Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303

Transkript

1 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Astma Giltig fr.o.m: Faktaägare: Åsa Ossiansson, Ordförande medicinsk grupp andningsorganens sjukdomar Gäller för: Region Kronoberg Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Faktaägare: Åsa Ossiansson, ordförande medicinsk grupp andningsorganens sjukdomar Innehållsförteckning 1 Inledning Epidemiologi Definition Riskfaktorer Symtom Utredning Diagnostik Behandling Mål vid astmabehandling Icke farmakologisk Miljöförbättrande åtgärder Fysisk träning Farmakologisk Underhållsbehandling av barn med astma: 0 5 år Underhållsbehandling av barn med astma: Barn från 6 år Uppföljning Remiss...5 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 6 1

2 1 Inledning 1.1 Epidemiologi Obstruktiva luftvägssymptom förekommer hos cirka 20 % av alla barn under 2 års ålder i samband med luftvägsinfektioner. Endast cirka vart fjärde av dessa barn utvecklar astma som kvarstår i skolåldern. 1.2 Definition Astma hos barn yngre än 2 år: Vid första obstruktiva episoden om barnet har annan atopisk sjukdom (eksem, födoämnesallergi eller annan allergi), om astma finns i familjen (förälder eller syskon) eller ej blir besvärsfritt när infektionen upphört. I annat fall vid tredje obstruktiva episoden. Astma hos barn äldre än 2 år: Redan vid första obstruktiva episoden. 1.3 Riskfaktorer Faktorer som korrelerar till kvarvarande astma är atopisk konstitution, intensiv obstruktiv sjukdom, debut under spädbarnsåret samt rökning hemma när barnet är litet. Sensibilisering mot luftvägsallergener är en stark indikator för framtida luftrörsbesvär. 2 Symtom Utöver klassiska symtom som attackvis påkommande andnöd med försvårat exspirium och ronki vid auskultation skall astma misstänkas vid följande symtom: 1. Långdragna förkylningar med rosslighet och besvärlig hosta. 2. Långdragna, återkommande hostepisoder utan obstruktivitet, natthosta under långa perioder. 3. Andnöd med eventuellt pipande andning och hosta vid fysisk aktivitet, skratt och lek. 4. Trötthet och dålig ork. Återkommande lunginflammationer. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 6 2

3 3 Utredning 3.1 Diagnostik Anamnes (obs. ansträngningsbesvär, natthosta, tobaksrök, miljö hemma/skolan/förskolan?). Status (längd-viktkurva, lungauskultation vid forcerad exspiration - obs. oftast inga biljud). Bakomliggande allergi är vanligt och ska utredas. På vårdcentral och vid liten misstanke om allergi tas lämpligen Luftvägspanel för att utesluta allergi. Vid starkare misstanke om allergi tas riktat specifikt IgE. Vid behov av analys av flera allergen kan remiss för pricktest skickas till Barn-och ungdomsmottagningen i Växjö eller LjungbyBarn- och ungdomskliniken. Om remitterande läkare har för avsikt att själv följa upp resultatet så anges i remissen att endast pricktest önskas. kan remissen skickas till allergisköterska på Barnkliniken i Växjö eller Ljungby för pricktest. Lungfunktionsundersökningar. PEF-mätning fungerar ofta från 4 års ålder. PEF-kurva kan göras i hemmet. PEF-kurva med över 20 % PEF-variabilitet är patologisk. Spirometri fungerar oftast från 5-6 års ålder. Bedöm flödevolymkurvans utseende, FEV1 och FEV%. Normalt FEV1 utesluter inte signifikant reversibilitet. Om FEV1 eller PEF förbättras mer än 12 % (minst 200 ml) föreligger en reversibel bronkobstruktion som vid pågående astma. Obs! Diff.diagnoserDiff. diagnoser t.ex. hjärtsjukdom, cystisk fibros, främmande kropp, hyperventilationssyndrom, ansträngningsutlöst laryngeal obstruktion. 4 Behandling 4.1 Mål vid astmabehandling barnet skall klara sina vardagsaktiviteter utan besvär. sova lugnt utan astma eller hosta på natten eller morgonen. inga akutbesök eller akuta inläggningar. ingen begränsad fysisk aktivitet. minimalt användande av 2 vid behov (max 2ggr/vecka). normal tillväxt. PEF dygnsvariabilitet under 15 %. FEV1 över 90 % av förväntat värde. inga besvärande biverkningar av läkemedel. patient och familj skall själva ta ansvar för behandlingen. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 6 3

4 Hörnstenarna i modern astmabehandling är miljösanering, adekvat information och utbildning till barn och föräldrar, förebyggande medikamentell behandling samt i enstaka fall allergenspecifik immunterapi (hyposensibilisering). 4.2 Icke farmakologisk Miljöförbättrande åtgärder Barn ska inte utsättas för passiv rök eller röka själva. God ventilation rekommenderas. Vid kvalsterallergi kan speciellt madrasskydd och kuddöverdrag användas. Undvik pälsdjur vid påvisad pälsdjursallergi. Allergikonsulenten kan ge råd i mer komplicerade fall, och även hjälpa till med information om miljöförbättrande åtgärder i hemmet, på skolan, förskolan eller fritids Fysisk träning Viktig del av behandlingen. Det är av stor vikt att barn och ungdomar med astma deltar regelbundet i idrottsaktiviteter. Observera att det vid höga pollenhalter kan vara olämpligt med kraftigare ansträngning utomhus. Viktigt med information om uppvärmning, intervallträning och premedicinering med bronkdilaterare före ansträngning. 4.3 Farmakologisk se Underhållsbehandling av barn med astma: 0 5 år Steg 1a. Kortvariga, lindriga besvär enbart vid luftvägsinfektioner ß2-agonist vid behov, helst i inhalation Steg 1b. Återkommande infektionsutlöst astma (atopi ökar indikationen för behandling) Steg 2. Besvär mellan de infektionsutlösta episoderna, infektionsutlösta besvär > 1 gång/mån och/eller svåra anfall (atopi ökar indikation för behandling) Steg 3: Om barnets astma inte är välkontrollerad på någon av ovanstående behandlingar Periodisk behandling med fluticason 125 µg x 4 2 i cirka 10 dagar eller leukotrienantagonist 4 mg/dag i cirka 10 dagar + inhalerad ß2-agonist vid symtom Kontinuerlig behandling med inhalationssteroid 400 µg/dag eller, vid lindrig astma, leukotrienantagonist 4 mg/dag Inhalationssteroid 400 µg/dag + leukotrienantagonist eller långverkande ß2-agonist (till barn 4 år) + inh. ß2-agonist vid symtom Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 6 4

5 Steg 4: Om god astmakontroll ändå inte uppnås Inhalationssteroid > 400 µg/dag + leukotrienantagonist och långverkande ß2-agonist (till barn 4 år) + inh. ß2-agonist vid symtom Underhållsbehandling av barn med astma: Barn från 6 år Steg 1: Barn med lindrig astma och sporadiska besvär ß2-agonist i inhalation vid behov Steg 2: Underhållsbehandling påbörjas om barnet har behov av ß2-agonist fler än två gånger per vecka, eller vid återkommande besvär av ansträngningsutlöst astma. Steg 3: Vid otillräcklig astmakontroll Steg 4: Om god astmakontroll ändå inte uppnås Inhalationssteroid 400 µg/dag fördelat på 1 2 doser. Leukotrienantagonist är ett alternativ till inhalationssteroid i lågdos Inhalationssteroid 400 µg/dag + långverkande ß2-agonist och/eller leukotrienantagonist Inhalationssteroid > 400 µg/dag + långverkande ß2-agonist + leukotrienantagonist 5 Uppföljning Viktigt med tidigt återbesök efter diagnos, till astmasköterska eller läkare - obs. patientutbildning och kontroll av inhalationsteknik. När symptomfrihet uppnåtts kan besöken ske med längre intervall. Alla barn som har inhalationskortison mer än 3 mån per år längdmäts 1-2 ggr/år. Identifiera riskpatienter som kräver tätare kontroller: nedsatt lungfunktion, frekventa exacerbationer eller bristande följsamhet avseende medicinering eller miljöåtgärder. 6 Remiss Vilka barn ska remitteras till barnläkare? 1. Alla barn yngre än 7 år med säkerställd eller misstänkt astma. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 5 av 6 5

6 2. Barn äldre än 7 år med komplicerande faktorer: A. Frekvent eller kronisk astma även om besvären är låggradiga. B. Astma i samband med luftvägsinfektioner och som kvarstår mer än 2 månader trots inhalationssteroid upp till 400 µg /dygn. C. Återkommande symtom som medför behov av inhalationssteroid mer än 3 månader per år. Lokala förutsättningar avseende tillgång till barnläkare och astmaallergiintresserade allmänläkare/astmasköterskor tillsammans med symtomens svårighetsgrad får avgöra var patienten kontrolleras i fortsättningen. Ett nära samarbete mellan allmänläkare och barnläkare är önskvärt. 7 Relaterade dokument 7.1 Externa länkar Vid upptäckt av felaktig information eller länk, vänligen meddela faktaägare. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 6 av 6 6