Transkript

1

2 Vad är astma? Astma är den vanligaste långtidssjukdomen hos barn. Ungefär fem procent av finländska barn har astma. Åldern när man insjuknar kan variera, symtomen kan vara årtidsbundna eller året runt. Till sjukdomen hör ofta ärftliga faktorer, men det behövs också yttre irritation, såsom infektion, allergi, ansträngning eller exponering av t.ex tobaksrök, för att astman skall bryta ut. Astma är en inflammatorisk sjukdom i luftrörens slemhinna, med tidvis förträngning av luftrören. Luftströmmen i andningsvägarna försvåras och leder till typiska astmasymptom; hosta, andnöd, vinande utandning och slembildning. Vid astma hos barn påverkar både infektioner och allergier barnets symptom. Barn kan även få astmasymptom i samband med ansträngning. Vid ansträngning förvärrar kall luft sammandragningen av luftrören hos många astmapatienter. Hos små barn (0 3 år) är ofta exponering av tobaksrök och upprepade virusinfektioner orsak till sammandragningsbenägenhet i luftrören och astmasymptom. Typiskt för infektionsastma är att symptomen i andningsvägarna kommer vid förkylning men därutöver är barnet symptomfritt. De flesta barnen blir friska vid skolåldern. Dessa barn är nödvändigtvis inte allergiska mot t.ex. djur, pollen eller födoämnen. En del av barnen kan dock utveckla allergisk astma som fortsätter till skolåldern. Hos äldre barn (över 3 år) med astma har de flesta utvecklat överkänslighet mot någon dammallergen, endast ett fåtal reagerar enbart vid infektion med astmasymptom. Även hos dessa barn är det oftast virusinfektioner i luftvägarna som utlöser och förvärrar astmasymptomen, speciellt utanför pollensäsongen. Allergiska astmabarn har ofta även ögon och nässymptom på grund av allergi. I puberteten kan astman vara symptomfri, men en del har benägenhet till astmasymptom hela livet.

3 Diagnostisering av astma Astmadiagnosen hos barn grundar sig på sjukdomssymptomen och mätning av lungfunktionen. Målet är att kartlägga luftrörens förträngning, ökad sammandragning samt förekomst av astmainflammation. Hos små barn (0 3 år) baserar sig astmadiagnosen på symptom och lungauskultation. Diagnos kan ställas om barnet har haft upprepade episoder med vinande utandning, andningssvårigheter, ihållande hosta sedan andra orsaker har uteslutits. Hos äldre barn (över 3 år) kan ett lungfunktiontest göras under viloandningen kallat oscillometritest. Från förskoleåldern kan man med hjälp av spirometri påvisa förtängningar i luftrören. Ofta kombineras undersökningen med ett ansträngningstest. Inflammation som är typisk för astma kan, hos barn i lekåldern och äldre, konstateras genom att bestämma kväveoxidhalten i utandningsluften. I början när barnet insjuknat i astma kan lungornas funktion tidvis vara helt normal och undersökningar på sjukhusets poliklinik leder inte till astmadiagnos. I sådana fall kan uppföljning av den maximala lufthastigheten vid utandning, PEF (peak expiratory flow) avslöja förträngningar i luftrören och korrigering av dessa. Förutom mätning av lungornas function, utreds även allergibenägenheten. Vanligaste allergener är djurdamm, pollen och födoämnen. För att utreda vilka allergener barnet reagerar på används hud pricktest. I fall inte hudtestet kan utföras, mäts specifika allergiantikroppar genom blodprov. Det är viktigt att säkerställa överkänslighet mot sådana allergener i omgivningen som man genom sanering eller vård kan påverka.

4 Behandling av astma Målet med behandling är att trygga barnets och dess lungors normala utveckling och tillväxt, normal lungfunktion, normal ansträngningstolerans och lindrigaste möjliga symptom. Medicinering Mediciner som man andas in (inhalerbara) är effektiva läkemedel för lokalvård av luftvägarna. Barnet behöver oftast två astmamediciner. Vårdande medicin tas regelbundet en eller två gånger om dagen och vid astmasymptom tar barnet luftrörsutvidgande medicin. Medicineringen kan endera vara dagligen året om eller i kortare perioder, t.ex. under pollensäsongen och vid infektion. Mediciner som vårdar luftrören lugnar ner inflammationen i slemhinnorna. Inhalerbara steroider är de mest använda och effektivaste läkemedlen i vården av astma. Om man med denna medicinering inte når en god astmabalans kan vården effektiviseras med astmamedicin i form av drageer, tuggtabletter, tabletter (leukotrien receptor antagonist) eller inhalerbara, långtidsverkande luftrörsutvidgande läkemedel. Leukotrienantagonister kan även vara ett alternativ till inhalerbara steroider vid lindrig astma. Efter faställande av astmadiagnos är astmamedicineringens längd alltid individuell, men vanligt är att den fortsätter i 2 3 år. Småbarn med astmasymptom endast vid infektion kan ofta vara helt symptomfria när de blir äldre. I sådana fall kan medicineringen helt avslutas. Allergiska astmabarns behov av vård är ofta långt och kan vara fortlöpande. I samband med kontrollbesök hos vårdande läkare kommer man överens om medicinering och dess längd. Läkemedelsdoserare Astmamedicin inandas i lungorna i pulver, aerosol eller i ångform. En god inställning till vården, rätt intagningsteknik av läkemedel och inhalationsdoserare anpassad till barnets ålder är viktigt för att vården skall lyckas.

5 Barn i förskoleåldern och äldre kan oftast använda pulverinhalatorer. Mindre barn använder astmamedicin i form av aerosol som sprayas i doseringsbehållare (t.ex. Babyhaler, Nebunette, Volumatic). Till doseringsbehållaren kopplas en mask som placeras tätt runt barnets näsa och mun. Ibland måste astmamedicinen ges som ånga med hjälp av t.ex Spira eller Inhaneb. Astmamedicinering i speciella situationer I samband med luftvägsinfektion under pollensäsongen kan det vara nödvändigt att öka barnets regelbundna medicinering. Detta sker enligt läkarens ordination. Vanligtvis tar barnet dubbel dos av vårdande läkemedel i 1 2 veckors tid. Dessutom tar barnet luftrörsutvidgande läkemedel enligt symptom, i vissa fall med t.o.m 3 4 timmars mellanrum. Om symptomen fortsätter trots ökad medicinering är det skäl att kontakta läkarmottagningen. Övrig vård av astma För att bibehålla en god astmabalans är det viktigt att sköta eventuella infektioner och allergisk snuva bra. Till vården av astma hör en sund livsstil, vilken förutom motion och god konditon även innefattar undvikande av rökning och tobaksrök. Fysiska aktiviteter är att rekommendera för astmabarn, de hjälper till att främja hälsan för barnet. Det är viktigt att barnet väljer en motionsform som det tycker om, använder astmamediciner enligt ordination och har med sig reservmediciner vid idrottsaktiviteter. Det är också viktigt att astmabarnet följer det normala vaccinationsprogrammet på rådgivningen och i skolan. Astmabarn har också rätt att få avgiftsfria influensavaccinationer på hösten.

6 Uppföljning av barnets astmavård Astmabarnet bör regelbundet uppföljas endera på specialläkarmottagning eller vid den egna hälsostationen. Uppföljningsplats och längd mellan kontrollerna varierar beroende på barnets ålder och astmans svårighetsgrad. I samband med kontrollerna utvärderar man hur astmavården lyckats samt hur medicineringen skall fortsätta. Informationen mellan dagvård, skola och hemmet är nödvändig. Det bör finnas kännedom om barnets allergier, samt eventuella behov av läkemedel. Astmabarnets socialskydd och rehabilitering Barnets sjukdom är även en ekonomisk belastning för familjen. Socialskydd och -förmåner hjälper familjen att förverkliga vården. I frågor gällande barnets rätt till sociala förmåner kan vårdande läkare eller sjukhusets socialarbetare hjälpa till. För astmabarnet och dess familj ordnas årligen anpassningskurser. Information om kurser och ansökningsanvisningar fås av rehabiliteringshandledare, astmaskötare eller av vårdande läkare. Anna Pelkonen LT, lastentautien ja lastenallergologian erikoislääkäri HYKS, Iho- ja allergiasairaala Timo Klemola Dosentti, lastentautien ja lastenallergologian erikoislääkäri HYKS, Jorvin sairaala, Lastentaudit SGA-2008-FIN-1439-BT