Ha astma och vänta barn

Transkript

1 Om astma för gravida Ha astma och vänta barn

2 Hej, har du fått smått i tankarna? Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och ditt barn När det händer Vad är astma egentligen? Frågor och svar När du vill veta mera Aha, det är dags att bli fler i familjen? Och så har du astma. Det första du ska göra då är att låta bli att oroa dig. Att vara med barn och ha astma är som regel inget konstigt alls. Tvärtom! Är du bara lite klok så kan du njuta av magen precis som alla andra.

3 På väg mot ett litet mirakel Att ha astma är ingenting som ska stå i vägen för glädjen att bli förälder till ett litet barn. Men att bli gravid är såklart omtumlande och du har säkert många frågor. Hur blir det nu när du får fler än dig själv att tänka på? För det första kommer din astma sannolikt inte att förändras under graviditeten. De flesta märker ingen skillnad. En del mår till och med bättre. Ungefär en tredjedel får mer astmabesvär än vanligt och kan behöva ta mer medicin. Men ta statistiken med en nypa salt. Den ena graviditeten är aldrig den andra lik. Det är viktigt att du inte slutar ta dina astmamediciner. Många slutar i syfte att skydda sitt barn från onödiga läkemedel. Risken är att det får motsatt effekt. Det finns astmamediciner som är helt ofarliga för ditt barn. Däremot kan dåligt behandlad eller obehandlad astma höja risken för havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning och kejsarsnitt. Ett allvarligt astmaanfall kan också leda till syrebrist hos barnet i magen. Genom att fortsätta din behandling och ta hand om dig ser du till att ditt barn mår bra. Astma går oftast inte att bota, men tack vare de senaste årens forskning finns det riktigt bra behandling att få. Så bra att målet med underhållsbehandling är att man ska slippa sina astmabesvär helt och hållet. Det betyder att du aldrig ska behöva använda din akutmedicin eller åka till akuten, utan alltid må bra och kunna göra i princip vad du vill utan att märka av din astma. Det har Socialstyrelsen bestämt, därför ska du och din doktor också ha det som mål.

4 Ingenting är omöjligt Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och ditt barn När det händer Vad är astma egentligen? Frågor och svar När du vill veta mera Nej, du ska verkligen inte se din astma som ett bekymmer. Du ska kunna njuta av livet på samma sätt som alla andra som väntar barn. Träning, långpromenader, fika med kompisarna och sköna semesterresor. Ingenting är omöjligt så länge du vet vad du gör, och är rädd om dig. Har du förresten hört att man kan bli helt fri från sina astmabesvär?

5 Ett nytt liv väntar Att vara gravid och ha astma skiljer sig inte så mycket från att vara gravid utan astma. Ge din astma lite mer uppmärksamhet än vanligt och var noga med att fortsätta din behandling under graviditeten. Gör gärna regelbundna återbesök hos din doktor. Mår du sämre än vanligt under en period ska du inte vänta utan beställa tid direkt. Om det är första gången du är gravid kan du råka ut för saker du inte känner igen sedan tidigare. Nästäppa och andfåddhet är vanligt. Det kan upplevas obehagligt men har inte med astman att göra, utan beror på graviditeten och hormonförändringar. Graviditeten Motion är strålande. gör också att luftrören sjunker ihop när du ligger ner. Ju bättre flås desto Det hjälper att sova med huvudet högt, särskilt under lättare att hantera de sista månaderna. astmabesvären. Många blir känsligare för förkylningar och infektioner. Likaså kan sura uppstötningar och halsbränna påverka astman eftersom mat- och luftstrupe ligger nära varandra. Är du noga med din förebyggande behandling ska inget av det vara något problem. Med bra behandling är det normalt ingen fara att träffa kompisarnas husdjur då och då. Men du bör undvika sånt du är allergisk eller känslig mot. Låt bli de livsmedel du själv inte tål och sådana som Livsmedelsverket anser att man ska undvika under sin graviditet. Inget av det du äter kan öka risken för att ditt barn ska bli allergiskt eller få astma. Träna och motionera kan du göra så mycket du vill och orkar. Ju bättre kondition du har, desto lättare blir det att hantera astman. Värm upp noga, intervallträna gärna och trappa ner stegvis i slutet av passet. Om det känns lättare, ta din luftrörsvidgande medicin minuter innan du tränar. Under själva förlossningen är det faktiskt ovanligt med astmaanfall, trots den fysiska ansträngningen. Om det skulle behövas går det utmärkt att använda astmamediciner under tiden. Medicinerna påverkar inte förlossningen. Astma är ärftligt men det går inte att säkert säga någonting om risken att sjukdomen går vidare till ditt barn. Arv är en betydelsefull faktor men det behövs andra orsaker också, till exempel att barnet växer upp i en rökig miljö eller i ett hus som ärdrabbat av mögelangrepp. Håll koll på din astma, sköt din behandling och ta hand om din kropp så kan du se fram emot en spännande och rolig tid i väntan på ditt barn.

6 Så här får du koll på din astma Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och ditt barn När det händer Vad är astma egentligen? Frågor och svar När du vill veta mera Bästa sättet att slippa oroa dig för din astma är att tänka lite extra på den. Åtminstone en tid. Ju mer du vet om dig själv desto bättre. Om du har koll på i vilka situationer du känner av din astma kan du också lista ut varför. Kanske kan du prova att omvärdera någonting och på sikt bli av med dina besvär helt och hållet. Så skönt!

7 Bra att veta och bra att göra Att vänta barn kan kännas lite nervöst speciellt om du är van vid återkommande astmasymtom och inte vet hur du ska bli av med dem. Många som har astma vet inte att de flesta kan bli av med sina besvär helt och hållet om de tar sin underhållsmedicin dagligen. Så bra har medicinerna blivit. Kanske behöver du träffa din doktor och göra en omvärdering av din behandling? Börja med att fundera ut vad som sätter igång dina astmabesvär. Händer det regelbundet eller bara ibland? När du äter något speciellt? Träffar en viss person? Du kanske passerar några rejäla avgaskorsningar när du cyklar till jobbet? Tänk på att du har en symtomtröskel. Lär känna din Tröskeln är gränsen för vad du tål innan du symtomtröskel. får astmabesvär. Som regel tänker man Den kan vara lurig. inte på vilka olika saker man utsätter sig för förrän man passerar tröskeln. Till exempel: Du tror att du är mest känslig för starka parfymer eftersom du reagerar när du lunchar med en kompis som använder parfym. I själva verket kanske du har någon som röker hemma, en pollenallergi du inte känner till och en arbetskamrat som har katthår i kläderna. Du är känslig för alla sakerna och astmabesvären beror på rök+pollen+katthår+parfym. Kompisens parfym får skulden trots att den bara är sista steget över tröskeln. Din symtomtröskel rör sig upp och ner. Den blir till exempel lägre när du är förkyld. Skriv ner dina symtom och hur de varierar. Astmabesvären kan svänga ganska mycket över tiden. Dina anteckningar blir ett jättebra diskussionsunderlag när du träffar din läkare. Testa din astma Enligt Socialstyrelsen är målet med underhållsbehandling att man ska slippa sina astmabesvär helt och hållet. Och att man inte ska behöva begränsa sina dagliga aktiviteter. Med dagens mediciner och kunskap om hur Har du koll på din astma? man ska sköta sin hälsa kan de flesta slippa De flesta kan slippa sina sina besvär. Och framför allt: Många kan må besvär helt och hållet. mycket bättre än vad de gör idag. Gör testet! Här är några enkla frågor om din astma. Jämför dina svar med Socialstyrelsens rekommendation och diskutera din behandling med din läkare. Blir din astma sämre vid förkylningar? Får du återkommande hosta även när du inte är förkyld? Har du haft besvär nattetid med hosta, pip i bröstet eller andnöd den senaste månaden? Får du besvär av hosta eller andnöd när du motionerar eller tränar? Har du behövt ta extra luftrörsvidgande medicin på grund av astma den senaste månaden? Händer det att du inte tar din förebyggande medicin? Händer det att du måste avstå från att göra något du vill göra på grund av din astma? Din checklista Aldrig Sällan Ibland Ofta På nästa sida hittar du en checklista med sånt som du kan åtgärda på egen hand, och vad du ska tänka på när du tar kontakt med din läkare.

8 Det här kan du göra själv: Se till att du vet allt du behöver veta Som sagt, kunskap är säkraste sättet att bli bättre när man har astma. Lär dig så mycket du kan om din egen astma, om hur sjukdomen fungerar, vad du ska tänka på och vilka behandlingar som finns. Ta alltid din förebyggande medicin, precis som din läkare sagt Just det, precis som din läkare sagt även när du känner dig bra. Hoppar du över din förebyggande medicin kan dina lungor och luftrör ta skada, och du riskerar att astman blir värre med tiden. Det finns astmamediciner som varken påverkar ditt barn eller din graviditet. Motionera så att du har hyfsad kondition Du behöver inte springa maraton, promenader är också motion, men ju bättre tränad du är desto lättare blir det att hantera astmabesvären. Du upptäcker dessutom eventuella försämringar snabbare och kan åtgärda dem i tid. Prata med din barnmorska om vilka träningsformer som är bra när du är gravid. Värm alltid upp ordentligt Uppvärmning är A och O innan du ska träna eller göra någonting ansträngande. Det är tråkigt, men det tar bara en kvart, och sen blir resten mycket roligare. När kroppen är förberedd på ansträngning orkar du nämligen mer. Undvik sånt du är känslig mot Ja, det handlar ju lite om självbevarelsedrift. Är du känslig mot vissa dofter, ämnen eller annat du har i din närhet ska du såklart försöka undvika dem, om möjligt. Rök inte Behöver vi ens nämna att du inte ska röka. Nånsin. Rökning är ju som bekant inte bra för någon del av kroppen, allra minst luftrören. Dessutom ökar rökning risken för att ditt barn också får astma. Prata med din doktor om det här: Socialstyrelsens rekommendation Socialstyrelsen säger att målet med underhållsbehandling av astma är att uppnå full kontroll över sjukdomen. Det betyder att man ska vara symtomfri, att man inte ska behöva begränsa sina dagliga aktiviteter, att lungfunktionen ska vara normal och att man ska slippa störande biverkningar av sin behandling. Be om en omvärdering Om du gjort allt som din läkare sagt men fortfarande har besvär, be att få din behandling omvärderad. Vänta inte tills nästa återbesök. Fråga om allt Tveka aldrig att ställa frågor till din läkare. Skriv ner alla funderingar du har kring din astma så glömmer du ingenting. Berätta om allt Har andra i familjen astma eller allergiska sjukdomar? Hur bor du, har du husdjur eller brukar du feströka? Har du ständiga besvär av din astma eller blir den värre vid speciella tillfällen, till exempel när du är förkyld? Ju mer du kan berätta för din läkare, desto lättare blir det att ordinera en behandling som är rätt för dig. Säg vad du tycker om din behandling Hur har du upplevt din behandling? Har du tagit medicinerna enligt läkarens ordinationer? Har du känt av några biverkningar? Testa PEF-mätning eller spirometri, kanske? Fråga din läkare om du ska göra regelbundna PEF-mätningar eller kanske en så kallad spirometriundersökning. Resultaten från mätningarna och spirometriundersökningen kan hjälpa läkaren att besluta vilken behandling som är bäst för just din astma. Boka ny tid direkt! Be att få göra regelbundna åter- och uppföljningsbesök för att utvärdera din behandling.

9 Den bästa behandlingen för dig och ditt barn Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och ditt barn När det händer Vad är astma egentligen? Frågor och svar När du vill veta mera De flesta som har astma ska kunna slippa sina besvär helt och hållet. Jo, faktiskt helt och hållet. Även om det inte finns något botemedel så finns det bra mediciner som håller till och med det minsta symtom borta. Ser du dessutom till att ta hand om din hälsa och kondition kan du göra nästan vad du vill och ha en hur mysig graviditet som helst utan att du behöver tänka på astman. Skönt va?

10 Lyssna på doktorn och var rädd om dig Astma är en kronisk sjukdom och går oftast inte att bota. Men astman går att behandla och förebygga så att du slipper märka av den. Socialstyrelsen säger att målet med underhållsbehandling ska vara att man slipper sina besvär helt och hållet. Det är inte garanterat att det gäller just din astma, eftersom olika personer drabbas olika. Men idag är kunskapen och medicinerna så bra att de flesta kan bli helt besvärsfria, eller åtminstone avsevärt bättre. Sätt upp egna mål tillsammans med din läkare. Följ upp dem nästa gång ni träffas och prata om hur det har gått. Berätta om vad du vill kunna göra som du inte kan på grund av din astma idag. Din läkare hjälper dig att nå dina mål. Berätta också Astman är inte alltid att du planerar att skaffa barn och att du vill sig lik. Ibland går den känna dig säker på att må bra. upp, ibland går den ner, Din behandling består främst av två delar: men den är alltid där. Den behandling som din doktor rekommenderar och hur du sköter din hälsa. Glöm inte ta din medicin även när du mår bra! Medicinerna är förstås jätteviktiga och de ska du alltid ta precis som din doktor har sagt även när du mår bra. Astma är nämligen lite lurigt. Besvären går upp och ner, från dag till dag, från månad till månad. Ibland mår du sämre, ibland mår du finfint. Men även när du mår bra finns astman kvar i bakgrunden. Om du låter bli att ta medicinen riskerar du att förvärra din astma på sikt. Be din läkare om en skriftlig behandlingsplan så du vet vilka läkemedel du ska använda till vad, hur mycket du ska ta, hur ofta du ska ta dem och hur mycket (eller lite) du får anpassa medicineringen på egen hand. Sen får du inte glömma att ta väl hand om din kropp. Ju bättre du mår, desto mindre märker du astman. Du ska såklart inte röka och kan du undvika sånt du är känslig eller allergisk mot är det bra. Men det viktigaste är nästan motionen. Regelbunden motion är en höjdare om du vill skrämma bort astmabesvären. Värm upp ordentligt innan du anstränger dig, så orkar du mer. Om du inte har gjort något återbesök på länge ska du prata med din doktor så snart som möjligt. Ju tidigare du får en genomgång, desto bättre är det. Om du redan har varit hos doktorn ska du fortsätta med regelbundna återbesök. Minst en gång om året, så ser du till att hålla din behandling på topp. Vad händer hos doktorn? När du går till doktorn får du prata med en läkare eller en astmasjuksköterska. De har några olika sätt att bedöma vilkensorts astma du har och hur allvarlig den är. Dels får du berätta allt du vet, och dels får du göra några undersökningar. Undersökningarna är inte obehagliga och En spirometriunderde gör inte ont. sökning är bästa sättet En spirometriundersökning är det allra bästa att kontrollera din astma. sättet att kontrollera din lungfunktion. Du får andas i en apparat som ger läkaren detaljerade värden över dina luftflöden, och därmed en tydlig bild av din astma. Din doktor kan också be dig att göra regelbundna PEF-mätningar hemma. PEF är ett enklare sätt att kontrollera dina lungor. Med en liten apparat mäter du hur mycket luft du kan andas ut, och noterar sedan dina resultat. Det kan också tänkas att du får göra ett så kallat pricktest för att se om du är allergisk mot någonting du inte känner till.

11 Olika sorters mediciner Det finns tre sorters astmamediciner, förebyggande, luftrörsvidgande och så kallade kombinationsläkemedel. Det vanligaste är att de inhaleras i pulverform genom munnen. Inhalatorer är lätta att använda, men det är viktigt att du lär dig använda rätt teknik. Medicinerna är nämligen så finfördelade och lätta att du oftast inte känner om du fått dem i dig. Flera sorter har heller ingen smak eller lukt. Det finns bra astmamediciner som är helt ofarliga att använda när du är gravid. Förebyggande medicin Förebyggande astmamedicin innehåller kortison och är själva grunden i en trygg och bra astmabehandling. Kortisonet tar hand om den bakomliggande orsaken till astman, den kroniska inflammationen i luftrören. Förebyggande inhalationskortison ska tas regelbundet. Det ska tas även när man mår bra eftersom inflammationen i luftvägarna alltid är aktiv, oavsett om man märker den eller ej. Följ därför alltid din läkares ordination så du håller inflammationen i schack. Hoppar du över inhalationskortisonet kan dina lungor och luftrör ta skada, och du riskerar att astman blir sämre med tiden. Du har kanske hört talas om kortison som någonting man ska vara försiktig med, eller till och med rädd för? Det är både rätt och fel. Man ska vara försiktig med alla läkemedel, men du behöver inte vara rädd för kortison. Kortison är samma sak som kortisol ett hormon som finns naturligt inom dig och som behövs för att du ska kunna leva. Kortisol produceras i dina binjurar och din kropp använder det till många bra saker, bland annat till att stoppa inflammationer. Det är en sorts steroid men har ingenting med anabola steroider att göra och påverkar inte dina hormoner. Kortison används i en mängd moderna läkemedel, till exempel allergimediciner. Många av dem är receptfria. Förr i tiden togs astmamediciner som tabletter och sprutor. De innehöll en stor mängd kortison eftersom medicinen måste spridas i hela kroppen (via magen och blodet) innan rätt mängd hamnade i lungorna. Kortison i så stora mängder kunde ge allvarliga biverkningar. Tack vare bättre kunskap och teknik behöver du inte vara rädd för att dagens inhalationskortison ska ge dig allvarliga biverkningar. Moderna astmamediciner innehåller bara en liten mängd kortison som hamnar direkt där det ska verka i dina lungor och luftvägar. Som med alla andra mediciner ska du inte ta mer än du behöver och alltid eftersträva lägsta optimala dos. Be att få en skriftlig behandlingsplan av din läkare. Då vet du hur du ska ta din medicin så att du alltid får den mängd som behövs vid olika tillfällen och perioder. Luftrörsvidgande medicin Luftrörsvidgande mediciner tas med hjälp av inhalatorer, precis som förebyggande mediciner. Luftrörsvidgare motverkar muskelkrampen och öppnar upp luftrören så det blir lättare att andas. Det finns olika sorter, snabbverkande med kortvarig effekt, snabbverkande med långvarig effekt och sådana med enbart långvarig effekt. De som är snabbverkande används vid tillfälliga besvär, det vill säga när du känner av astman. Du ska alltid bära din snabbverkande luftrörsvidgare med dig och ha den nära till hands, så att även andra människor kan hitta den om du någon gång skulle behöva hjälp. Luftrörsvidgare med långvarig effekt används i förebyggande syfte som skydd mot till exempel kall luft eller saker du är känslig mot. Kombinationsläkemedel Kombinationsläkemedel innehåller både förebyggande och luftrörsvidgande medicin i en och samma inhalator. De Kombinationsläkemedel är används till regelbunden underhållsbehandling och har både förebyggande och luftrörsvidgande i en medicin. i många fall bättre effekt än förebyggande och luftrörsvidgare var för sig. Samtidigt är de lite lättare att hålla reda på. Det finns kombinationsläkemedel du kan använda till alla delar av din behandling, det vill säga både underhållsbehandling och symtomlindring. Då behöver du bara en enda inhalator för att ta hand om din astma. Biverkningar Risken för biverkningar av astmamediciner är liten. Förebyggande mediciner kan ge dig lätt halsirritation, hosta eller heshet. Luftrörsvidgande mediciner kan ge hjärtklappning och darrningar (oftast som lättare biverkningar) de första veckorna. Besvären är normalt övergående och minskar med tiden om du fortsätter din behandling. Har du svåra besvär av biverkningar ska du prata med din läkare. Det kan hjälpa att justera storleken på din dos eller att förändra antalet doser du tar. Det kan också finnas andra mediciner som passar dig bättre. Sluta aldrig att ta din medicin utan att prata med din läkare först.

12 Gör så här! Om du sköter din behandling som doktorn sagt och tar hand om din kropp ska du inte behöva uppleva ett riktigt astmaanfall. Men det kan såklart hända och då är det bra att vara förberedd. Regel nummer ett är alltid: Försök ta det lugnt! Försök varva ner, andas så lugnt som möjligt och rör dig mjukt och långsamt. Sätt dig ner och stöd armbågarna mot knäna eller mot en bordsskiva. Det avlastar magen och bröstet. När du lugnar kroppen går pulsen ner och krampen i luftrören minskar. Ha din luftrörsvidgande, snabbverkande medicin lättillgänglig och använd den. Medicinen hjälper inom 1 3 minuter. Be någon i din närhet att hjälpa dig, och att stanna hos dig tills anfallet har gått över helt. Regel nr 1 vid ett astmaanfall: Ta det lugnt! När det händer Lossa åtsittande kläder. Drick gärna lite vatten. Det är inte farligt och kan inte förvärra din astma. Om besvären inte har gett med sig efter en stund är det bäst att du söker läkarvård. Är du det minsta osäker så ring sjukvårdsupplysningen eller 112. Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och ditt barn När det händer Vad är astma egentligen? Frågor och svar Måste jag åka till akuten? Normalt ska du inte behöva söka akut för din astma mer än om du råkar ut för någonting speciellt, till exempel en allergisk reaktion som orsakar ett ovanligt kraftigt astmaanfall. Du ska söka akut om något av följande händer: Medicinen har dålig effekt Du blir trött, slö, orkeslös och blek Du andas mycket snabbare än vanligt och magen arbetar mer än bröstet Du blir kallsvettig och påtagligt orolig Du får svårt att prata Vänta inte om du känner något av ovanstående symtom. På sjukhuset får du behandling som fungerar även vid riktigt kraftiga anfall. Ring sjukvårdsupplysningen eller 112 om du känner dig osäker. När du vill veta mera

13 Vad är astma egentligen? Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och ditt barn När det händer Vad är astma egentligen? Frågor och svar När du vill veta mera Astma är en kronisk inflammation i luftvägarna som gör att du ibland får svårt att andas. Att så många har astma beror bland annat på miljöfaktorer, till exempel dåligt ventilerade hus, bilavgaser och andra luftföroreningar. Att just du har fått astma kan bero på att någon av dina föräldrar har astma eller allergi. Eller ren otur. Sjukdomen går oftast inte att bota, men med dagens läkemedel kan de flesta leva utan att märka sin astma.

14 4 olika sorter Det finns fyra olika sorters astma och beroende på vilken sort du har gör den sig påmind vid olika tillfällen. Allergisk astma utlöses av saker man är allergisk mot, till exempel pollen, husdjur eller mat. Lungroten (Hilum), den plats där kärl och nerver med mera går in i lungorna Luftstrupen (Trakea) Astma hos vuxna, eller icke allergisk astma, är vanligast efter 40 års ålder och beror främst på en ökad känslighet för irritation i luftvägarna. Icke allergisk astma utlöses av bland annat luftvägsinfektioner, ansträngning, kall och fuktig luft, starka dofter och stress. Även läkemedel, till exempel värktabletter, kan utlösa astman. Bronkioler, bronkernas ändförgreningar Bronker, andra förgreningen Bronker, tredje förgreningen Infektionsutlöst astma ger sig till känna vid förkylningar, influensa och andra infektioner (infektionsutlöst astma är den vanligaste formen hos barn men växer ibland bort före tonåren). Ansträngningsutlöst astma orsakas av fysisk ansträngning. Här är det viktigt att tänka på att lösningen på problemen inte är att låta bli att använda kroppen. Tvärtom. Ju bättre kondition du har, desto lättare blir det att hantera astmabesvären. Du upptäcker dessutom eventuella försämringar snabbare och kan åtgärda dem i tid. Se till att du har bra behandling och att du värmer upp försiktigt under 15 minuter innan du motionerar så ska det inte vara något problem. Huvudbronker Du kan ha en eller flera sorters astma, men symtomen är i stort desamma. Luftrören piper, du får hosta med segt slem och det blir jobbigt att andas. Symtomen beror på att inflammationen i luftvägarna gör att luftrören krampar och drar ihop sig samtidigt som slemhinnan svullnar och producerar stora mängder slem. På Astma.com hittar du mer om vad astma är, hur man behandlar astma och saker som är bra att tänka på. Luftstrupe Luftstrupe vid astma

15 Kan jag träna när jag har astma? Du inte bara kan utan bör träna. Ju bättre kondition du har, desto lättare blir det att hantera astmabesvären. Du upptäcker dessutom eventuella försämringar snabbare och kan åtgärda dem i tid. Om du har ansträngningsutlöst astma ska du bara se till att du har bra behandling och en välkontrollerad astma innan du anstränger dig. Kanske behöver du ta din luftrörsvidgare strax innan du tränar (prata med din läkare). Och så ska du värma upp före långsamt och noggrannt under minuter. Då ska det gå bra. Prata med din barnmorska om vilka träningsformer som är bra när du är gravid. Ska jag undvika någon mat? Du ska inte äta sånt som du inte tål och sånt som Livsmedelsverket bedömer att du ska undvika när du är gravid. I övrigt kan du äta vad som helst. Maten varken ökar eller minskar risken för att ditt barn ska få allergi, ökad känslighet för livsmedel eller astma. Det gäller även mat som jordnötter, ägg, soja, fisk och mjölk. Frågor och svar Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och ditt barn När det händer Vad är astma egentligen? Frågor och svar När du vill veta mera Är det farligt att ta astmamedicin när man är gravid? I många fall är det bra att undvika läkemedel i samband med graviditet men inte om du har astma. Det finns astmamediciner som är helt ofarliga för ditt barn och din graviditet. När du väntar barn är det viktigt både för dig och ditt barn att du har din astma under kontroll och kan undvika astmaanfall. Det finns flera studier som med säkerhet visar att ett astmaanfall kan vara farligt för fostret. Du ska aldrig sluta med din astmabehandling utan att prata med din läkare. Prata med din läkare om du vill ha mer information om dina läkemedel. Kommer mitt barn att ärva min astma? Det går inte att säkert svara på en sådan fråga. Ärftligheten är en betydelsefull faktor men det behövs även någon slags miljöpåverkan för att personer ska få astma. Den största risken i barnets miljö är om föräldrarna eller någon annan i hushållet röker. Andra bidragande orsaker kan vara infektioner eller boende i fuktig eller mögelskadad miljö. Varför ska jag ta medicin när jag mår bra? Astma beror på en kronisk inflammation som gör dina luftvägar extra känsliga, till exempel mot kyla, förkylningar, ansträngning eller kattallergener. Inflammationen finns alltid där därför ska du ta din förebyggande medicin även när du mår bra. Annars riskerar du att få skador på luftvägar och lungor som gör astman värre. Medicinen är inte farlig, och du mår mycket bättre i långa loppet av att ta den än av att låta bli.

16 När du vill veta mera Läs det senaste om astma på Astma.com Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och ditt barn När det händer Vad är astma egentligen? Frågor och svar När du vill veta mera På Astma.com kan du läsa mer om astma och olika behandlingar. Du får dessutom senaste nytt, aktuella forskningsrön och massor av tips om bland annat mat, träning, hundar, uteliv och lurviga mattor. Vi ses!

17 AstraZeneca Sverige AB, Terapiområde andningsvägar, Södertälje, Telefon AstraZeneca Sverige AB, SY