Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Transkript

1 Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt sätt. Två huvudgrupper av läkemedel används mot astma: inflammationsdämpande läkemedel och luftrörsvidgande läkemedel. Inflammationsdämpande läkemedel utgör grunden vid förebyggande behandling av astma. Snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel används vid behov för att lindra anfall. Inflammationsdämpande och luftrörsvidgande läkemedel kombineras ofta. Vid svårare besvär kan ytterligare läkemedel läggas till i behandlingen. Som tilläggsmedel skall långverkande luftrörsvidgande medel användas i första hand. Astma är en sjukdom som orsakar andningsbesvär. Sjukdomen gör luftrören inflammerade och överkänsliga. Överkänsligheten leder till att de lätt drar ihop sig. Det kan till exempel ske vid ansträngning eller kontakt med irriterande ämnen. Inflammationen och sammandragningen ger andnöd, pipande andning och hosta. Ungefär en tiondel av Sveriges befolkning har astmaliknande besvär. Risken att insjukna är störst under småbarnsåren. För att minska risken för att barn ska få astma skall de inte utsättas för passiv rökning, och blivande mödrar skall undvika rökning under graviditeten. Allergisk astma kan utlösas av till exempel hundhår eller pollen. För astmatiker kan det därför vara bra att försöka hålla närmiljön fri från allergiframkallande ämnen. Astmaanfall kan också utlösas av kyla, retande luftföroreningar eller starka dofter. Andningsbesvär i samband med fysisk ansträngning kallas för ansträngningsastma, och är en vanlig form av sjukdomen.

2 2(7) Astmatiker kan minska risken för att sjukdomen ska förvärras genom att undvika tobaksrökning, damm och retande luftföroreningar. Läkemedel mot astma Läkemedel mot astma verkar genom att antingen dämpa inflammationen i luftvägarna eller genom att vidga luftrören. Det är vanligt att olika astmaläkemedel kombineras för att ge bättre effekt. Grunden i astmabehandlingen utgörs av långverkande inflammationsdämpande läkemedel i förebyggande syfte och snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel vid behov. Slemlösande och hostdämpande medel har ingen bevisad effekt mot astma. Hosta är ofta ett tecken på att astmabehandlingen behöver justeras, och bör därför behandlas med astmaläkemedel. Astmaläkemedel som används vid behov Snabbverkande beta-2-agonister (beta-2-receptorstimulerande medel) Snabbverkande beta-2-agonister vidgar luftrören. Läkemedlen kan häva akuta andningsbesvär och användas i förebyggande syfte, till exempel inför fysisk ansträngning. Personer som har lindriga astmabesvär kan ibland klara sig med enbart luftrörsvidgande läkemedel. Det finns tre snabbverkande beta-2-agonister: salbutamol, terbutalin och fenoterol. Beta-2-agonister i tablett- eller mixturform ges till patienter som inte kan inhalera läkemedel. Ofta ger läkemedlen sämre effekt och fler biverkningar jämfört med motsvarande inhalationsbehandling. Långverkande beta-2-agonister används för att förebygga astmabesvär (se nedan). Läkemedel som förebygger astmabesvär Inhalationssteroider (glukokortikoider, "kortisonliknande" astmaläkemedel) Inhalationssteroider dämpar inflammationen i luftrören. Läkemedlen används för att förebygga astmaanfall. De kan inte häva akuta andningsbesvär.

3 3(7) Inhalationssteroider är de mest effektiva förebyggande läkemedlen mot astma. De är grunden i astmabehandlingen. I Sverige finns fyra inhalationssteroider: beklometason, budesonid, flutikason och mometason. Inhalationssteroider kan ge lindriga biverkningar såsom svampinfektioner i mun och svalg, samt heshet. Risken för biverkningar kan minskas genom att skölja munnen efter användning av läkemedlet. Långverkande beta-2-agonister Långverkande beta-2-agonister verkar på samma sätt som snabbverkande beta-2- agonister, men har längre effekt och används främst i förebyggande syfte. Långverkande beta-2-agonister kan läggas till om behandling med inhalationssteroider inte ger tillräcklig effekt. Det finns två långverkande beta-2- agonister: formoterol och salmeterol. Antileukotriener Leukotriener är kroppsegna ämnen som ökar sammandragningen och inflammationen i luftrören. Antileukotriener är en ny typ av astmaläkemedel som hindrar leukotriener från att verka och dämpar inflammationen och sammandragningen. I Sverige är läkemedlet montelukast godkänt. Det används som tillägg till annan förebyggande astmabehandling. Natriumkromoglikat Natriumkromoglikat används i förebyggande syfte och som tillägg vid ansträngningsastma. Det kan även förebygga astmaanfall utlösta av allergiframkallande ämnen. Natriumkromoglikat har svagare effekt än inhalationssteroider. Antikolinergika Antikolinergika har en viss luftrörsvidgande effekt. Läkemedlet ipratropiumbromid kan användas som tillägg till beta-2-agonister vid akuta astmabesvär eller som alternativ förebyggande behandling vid besvärande biverkningar av beta-2- agonister. Teofyllin Teofyllin slappar av musklerna som omger luftrören. Det är svårt att dosera teofyllin rätt. Redan en liten dosökning kan ge upphov till biverkningar. Det finns även risker för växelverkan med andra läkemedel. Teofyllin tas oftast i tablettform.

4 4(7) Behandling av akuta astmaanfall Varje astmatiker ska ha en personlig behandlingsplan för vad han eller hon skall göra vid ett akut astmaanfall. Av säkerhetsskäl ges här inga närmare rekommendationer därom. Daglig behandling av astma Målet med den dagliga läkemedelsbehandlingen är att ge astmatikern kontroll över sjukdomen. Häri ingår besvärsfrihet, ingen begränsning av dagliga aktiviteter, normal lungfunktion och inga störande biverkningar. Astman kan i perioder förvärras, till exempel i samband med förkylningar. Astmatiker ska därför ha en behandlingsplan för att själva kunna anpassa medicineringen efter svängningarna. Tillfälliga astmabesvär Vid tillfälliga besvär rekommenderas snabbverkande beta-2-agonister vid behov. Snabbverkande beta-2-agonister bör även tas inför ansträngning eller kontakt med allergiframkallande ämnen. Om biverkningarna upplevs som besvärande, till exempel darriga händer, kan man prova att byta till en annan beta-2-agonist eller ipratropiumbromid. Ofta återkommande besvär Vid astmabesvär oftare än två gånger i veckan bör man ta förebyggande astmaläkemedel. Den rekommenderade behandlingen är förebyggande inhalationssteroider, samt snabbverkande beta-2-agonister för akuta behov. Det är viktigt att alltid bära med en snabbverkande beta-2-agonist mot akuta andningsbesvär. Natriumkromoglikat kan användas istället för inhalationssteroider vid förebyggande behandling av lindrig astma. Det kan även tas inför aktiviteter som kan utlösa astmaanfall.

5 5(7) Tillägg vid svårare astma Om inhalationssteroider inte ger tillräcklig effekt kan det vara felaktig användning av inhalatorn som är orsaken. Det är därför viktigt att veta hur inhalatorn ska användas. Om besvären ändå består, kan en långverkande beta-2-agonist läggas till i behandlingen. Det är viktigt att fortsätta behandlingen med inhalationssteroider, och att alltid ha en snabbverkande beta-2-agonist mot akuta andningsbesvär. Antileukotriener kan i vissa fall vara ett alternativ till långverkande beta-2- agonister. Ipratropiumbromid kan prövas om kortverkande beta-2-agonister ger besvärande biverkningar. Det kan då användas som ersättningsmedel eller komplement till låga doser beta-2-agonister. Någon betydande positiv effekt av förebyggande behandling med teofyllin har inte visats, och läkemedlet kan lätt ge biverkningar. Teofyllin kan prövas i enstaka fall, om patienten inte kan använda läkemedel för inandning. Hos ett mindre antal patienter med svår astma kan behandling med glukokortikoider i tablettform (kortisonliknande läkemedel) bli nödvändig. Behandling av barn Barn 0 2 år De flesta fallen av astma hos små barn är kortvariga besvär i samband med förkylningar. Barnen bör ges kortverkande beta-2-agonist vid behov, helst med hjälp av inhalationskammare (se nedan). Barn som alltid får astma vid förkylningar kan få förebyggande medicinering med inhalationssteroider i samband med förkylningarna. Barn som har återkommande astmaanfall eller som har förkylningsastma oftare än en gång i månaden ska få regelbunden förebyggande behandling med inhalationssteroider. Barn över 2 år De vanligaste orsakerna till astmaanfall är fysisk ansträngning eller förkylningar, men även allergisk astma är vanlig i barnaåren. Snabbverkande beta-2-agonister används mot akuta andningsbesvär. De kan även tas för att förebygga tillfälliga besvär, till exempel inför fysisk ansträngning.

6 6(7) Barn som ofta har astmatiska besvär bör få förebyggande behandling med inhalationssteroider. Alla barn som behandlas med inhalationssteroider mer än tre månader om året, bör längdmätas och vägas två gånger per år. Barn kan växa lite långsammare vid medicinering med inhalationssteroider, men slutlängden blir oftast den förväntade. Natriumkromoglikat kan användas för förebyggande behandling av lindrig astma, som alternativ till inhalationssteroider. Barn som inte blir besvärsfria av behandling med inhalationssteroider kan få tillägg av långverkande beta-2-agonist eller antileukotriener. Inhalationshjälpmedel Vid inhalation (inandning) av astmaläkemedel är det viktigt att läkemedlet når så långt som möjligt i luftvägarna. Detta är inte alldeles lätt eftersom kroppen har särskilda skyddsmekanismer för att hindra partiklar från att nå ner i lungorna. Sjukvårds- och apotekspersonal kan ge råd om hur olika inhalatorer ska användas. Spray Globalt sett är spray det vanligaste sättet att ta läkemedel mot astma. Tidigare var det vanligt att miljöfarliga freoner användes som drivgas i sprayerna, men idag har de ersatts av mer miljövänliga alternativ. Ett problem med de flesta sprayer är att inandningen måste koordineras med tillförseln av läkemedlet. Pulverinhalator I Sverige är pulverinhalatorn det vanligaste hjälpmedlet för att ta astmaläkemedel. Pulverinhalatorer aktiveras av en kraftig inandning och är därför lättare att använda än en spray. Pulverinhalatorer kan i regel inte användas av barn under fem år. Spray med inhalationskammare Till små barn och patienter med koordinationssvårigheter kan en inhalationskammare monteras till sprayen. Läkemedlet pumpas först ut i kammaren och patienten får sedan i sig dosen med vanlig andning. Nebulisator En nebulisator omvandlar läkemedel i vätskeform till ett dimmoln av små droppar som kan inhaleras.

7 7(7) Specifik immunterapi Specifik immunterapi används vid vissa former av allergisk astma, när allergin är av stor betydelse för besvären. Behandlingen går ut på att minska kroppens känslighet mot det allergiframkallande ämnet. Immunterapin har setts fungera vid pollen-, katt- och kvalsterallergi. Behandlingstiden omfattar ofta minst tre år. Specifik immunterapi kan ges till barn i skolåldern och vuxna, och kräver att patienten har besvärsfria perioder och nödvändiga astmaläkemedel. Endast specialutbildad sjukvårdspersonal skall ge specifik immunterapi.