Influensasäsongen

Transkript

1 1 (8) Influensasäsongen Denna rapport sammanfattar influensasäsongen i Stockholms län Innehåll Sammanfattning av influensasäsongen Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets skyddseffekt... 6 Antiviral behandling... 7 Sammanfattning... 8

2 2 (8) Sammanfattning av influensasäsongen Influensasäsongen startade ovanligt tidigt, v.45 46, och fick sin topp redan under jul-nyår 2016 (Figur 1). Under dessa helger var sjukvården kraftigt belastad. Influensa A(H3N2) dominerade helt under större delen av säsongen och har totalt sett stått för ca 95% av de diagnostiserade fallen. I och med att det var influensa A(H3N2) som dominerade var det framför allt äldre personer som drabbades av svår influensa och som ofta behövde sjukhusvård. Mot slutet av januari hade epidemitoppen brutits, men det fortsatte komma in nya influensafall på relativ hög nivå ända fram till mitten av april. Efter detta datum kan influensa A(H3N2) epidemin sägas vara över. Däremot har det under maj kommit in en del fall av influensa B, men även denna lilla och korta topp var över i slutet av månaden. Under säsongen, fram t.o.m. v. 20, rapporterades totalt laboratorieverifierade fall av influensa: Hos 691 av de (19%) patienter som fick influensadiagnos (ICD-10 J09-J11) i öppen vård var diagnosen laboratorieverifierad Hos av de (95%) patienter som fick influensadiagnos i sluten vård var diagnosen laboratorieverifierad 768 patienter med laboratorieverifierad influensa har fått andra kliniska diagnoser. Bland sjukhusvårdade inkluderade dessa framför allt pneumoni och akut exacerbation av kronisk bronkit Fig.1. Veckoövervakning influensa Antal laboratorieanmälningar i SmiNet (Typ A och B) Antal personer som fått vård inom öppenvård/primärvård pga influensa Antal personer vårdade på sjukhus med influensa 250 Antal Kalendervecka säsongen

3 3 (8) Vaccinationstäckning Vaccinationskampanjen pågick mellan den 9 november 2016 och den 28 februari Vaccinationstäckningen hos personer 65 år eller äldre var väsentligen oförändrad jämfört med de två föregående åren, vaccinerades, vilket motsvarar ca 50% av denna grupp (Figur 2). Av personer yngre än 65 år med någon kronisk riskfaktor vaccinerades personer, och bland gravida stycken, vilket för båda grupperna var något hundratal fler än under föregående säsong. Antalet vaccinerade bland såväl äldre personer som yngre riskgrupper har nu legat på ungefär samma nivå de senaste 2 3 åren, vilket är otillfredsställande. Antalet vaccinerade som är yngre än 65 år och som angett att de har en kronisk riskfaktor motsvarar <1 % av hela åldersgruppen, vilket talar för att bara en liten andel vaccinerats av dem som hör till denna riskgrupp. Knappt 4000 vaccinerade gravida utgör högst 20% av de som är gravida under vaccinationsperioden, så även inom denna grupp behöver vaccinationsgraden öka. Bland personer 65 år eller äldre är vaccinationstäckningen mycket ojämn över länet, med högst täckning för kvinnor i Ekerö och för män på Kungsholmen och i Bromma. Lägst täckning för både kvinnor och män sågs i Österåker och Vallentuna (Figur 3 och 4). Fig.2 Ackumulerat antal vaccinerade personer 65 år, eller äldre, under vaccinationskampanjens 16 veckor slut

4 4 (8) Figur 3

5 5 (8) Figur 4

6 6 (8) Vaccinets skyddseffekt Skyddseffekten mot laboratorieverifierad influensa, för hela säsongen (justerat för underliggande sjukdomar och tidigare vaccinationer) var; 27% (19 34) för patienter 65 år, eller äldre 23% (14 33) för patienter med underliggande kroniska sjukdomar, oavsett ålder Tabell 1 Hazard rate ratios (HRR) med 95% konfidensintervall och baserat på detta influensavaccinets skyddseffekt (VE = 1 HRR) 100%) mot laboratorieverifierad säsongsinfluensa hos personer över 65 år, eller med underliggande sjukdom, oavsett ålder. Säsongen från vecka 40, vecka 20, 2017 HRR (95% CI) VE Personer över 65 år Ovaccinerad Ref Vaccinerad 0.73 ( ) 27% (19 34) Personer med underliggande sjukdom Ovaccinerad Ref Vaccinerad 0.77 ( ) 23% (14 33) Det uppmätta värdet av influensavaccinets skyddseffekt (VE) tycktes initialt (v , 2016) ligga på en hyggligt hög nivå, ca 40 50%, men sjönk sedan snabbt ned till att ligga runt 25 30% under resten av säsongen (Figur 5). Orsaken till denna nedgång är oklar. Det finns vissa tecken på att den cirkulerande influensa A(H3N2)-stammen förändrats genom mutationer tidigt under säsongen, men om/hur mycket det kan ha påverkat vaccinets skyddseffekt är oklart. Det kan också finnas metodologiska orsaker, eftersom de relativt få fallen tidigt på säsongen gör de statistiska beräkningarna mer osäkra.

7 7 (8) VE (%) med 95%-igt konfidensintervall Fig. 5. Skyddseffekt av vaccination (VE) för säsongsinfluensa, vecka 50, 2016, till vecka 16, Underliggande sjukdom Vecka Antiviral behandling En frikostig användning av antiviral behandling (Tamiflu) för behandling av riskgrupper med misstänkt influensa, oavsett vaccinationsstatus, rekommenderades redan från slutet av december i veckorapporterna från Smittskyddsläkaren. Denna rekommendation upprepades och stärktes när det stod klart att vaccinets skyddseffekt endast var knappt 30%. Under december januari 2016/17 sågs också en betydligt större förskrivning i öppen vård och rekvisition till sluten vård av Tamiflu, jämfört med samma tid föregående säsong (Figur 6), vilket kan bero både på rekommendationerna och att årets influensa A(H3N2) drabbade äldre och mer riskutsatta personer , , , ,00 Fig. 6. Antal DDD av Tamiflu Dec - Maj influensasäsongerna 15/16 och 16/17 0,00 Dec Jan Feb Mars April Maj Förskrivning ÖV DDD 2015/16 Förskrivning ÖV DDD 2016/17 Slutenvård rekv DDD 2015/16 Slutenvård rekv DDD 2016/17

8 8 (8) Sammanfattning Sammantaget var influensasäsongen 2016/17 initialt mycket intensiv och medförde en kraftigt ökad belastning på framför allt slutenvården. Vaccinets relativt låga skyddseffekt bekräftar erfarenheterna från tidigare influensa A(H3N2)-säsonger att det behövs bättre vacciner för att nå ett bra skydd mot just denna influensatyp. Samtidigt är vaccination det bästa tillgängliga skyddet och även ett skydd på knappt 30% är bättre än inget alls. Dessutom är de nuvarande vaccinerna mer effektiva mot övriga influensatyper, A(H1N1) och B. Det är därför angeläget att på alla sätt försöka öka vaccinationstäckningen bland de som har stor risk för svår eller komplicerad influensasjukdom, d.v.s. äldre personer, personer oavsett ålder med underliggande kroniska sjukdomar och gravida. Smittskyddets rekommendationer om frikostig antiviral behandling av riskpatienter med misstänkt influensa följdes av vården och en kraftig ökad användning av Tamiflu noterades under december januari.