att bedöma hur väl lungorna fungerar bör man göra en lungfunktionsmätning. Dels kan man fastställa hur luftrören fungerar vid ett visst tillfälle, dels kan man se effekten av astmamedicinen över tid, för att se om den går i en förbättrad eller försämrad riktning. Det finns några olika metoder för mätning. Vi beskriver här de vanligaste metoderna. Spirometri Denna metod mäter lungornas funktion avseende luftflödet. Den visar hur mycket luft man kan andas ut på en sekund. Man kan till exempel se om personen har kramp i luftrören vid utandning, det som benämns obstruktivitet. Med spirometri kan flödet både i stora och små luftvägar mätas. PEF-mätning Uttrycket är en förkortning av Peak Expiratory Flow och är ett flödesmått (liter/min). Detta mått anger det maximala flödet under utandning. PEF är en mindre känslig metod än spirometri, men har fördelen att den kan utföras hemma. Mål med behandlingen Det finns ett antal olika mål för behandling av astma. Det övergripande målet är att förebygga astmabesvär och försämring och att uppnå full kontroll. Regelbundenhet är A och O Ett nyckelbegrepp som alltid återkommer i rekommendationer för astmabehandling är regelbundenhet. På så sätt förebygger man risken för försämringsperioder. Det kan gälla symtom dagtid, nattetid eller vid daglig fysisk aktivitet samt vid ansträngning. Lungfunktionen ska vara normal och man ska ha lite eller inget behov alls av kortverkande luftrörsvidgare. Vi presenterar här de viktigaste målen: Socialstyrelsens målsättning för vård av astma Att uppnå symtomkontroll Att förebygga försämringsperioder Att behålla normal aktivitetsnivå, inklusive fysisk ansträngning Att behålla normal lungfunktion Att förebygga uppkomsten av irreversibel * luftvägsobstruktion Att undvika störande biverkningar av astmamedicin Astmakontroll Test (ACT ) ett hjälpmedel för att uppnå full kontroll Astmabehandlingen har som vi tidigare nämnt förbättrats radikalt. Uppvaknanden nattetid, akuta besök på sjukhus eller återkommande behov av kortverkande luftrörsvidgare ska inte längre behöva förekomma. För att göra en första och även en återkommande avstämning av din astma kan Astmakontroll Test (ACT ) vara till god hjälp. Du finner den på sidorna i denna broschyr. Den bygger på fem frågor och är ett enkelt test som du kan ha nytta av i din kontakt med din läkare. Spirometri PEF-mätning * Irreversibel = en nedsättning av luftflödet som ej kan påverkas av till exempel medicinering. 6 7

5 Vilka typer av behandlingar finns det? Vilken typ av behandling som är lämplig bestäms utifrån sjukdomens svårighetsgrad. Den som för första gången besöker en läkare för att få hjälp med sin astma bör genomgå en grundlig undersökning. Därvid säkerställs att patienten verkligen har astma, hur svår den är och om möjligt ett allergitest för att fastställa om det finns en allergisk komponent. Underhållsbehandling Behandlingarna kan se olika ut beroende på astmans art. Oavsett astmatyp bör man sträva efter att uppnå full kontroll över sjukdomen. Vid tillfälliga och sporadiska besvär rekommenderas kortverkande luftrörsvidgare, till exempel Ventoline/Airomir (salbutamol) eller Bricanyl (terbutalin). Om symtomen kommer ofta ett riktmärke kan vara fler än två gånger per vecka är det skäl att även ge regelbunden underhållsbehandling varje dag med inhalationssteroid för att motverka inflammationen, till exempel Flutide (flutikason), Pulmicort (budesonid) eller Asmanex (mometason). Dock ska man alltid ha kvar sin kortverkande luftrörsvidgare att ta i akuta situationer. Vid graviditet är det extra viktigt med noggrann och regelbunden medicinering. Risken är annars att astman försämras, vilket kan skada både mamman och fostret. Diskutera med din läkare om vad som gäller i just ditt fall. (salmeterol/flutikason) eller Symbicort (formoterol/budesonid). När man uppnått full astmakontroll under minst 3 månader, är målsättningen att bibehålla denna nivå med minsta möjliga medicindos. Vid eventuella nedjusteringar av medicineringen bör man ha en extra noggrann kontroll så att inte astman försämras smygande. En annan typ av tillägsbehandling finns i tablettform, Singulair (montelukast). I samband med försämringar eller vid svår astma kan man behöva ytterligare tilläggsbehandling, som till exempel kortare kurer med kortison i tablettform. Hur behandlar man akut astma? Risken för akut astma ökar om man inte tar underhållsbehandling med inhalationssteroider. Inled behandlingen med kortverkande luftrörsvidgare Vid akut astma är den inledande behandlingen alltid inhalerad kortverkande luftrörsvidgare i högdos. Om behandling med luftrörsvidgare inte ger någon effekt bör man omgående kontakta läkare. Behandlingen kompletteras då i regel med kortison i tablettform. Akuta astmaepisoder hos gravida behandlas på samma sätt. Tilläggsbehandling Om man med ovanstående behandling inte uppnår acceptabel kontroll över astman efter en tids behandling, kan man behöva tilläggsbehandling. I första hand rekommenderas långverkande luftrörsvidgare, till exempel Serevent (salmeterol) eller Oxis (formoterol). Inhalationssteroider och långverkande luftrörsvidgare finns som kombinationsbehandling i en och samma inhalator, Seretide 8 9

6 Anteckningar Astmakontroll Test (ACT ) Testet här intill på höger sida kan hjälpa personer med astma (12 år eller äldre) att bedöma sin astmakontroll. Ringa in aktuell poäng för varje fråga. Det finns totalt FEM frågor. Du kan räkna ut din totala astmakontrollpoäng genom att lägga ihop siffrorna för varje svar. Gå igenom resultatet med din läkare eller sköterska. Ta reda på din astmapoäng Steg 1: Ringa in din poäng för varje fråga och skriv in siffran i rutan till höger. Svara så ärligt som möjligt. Detta kommer att hjälpa dig och din läkare att diskutera din astma. Steg 2: Lägg ihop dina poäng för att få din totalsumma. Steg 3: Vänd för att se vad din poäng innebär. Denna informationsbroschyr är framtagen av GlaxoSmithKline. Broschyren är faktagranskad av Victoria Strand, allergispecialist och överläkare på Astma- och Allergimottagningen vid S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Broschyren baseras på Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom/kol 2004 och information från Läkemedelsverket 13:2, För ytterligare information från Läkemedelsverket, eller Socialstyrelsens hemsida, Broschyren innehåller exempel på läkemedel som finns beskrivna i Fass, Dessa läkemedel är receptbelagda och ska användas i samråd med läkare. För medicinska frågor, kontakta din läkare

7 Astmakontroll Test (ACT ) Under de senaste fyra veckorna, hur stor del av tiden har du hindrats av din astma från att utföra dina normala aktiviteter på arbetet, i skolan eller hemma? POÄNG Fråga 1 Hela tiden En större del av tiden En del av tiden En mindre del av tiden Ingen del av tiden Under de senaste fyra veckorna, hur ofta har du varit andfådd/upplevt andnöd? Fråga 2 Mer än en gång om dagen En gång om dagen Tre till sex gånger i veckan En eller två gånger i veckan Inte alls 4 5 Under de senaste fyra veckorna, hur ofta har du vaknat av dina astmasymtom (väsande andning, hosta, andfåddhet/andnöd, täthetskänsla eller värk i bröstet) under natten eller tidigare än vanligt på morgonen? Fråga 3 Fyra eller fler nätter i veckan Två till tre nätter i veckan En gång i veckan En eller ett par gånger Inte alls Under de senaste fyra veckorna, hur ofta har du använt din kortverkande luftrörsvidgare (som t.ex. Bricanyl, Ventoline, Airomir)? Fråga 4 Tre eller fler gånger per dag En eller två gånger per dag Två eller tre gånger per vecka En gång i veckan eller mer sällan Inte alls Hur skulle du bedöma din astmakontroll under de senaste fyra veckorna? Fråga 5 Inte alls kontrollerad Dåligt kontrollerad Till viss del kontrollerad Väl kontrollerad Helt kontrollerad , by QualityMetric Incorporated. Asthma Control Test is a trademark of QualityMetric Incorporated. TOTAL 12 13

8 Ta reda på din astmapoäng! Poäng: 25 - gratulerar! Vänd på bladet så hittar du Astmakontroll Test (ACT ) Du har haft Total Kontroll över din astma under de senaste fyra veckorna. Du har inte haft några symtom och inga astmarelaterade begränsningar. Kontakta din läkare eller sköterska om det sker några förändringar. Poäng: 20 till 24 nära målet Din astma verkar ha varit välkontrollerad men inte helt kontrollerad under de senaste fyra veckorna. Din läkare eller sköterska kanske kan hjälpa dig att försöka nå Total Kontroll. Poäng: mindre än 20 långt från målet Din astma verkar inte ha varit under kontroll under de senaste fyra veckorna. Din läkare eller sköterska kan rekommendera en åtgärdsplan för att hjälpa dig att få bättre kontroll över din astma. 14

9 Astma är en kronisk, inflammatorisk förändring i luftvägarna. Målet för behandling av astma är att uppnå full kontroll. Det innebär inga symtom, inga försämringsperioder, normal aktivitetsnivå och normal lungfunktion. Mer om detta finns att läsa i broschyren. GlaxoSmithKline AB Box Solna Tel Fax info.produkt@gsk.com Vi stödjer Förbundets arbete till förmån för forskning om astma, allergi och annan överkänslighet. PRODUKTION: ILLUSTRATION: FOTO SID 1-3: GETTY IMAGES TRYCKERI: SANDSTENS TRYCKERI AB