Vårdöverenskommelser mellan Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

Transkript

1 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef, barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektören Vårdöverenskommelser mellan Barn- och ungdomskliniken och Primärvården Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg, Barn- och kvinnocentrum, Primärvårds- och rehabcentrum Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef, barn- och ungdomskliniken Flippa Hummer, Chefläkare Primärvården Innehåll Akuta sjukdomstillstånd...2 Kroniska sjukdomar...2 Barn som far illa...2 Vanliga barnmedicinska diagnoser...3 Allergisk rhinokonjuktivit...3 Atopiskt eksem...3 Urtikaria...4 Födoämnesöverkänslighet...4 Urinvägsproblem...4 Daginkontinens...4 Urinvägsinfektioner...5 Gastroenterologi...5 Förstoppning...5 Fetma...5 Flytningar hos flickor före pubertet...6 Infektionssjukdomar...6 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 6 1

2 Akuta sjukdomstillstånd Fördelningen av barn med akuta sjukdomstillstånd mellan primärvården och Barn- och ungdomskliniken styrs av sjukdomens svårighetsgrad, barnets allmäntillstånd och med ledning av riktlinjer nedan. Detta gäller såväl dagtid som jourtid. Barnakuten i Växjö är mottagare av remiss. Vardagar dagtid kan enstaka akuta patienter bedömas på barn- och ungdomsmottagningen i Ljungby efter telefonöverenskommelse. Allmänpåverkan Påtagliga andningsbesvär Svårtolkade symtom hos spädbarn Oklar smärta hos spädbarn Uppfödningssvårigheter hos spädbarn Tecken på dehydrering som slöhet, viktnedgång, nedsatt hudturgor, utebliven urinproduktion Nydebuterad diabetes Kroniska sjukdomar Diagnoser enligt nedan remitteras direkt och sköts av barnläkare. Tillfälliga akuta tillstånd hos barn med vårdkontakt på barn- och ungdomskliniken på grund av kronisk sjukdomar, kan handläggas av barnläkare eller allmänläkare. Diabetes och andra endokrina rubbningar Hjärtsjukdomar Kollagena sjukdomar Neurologiska sjukdomar, kramper, sen eller avvikande psykomotorisk utveckling Celiaki och andra malabsorbtionstillstånd Cystisk fibros Kollagena sjukdomar Inflammatorisk tarmsjukdom Maligna sjukdomar och blodsjukdomar Nefriter och nefrotiskt syndrom Barn som far illa Vårdgivare är skyldiga att anmäla misstanke om att ett barn far illa till Socialtjänsten. Blankett finns i Cosmic. Hälsoundersökning av flyktingbarn Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 6 2

3 Läkarbedömning som del i BBIC-utredning på begäran av Socialtjänsten. Observera att ensamkommande flyktingbarn ska erbjudas både hälsoundersökning i primärvård och läkarundersökning enligt BBIC på barn- och ungdomskliniken. Vanliga barnmedicinska diagnoser Barn- och ungdomsklinikens medicinska riktlinjer. Barn >7 år med okomplicerad astma. Bakomliggande allergi är vanligt och ska utredas. Barn <7 år med säkerställd eller misstänkt astma Barn >7 år med astma och komplicerande faktorer: - Frekvent eller kronisk astma även om besvären är låggradiga. Astma i samband med luftvägsinfektion kvarstående efter två månader trots inhalationssteroid upp till 400 mikrogram per dygn. - Återkommande symtom som medför behov av inhalationssteroid mer än tre månader per år. Allergisk rhinokonjuktivit Utredning och behandling av allergisk rhinokonjuktivit. Vid svårare symtom och behov av analys av flera allergen skrivs remiss för pricktest. Vid ställningstagande till ASIT (hyposensibilisering) hos barn >5 år. - Vid svåra allergiska ögon-näs-besvär trots behandling med antihistamin per os, ögondroppar och nasal steroid, särskilt vid lång besvärsperiod. - Begynnande astma och stark trötthet under pollenperiod stärker indikationen. Atopiskt eksem Barn- och ungdomsklinikens eksem-pm Lindrigt eksem som svarar bra på mjukgörare och grupp I och II-steroid. Utbredda och svårbehandlade eksem. Misstanke om bakomliggande födoämnesallergi, exempelvis vid besvärlig klåda och året-runt-besvär. Behov av hjälp med smörjteknik. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 6 3

4 Barn i skolåldern med utbredda eksem där misstanken om allergi är liten kan remitteras till hudläkare. Urtikaria Akut urtikaria är vanligen infektionsutlöst eller utan känd orsak. Om det inte finns klar misstanke om utlösande faktor görs ingen utredning. Kronisk urtikaria längre än sex veckor Urtikaria med samtidiga systemsymtom som astma, magont. Återkommande akut urtikaria av oklar orsak Födoämnesöverkänslighet Primärvården: Vid misstanke om IgE-förmedlad allergi kan riktat specifikt IgE tas mot misstänkt födoämne. Födoämnespanel ska aldrig tas på grund av tolkningssvårigheter. Klåda i mun och svalg av kärnfrukter, stenfrukter och hasselnötter hos björkpollenallergiker beror på en korsreaktion och behöver inte utredas. Misstänkt födoämnesöverkänslighet med symtom från hud (eksem, urtikaria), magtarmkanalen (buksmärtor, blodig avföring) eller luftvägar (rhinit, astma). Behov av eksemskola med smörjinstruktion. Behov av utredning av flera allergen med pricktest. Urinvägsproblem Enures Råd om vätskerestriktion kvällstid, bra miktionsrutiner dagtid och behandling av eventuell förstoppning. Läkemedelsbehandling övervägs från ca 6 års ålder. Från 5 års ålder kan distriktssköterska förskriva inkontinenshjälpmedel (från 4 år om barnet har generell utvecklingsproblematik). Önskemål om enureslarm eller om ovan nämnda åtgärder inte fungerar hos barn över 5-6 år. Daginkontinens Uteslut UVI, uteslut och behandla obstipation. Kartläggning och basala råd gällande regelbundna rutiner för toalettbesök och intag av dryck. Bra sittställning på toa, med stöd för fötterna. Terapisvikt av ovanstående råd Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 6 4

5 Misstanke om resturin Tömningssvårigheter Svårt att starta miktion Svag stråle hos pojkar Ständigt droppande Krystkissande Urinvägsinfektioner Behandling av barn >3år med pyelonefrit Behandling och rådgivning vid enstaka cystiter. Miktionsanamnes för att inte missa gleskissning, daginkontinens och förstoppning. Barn <3 år med misstänkt pyelonefrit remitteras akut Barn >3 år med pyelonefrit remitteras för uppföljning Efter 3-4 cystiter hos flickor där behandling och rådgivning inte haft effekt, och efter 2 cystiter hos pojkar. Gastroenterologi Diarré hos små barn är ofta ett normaltillstånd som kan handläggas i primärvård. Förskolebarn har inte kliniskt signifikant laktosintolerans. Laktosintolerans är en i första hand klinisk diagnos och gentest tillför inget om patienten svarar på elimination i tre till fyra veckor. Om patienten inte svarar är utredning angående differentialdiagnoser oftare aktuell. Diarré kombinerat med dålig tillväxt Blodtillblandad diarré Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom, CF, komjölksproteinallergi och celiaki. Vid misstanke om celiaki ska barnet äta gluten fram till besöket på barnoch ungdomskliniken. Förstoppning Rådgivning, utredning och behandling av förstoppning Långdragen förstoppning där behandling inte hjälper. Förstoppning kombinerat med dålig tillväxt. Fetma Barn med ISO-BMI handläggs inom BVC, skolhälsovård och primärvård. Barn 4-18 år med fetma dvs ISO-BMI >30. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 5 av 6 5

6 Flytningar hos flickor före pubertet Odla. Inte sällan hittas luftvägsbakterier. Barn över blöjåldern och före pubertet har aldrig svampinfektion. Om odling är negativ, flytning vitaktig och sporadisk ges lugnande besked. Vid negativ odling och fortsatt riklig flytning och klåda. Misstanke om sexuella övergrepp. Infektionssjukdomar Bedömning och behandling av okomplicerade luftvägsinfektioner, pneumonier och cystiter. Allmänpåverkat barn Infektionstecken och feber >38 grader hos barn <3 månad. Svårtolkade infektionssymtom hos spädbarn. Infektionstecken och samtidiga uppfödningssvårigheter hos spädbarn. Tecken på dehydrering. Påtagliga andningsbesvär. Vid upptäckt av felaktig information eller länk, vänligen meddela faktaägare Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 6 av 6 6