Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Transkript

1 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09 dominerar, men även influensa A och B förekommer. Patienter som hör till riskgrupp för svår sjukdom bör få antiviral behandling inom 48 timmar efter insjuknandet även vid mild influensaliknande sjukdom, oavsett vaccinationsstatus. För att minska risken för svår sjukdom är det viktigt att vid telefonrådgivning att identifiera de personer som behöver få läkarkontakt för bedömning om antiviral behandling behövs. Rekommendationer för vaccination och antiviral behandling finns här Följande grupper har ökad risk för svår sjukdom vid influensa Alla som fyllt 65 år Kroniska lungsjukdomar Extrem fetma eller neuromuskulära sjukdomar Kroniska hjärtsjukdomar Kronisk leversvikt eller njursvikt Diabetes mellitus Personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar Gravida kvinnor Barn med vissa kroniska sjukdomar Personer med svår sjukdom skall rekommenderas läkarkontakt. Bilaga 1. Fördjupad beskrivning av vilka som hör till riskgrupp för svår sjukdom Bilaga 2. Sjukdomsbild vid influensa och sjukdomsbild vid svår influensasjukdom Detta dokument har tagits fram av Nationella strategigruppen för influensa under ledning av Gunnar Nylén, Socialstyrelsen och Annika Linde, Smittskyddsinstitutet.

2 Bilaga 1. Fördjupad beskrivning av vilka som hör till riskgrupp för svår influensasjukdom Alla som fyllt 65 år Kroniska lungsjukdomar Sjukdomar som ger funktionsnedsättning såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), cystisk fibros, interstitiell lungfibros, pneumokonios och bronkopulmonell dysplasi. För astma gäller det personer med kontinuerligt behov av läkemedel de senaste tre åren och/eller konstaterad funktionsnedsättning. Extrem fetma eller neuromuskulära sjukdomar Personer med extrem fetma (störst risk vid BMI > 40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen. Kroniska hjärtsjukdomar Personer med medfödda hjärtsjukdomar, personer som medicinerar och/eller går på regelbundna kontroller för hjärtsvikt och ischemisk hjärtsjukdom (kärlkramp). Medicinering mot högt blodtryck utgör inte i sig indikation för vaccination. Kronisk leversvikt eller njursvikt Personer med leversvikt eller grav njursvikt, framför allt patienter i dialys. Diabetes mellitus Personer med instabil diabetes där förloppets allvarlighetsgrad hänger samman med ett urspårat sockerläge. Lindrig typ II diabetes utgör inte i sig indikation för vaccination. Personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar Personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar är ofta svårare att skydda med vaccination. För att minska risken för denna grupp bör hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter erbjudas vaccination. Gravida kvinnor Gravida kvinnor som inte är vaccinerade mot A(H1N1) 2009 bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa framförallt under 2:a och 3:e trimestern. Gravida kvinnor utan andra riskfaktorer för allvarlig influensa som redan vaccinerats mot A(H1N1) 2009 (Pandemrix) anses vara skyddade mot allvarlig sjukdom även under säsongen och behöver inte vaccineras. Kvinnor som tillhör en riskgrupp för allvarlig sjukdom bör erbjudas vaccination oavsett tidigare vaccination med Pandemrix, för att få skydd mot alla tre influensastammarna. Hos INFPREG Kunskapscentrum för infektioner under graviditet, finns mer information om influensa under graviditet.

3 Barn med vissa kroniska sjukdomar Vaccination rekommenderas endast till barn äldre än sex månader med kroniska sjukdomar som innebär ökad risk för allvarlig sjukdom. Sjukdomsgrupperna överensstämmer med grupperna hos vuxna. Förutom dessa grupper bör även barn med flerfunktionshinder och ämnesomsättningssjukdomar erbjudas vaccination. Till gruppen med nedsatt infektionsförsvar kan även barn med Downs syndrom räknas. För barn med astma gäller svår astma, grad 4 med funktionsnedsättning. Hos Smittskyddsinstitutet finns frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin. Bilaga 2 Sjukdomsbild vid influensa och vid svår influensasjukdom I vissa fall yttrar sig influensan som en allvarlig sjukdom med hög feber, hosta och påverkan på medvetandet. I andra fall kan den mer likna en lättare förkylning. Det klassiska förloppet vid influensa, som det ser ut för många ungdomar och vuxna är plötsligt insjuknande där man känner sig allmänt sjuk, frysningar och snabbt stigande feber, kraftig värk i huvud och muskler, även i ögonmusklerna, hård torrhosta samt halsont och snuva. I normala fall varar febern i tre till fem dagar, och som regel är den värsta sjukdomen över inom en vecka. Det är vanligt att man sedan känner sig kraftlös och hängig ett par veckor efter att infektionen är över. Barn och äldre får ofta mer diffusa symtom. Hos barn är det vanligt med besvär från magtarmkanalen, till exempel diarré och minskad aptit. Influensa är en vanlig orsak till feberkramper hos barn. Inflammation i öron eller bihålor kan vara en följd av influensasjukdomen. Äldre människor får ofta lägre feber och mindre hosta än yngre, men kan bli förvirrade. Tecken på svår influensasjukdom är hög feber som kvarstår mer än tre dygn andnöd, förhöjd andningsfrekvens (vuxna 30/min.) blodig eller färgad upphostning frekventa kräkningar och svårighet att få i sig vätska tecken på uttorkning (muntorrhet, liten urinmängd) förvirring: nytillkommen desorientering/sänkt medvetandegrad krampanfall lågt blodtryck blåaktig färgförändring av huden (cyanos) bröstsmärtor.

4

5