Granskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm"

Transkript

1 Granskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm Stockholm, 2011 Författare: Anna Fernqvist, ST läkare Carema vårdcentral Södermalm Vetenskaplig handledare: Ylva Skånér, specialistläkare allmänmedicin, Med dr Klinisk handledare: Mats Forsberg, specialistläkare allmänmedicin 1

2 Sammanfattning Bakgrund KOL är en växande folksjukdom där diagnosen ställs med spirometri. Sjukdomen är underdiagnostisterad. Då KOL är en sjukdom som går att behandla är det av största vikt att patienterna upptäcks för att får den vård de behöver. Syfte/frågeställningar Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning spirometern på vårdcentralen Carema Södermalm använts, under första året med egen spirometri, ( ). Syftet var också att studera vad undersökningsresultaten visat i form av KOL-diagnoser. Hur många spirometrier genomfördes? Gör ökad tillgänglighet på spirometri på vårdcentralen att vi får en större andel KOL-patienter? Vad visar spirometriresultaten med avseende på KOL diagnosen? Metod En kvanitiativ retrospektiv journalstudie gjordes, där antalet spirometrier, under första året med egen spirometer, togs fram. Andelen KOL patienter i den listade befolkningen före respektive efter införandet av egen spirometri undersöktes. Spirometriresultatet i form av KOL-diagnoser studerades med avseende på ålder, kön, rökvanor och sjukdomsstadium. Resultat Under perioden genomfördes 93 spirometrier på Carema vårdcentral Södermalm. Av dessa uppfyllde 18 diagnoskriterierna för KOL. Majoriteten av dessa KOLpatienter var fortfarande rökare, och sjukdomsstadium 2 och 3 dominerade. Går man tillbaka två år i tiden och jämför andelen listade KOL-patienter då, med andelen under första året med egen spirometri, fås statistisk signifikans för andelsökningen av KOL. Man kan dock inte visa att det beror på införandet av lättillgänglig spirometri. Slutsats Trots att andelen KOL-patienter ökat de senaste åren på vårdcentralen, är siffran låg jämfört med uppskattade nationella siffror. Insatser måste göras för att öka antalet spirometriundersökningar. Rutiner måste ses över för att bättre ta hand om dessa patienter. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte/frågeställningar... 2 Metod... 2 Resultat... 2 Slutsats... 2 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Ökad incidens och prevalens... 4 Spirometri som krav för diagnossättning och stadieindelning... 4 Svårigheter i diagnostiken... 5 Vikten av tidig diagnossättning... 5 Utmaning för primärvården... 5 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Material och metod... 6 Etiska överväganden... 8 Resultat... 8 Antalet spirometrier gjorda... 8 Jämförelse av andelen KOL-patienter i den listade befolkningen före och efter studien... 8 Deskriptiv statistik för patienter som gjort spirometri på vårdcentralen, och efter resultatet uppfyllt kriterier för KOL-diagnosen... 9 Diskussion Resultat Styrkor och svagheter Implikationer och nytta Slutsats Referenser.13 3

4 Bakgrund KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, har blivit en växande folksjukdom, där diagnosen ställs med hjälp av spirometri. [1] Sjukdomen är progredierande med försämrad andning och sänkt lungfunktion som till största delen är irreversibel. Hos patienter med KOL ser man varierade grad av inflammation i luftrören i kombination med emfysem i lungorna. Tobaksrökning är den klart största riskfaktorn för sjukdomen. [1] Sjukdomen ger ett stort lidande för patienterna, och samhällskostnaderna för KOL beräknas till 9 miljarder kronor per år i Sverige. [2] Ökad incidens och prevalens I Sverige uppskattas 4 % av Sveriges befolkning lida av KOL. Åldersfaktorn har stor betydelse för insjuknandet, och tittar man på befolkningen över 50 år, beräknas 8 % av dem ha sjukdomen. [3] Trots att prevalensen rökning i befolkningen minskar för både kvinnor och män ökar incidensen av sjukdomen KOL. [4] Den ökning vi ser idag återspeglar till stor del den kraftigt ökade rökningen efter andra världskriget. Mortaliteten för sjukdomen beräknas till över 2000 personer årligen i Sverige. Med den ökande incidensen beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen [5] Tidigare har det varit en sjukdom som drabbar män i majoritet, men alltefter att rökning blivit vanligare hos kvinnor har skillnaderna utjämnats var det till och med fler kvinnor än män som dog i sjukdomen. [6] Spirometri som krav för diagnossättning och stadieindelning För att ställa diagnosen KOL krävs att det görs en spirometri där lungfunktion och obstruktivitet mäts. Spirometri görs också för stadieindelning av sjukdomen, vilket har betydelse för medicinering. Sjukdomens stadium är också ett viktigt prognosmått. [2] Vid spirometriundersökning är tre värden diagnosgrundande: FEV1 (forcerad exspiratorisk volym första sekunden av utblåsning (liter/sekund)), används för stadieindelning av sjukdomen. Man relaterar patientens uppnådda värde till referensvärde för personen med avseende på ålder och kön, Värdet anges därför i procent. VC eller FVC- vitalkapacitet/forcerad vitalkapacitet, anges i liter/sekund. FEV1/FVC = FEV%, kvoten. Diagnoskriterium vid KOL är ett värde < 70 %. [1,2, 6] Tar man hänsyn till att lungfunktionen normalt successivt försämras med åldern, är värdet < 65 % för att diagnosen ska uppfyllas för patienter över 65 år. [7] I samband med spirometrin gör man också ett reversibilitetstest där den nedsatta lungfunktionen ska vara irreversibel och aldrig anta för åldern, kön och längd normalvärden. Om reversibilitet kan påvisas ligger differentialdiagnosen astma närmare till hands. Förutom anamnes, status och spirometri ingår också att man utför en lungröntgen samt ibland även EKG och provtagning för att utesluta andra diagnoser som lungcancer och hjärtsvikt. [6] Sjukdomens stadieindelning skiljer sig mellan det internationella GOLD systemet, och stadieindelning efter det svenska nationella vårdprogrammet (tabell 1). Man har därför i Sverige allt mer gått över till en numerisk benämning av stadierna (1-4) istället. [1] 4

5 Tabell 1: Stadieindelning av KOL Stadium Gränser Benämning enl. GOLD Svensk benämning 1 FEV1 80 % Pred. Mild KOL Preklinisk KOL 2 50 % FEV1 < 80 % Lindrig (moderat) KOL Mild KOL 3 30 % FEV1 < 50 % Svår KOL Medelsvår KOL 4 FEV1 < 30 % eller FEV1 < 50 Mycket svår KOL Svår KOL %plus respiratorisk svikt Svårigheter i diagnostiken KOL är en sjukdom som sänker andningsfunktionen långsamt och successivt till en början. Kroppen hinner då anpassa sig till en försämrad lungkapacitet vilket gör att diagnosen ofta ställs i ett senare skede. I senare stadium av sjukdomen blir det allt mer påtagligt att det är en systemsjukdom, med avmagring, muskelsvaghet, osteoporos, nedstämdhet, sömnsvårigheter samt frekventa exacerbationer som följd. Frekventa exacerbationer ger i sin tur ytterliggare försämrad lungfunktion. Livskvaliteten sänks, sjukvårdsbehov och samhällskostnader ökar. [8] Patienter söker inte alltid för sina luftvägssymtom. Ibland saknas kunskap om sjukdomen KOL. Det finns även en stor förnekelse bland patienter vilket gör att de avvaktar med att söka vård för sina besvär. [8, 9] Inom sjukvården har man allt för sällan uppmärksammat patienters luftvägssymtom som tillsammans med nuvarande eller tidigare rökning skulle kunna leda misstankarna till KOL. Dessutom har tillgången på spirometri, speciellt i primärvården tidigare varit låg. [10] Vikten av tidig diagnossättning Det blir allt mer känt att KOL är en sjukdom som både går att förebygga och behandla. [6] En tidigt ställd diagnos samt rökstopp är en förutsättning för att förhindra sjukdomens progress. Man vet idag att rökstopp är den enda faktor som påverkar långtidsförloppet. Genom att uppmärksamma patientens symtom och tidigt utföra en spirometri för diagnos, kan man många gånger lättare motivera patienter till rökstopp. Siffror från RiksKOL visar att 35 % av KOL patienterna fortfarande röker. [16] En tidig spirometri där diagnosen ställs möjliggör också behandling av sjukdomen. Det minskar risken för infektioner som annars i samband med exacerbationer i sin tur försämrar tillståndet. [10] Utmaning för primärvården De allra flesta patienter med luftvägsbesvär där man kan misstänka KOL söker i primärvården. Det är även där de flesta diagnoser upptäcks. [11] För att kunna möta patienterna och ställa diagnos krävs tillgång till lättillgänglig spirometri på vårdcentralen. [12] Idag har det flesta primärvårdsenheter tillgång till en kvalitetssäkrad spirometer på plats som tillsammans med en utbildad sjuksköterska gör undersökningen genomförbar. [13] Praxisstudien syftade till att undersöka i vilken grad primärvården i Uppsala- och Örebroregionen uppfyllde Socialstyrelsens riktlinjer för omhändertagande av patienter med astma/kol. Resultatet från de 56 primärvårdsenheter som undersöktes visade att en tredjedel av KOL- patienterna led av medelsvår svår KOL enligt gränser baserade på det svenska nationella KOL-vårdprogrammet Medelvärdet på FEV1 bland studiedeltagarna var 63 % av förväntat värde. [14] Enligt Socialstyrelsens uppskattning har över hälften av KOLpatienterna, 57 %, stadium 1, 37 % stadium 2, medan de svåraste stadierna, 3 och 4, bara motsvaras av 5 respektive 1 %. [4] 5

6 På vårdcentralen Carema Södermalm har man köpt in en spirometer och utbildat en av distriktssköterskorna på området. Sedan 18 mars 2010 görs nu egna spirometrier på vårdcentralen. Innan spirometriundersökningarna började göras kunde det klart konstateras att KOL-sjukdomen var underdiagnostiserad i den listade befolkningen. Vårdcentralen hade då registrerat 63 patienter med sjukdomen under senaste året. Det motsvarande 0,56 % av de knappt listade, vilket är en betydligt mindre andel jämfört med riksgenomsnittet på 4 %. Dock stämmer siffran överens med data från Stockholms läns landstings kvalitetsbokslut från 2010 där 0,6 % av de listade patienterna på primärvårdsenheter i Stockholm har diagnosen KOL. För få genomförda spirometrier anses vara en förklaring till denna låga siffra. [15] Vårdcentralens förhoppning har varit att genomföra 6-7 spirometrier i veckan, på patienter med kända eller misstänkta astma och KOL-sjukdomar. Genom lättillgänglig spirometri hoppas man kunna hitta patienterna som riskerar att drabbas, eller redan har insjuknat i KOL, för att kunna ge dem bästa möjliga omhändertagande. Syfte Syftet med detta arbete är att studera i vilket utsträckning vår spirometer används samt vad undersökningsresultaten visar i form av KOL diagnoser. Frågeställningar 1. Hur många spirometriundersökningar har gjorts på vårdcentralen, Carema Södermalm under första året ( till ) med egen spirometri? 2. Ger en ökad tillgänglighet av spirometri på vårdcentralen att vi får större andel listade patienter med diagnosen KOL under första året med egen spirometer, jämfört med ett respektive två år tidigare? 3. Vad visar spirometriresultaten med avseende på KOL-diagnoser, rökvanor och stadieindelning? Material och metod Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. De patienter som var listade på Carema vårdcentral Södermalm, och som genomgått spirometriunderökning på vårdcentralen under första året, ( och ), utgjorde studiepopulationen. I ett första skede undersöktes antalet spirometrier som var utförda och registrerade under nämnda period på vårdcentralen.(figur 1). Deltagarnas journaler gicks sedan igenom, med avseende på spirometriresultat samt tillhörande läkar- och sköterskebesök. Då det var KOL- sjukdomen som i resultaten skulle studeras, exkluderades patienter under 35 år, där förekomsten av sjukdomen är obefintlig. Även patienter med förekomst av reversibilitet i spirometrin och där FEV %, kvoten är >70% respektive >65% för patienter över 65 år exkluderades. De kvarvarande studiedeltagarna hade per definition diagnosen KOL. Programmet Rave användes för att identifiera det totala antalet listade patienter där diagnosen KOL fanns med i journalen under angivna tidsperioder. De tidsperioder som angavs var första året med egen spirometri och (tidsperiod 1), samt samma intervall ett 6

7 respektive två år innan studien och (tidsperiod 2) respektive och (tidsperiod 3). Det totala antalet listade patienter för respektive år togs fram med hjälp av programmet Liston. Därefter beräknades andelen listade patienter som hade fått diagnosen KOL i sin journal, under var och en av de tre angivna tidsperioderna. Figur 1: Flödesschema för studien, siffrorna motsvarar de olika frågeställningarna. För att ta reda på om det fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan andelen KOLpatienter i den listade befolkningen före, respektive efter att spirometrin införts, gjordes beräkning med Chi-2 test i programmet Past. Gränsen för statistisk signifikans sattes vid p < 0,05. Andelen listade patienter i tidsperiod 1 jämfördes med andelen i tidsperiod 2 respektive 3. Studiedeltagarna med diagnosen KOL fick var och en ett kodnummer. Varje studiedeltagares journal gicks igenom och uppgifter om ålder, kön, rökning och FEV1 (sjukdomsstadium), togs fram. Resultat av kön, rökvanor och stadium presenterades med deskriptiv statistik. Programmet Excel användes för att behandla data och göra diagram. För att se åldersfördelningen på de patienter som gjort spirometri och fått diagnosen KOL användes statistikprogrammet Past för att beräkna medianvärde, första samt tredje kvartil, mini- respektive maxvärde. Därefter gjordes med programmets hjälp Box-plot för att tydligt visa resultatet. 7

8 Etiska överväganden Det etiska problemet innebar att studieledaren tog del av journaler och spirometriresultat utan att vara kliniskt involverad i utfall och behandling. Att sekretessuppgifter granskas från ett utomstående perspektiv kan av patienterna upplevas som ett intrång. Även kollegor och annan personal kan uppleva integritetskränkning av en journalstudie. Innan studien påbörjades gavs information om studiens syfte och tillvägagångssätt, till alla medarbetare på vårdcentralen. Precis som syftet med studien angett, är det viktigt att arbetet på vårdcentralen utvärderas för att ett kontinuerligt förbättringsarbete ska kunna ske, som kommer patienterna till nytta. På vårdcentralen finns det anslag om att kvalitetssäkring kontinuerligt sker. Samtliga studiedeltagare avidentifierades och gavs ett kodnummer. Verksamhetschefen gav innan studiens början sitt samtycke till att studieledaren fick gå igenom de spirometrier som gjorts under den angivna perioden samt ta del av journalerna på de utvalda patienterna. Studieledaren fick inloggningsuppgifter till programmet för journalsökning och är därmed behörig att söka fram nödvändig information. Journalerna lästes sedan enbart i syfte att ta reda på spirometriresultatet, samt ålder, kön och om patienterna rökte eller ej. Det var endast studieledaren som tog del av denna information. Materialet förvarades inlåst på vårdcentralen och det var endast studieledaren som kom åt det. Då samtliga studiedeltagare getts ett kodnummer, kodas all framtagen data vilket kan garantera sekretess vid presentation av resultaten. Den enda risken med projektet var att patienter kunde uppleva ett intrång då deras spirometrijournaler gicks igenom. Därav kodades alla journaler. Samtliga kollegor informerades om studien. Nyttan med studien är att användandet att spirometern och dess resultat ses över. Det skapar möjlighet till förbättring av vården, som för patienterna innebär ett bättre omhändertagande framöver. Fördelarna anses väga upp den eventuella risk som finns, vilket gör studien etiskt motiverad. Resultat Antalet spirometrier gjorda Under perioden 18 mars 2010 till 17 mars 2011 genomfördes 93 spirometrier på Carema vårdcentral Södermalm. Av dessa utfördes 29 med frågeställning om astma, eller behandlingsutvärdering av denna sjukdom. I dessa fall var samtliga patienter under 35 år. De resterande 64 spirometrierna utfördes med frågeställning om både astma och KOL. Av de 93 patienterna var 51 kvinnor och 42 män. Åldern varierade mellan 12 och 82 år. Jämförelse av andelen KOL-patienter i den listade befolkningen före och efter studien Det var ingen signifikant ökning av andelen KOL-patienter, under året efter studiens början, tidsperiod 1, jämfört med året innan, tidsperiod 2 (tabell 2). p-värde 0,44. Går man däremot tillbaka två år i tiden, och gör en jämförelse mellan tidsperiod 1 och 3 fås statistisk signifikans för andelsökningen av KOL-patienter, p-värde 0,04. 8

9 Tabell 2:Antalet patienter med KOL-diagnosen i journal, samt antalet listade patienter för angivna tidsperioder 1-3. Andelen KOL-patienter är beräknade för respektive tidsperiod. Tidsperiod Antalet patienter med KOLdiagnosen i journal under given period Antal listade patienter under given tidsperiod Andelen KOLdiagnoser i den listade befolkningen 1) ,64 % 2) ,56 % 3) ,44 % Deskriptiv statistik för patienter som gjort spirometri på vårdcentralen, och efter resultatet uppfyllt kriterier för KOL-diagnosen Av de 93 patienterna som genomgått spirometri, uppfyllde 18 diagnoskriterierna för KOL. Det innebär att 19 % av de patienter, som genomgått spirometriundersökning på vårdcentralen under tidsintervallet ett år, har KOL. Av dessa 18 var 16 nyupptäckta och två hade diagnosen sedan tidigare. I det senare fallet var syftet med spirometrin att studera sjukdomens svårighetsgrad, som ligger till grund för behandlingsinsatser. Genomgång av alla spirometrideltagares journaler visade att endast 12 av dessa 18, fått diagnosen KOL satta i sin journal. Av de sex patienter som uppfyllde kriterierna för KOL men inte blivit diagnossatta, hade fyra inte haft något uppföljande läkarbesök. Två patienter hade fått diagnosen astma satt istället. Av de 93 genomförda spirometrierna hade tre stycken patienter fått diagnosen KOL satta i sin journal trots att kriterierna inte uppfyllts. Bland KOL-patienterna var 11 kvinnor och 7 män. Medelvärdet för FEV1 i % var 56,6% vilket motsvarar stadium 2. (tabell 3). Bland KOL-patienterna befann sig 88 % i stadium 2 eller 3, med lika stor andel vardera. Stadium 1 var av betydande mindre andel. Det fanns ingen patient i studien som uppfyllde kraven för stadium 4. (tabell 3) Tabell 3: Statistik över KOL-patienterna med avseende på ålder, kön, rökvanor och sjukdomens svårighetsgrad. För ålder och FEV1(%) motsvarar siffran patienternas medelvärde i respektive grupp. Antal Ålder (range) ej rök ex-rök rökare FEV1 (%)(range) stad 1 std 2 std 3 KV (52-82) (32,5-93) M 7 60 (47-81) (34,5-83) TOT (47-82) ,6 (34,5-93) Åldersfördelningen bland KOL-patienterna i studien stämmer överens med att sjukdomen blir vanligare med ökad ålder. 75 % av patienterna är över 53,5 år. (figur 2), 9

10 Figur 2: Åldersfördelningen i Box-plot. Boxen innehåller 50 % av alla patienterna. Bland dessa varierar åldern mellan 53,5 och 73 år. Strecket i boxen motsvarar medianen, 68 år. De två streck som finns utanför boxen visar åldern hos den äldsta och den yngsta KOL-patienten, 82 respektive 47 år. Majoriteten av KOL-patienterna rökte fortfarande vid tillfället då de gjorde sin spirometri. Endast en tredjedel av patienterna hade slutat röka. Hos de två patienter som aldrig rökt, framkom det i journalen att de exponerats för passiv rökning under stor utsträckning genom livet. (figur 3) Figur 3: Rökvanor bland KOL-patienterna (n = 18). Diskussion Resultat När vårdcentralen startade med spirometriundersökningar, var målet att sköterskan skulle ha avsatt tid för att utföra 6-7 undersökningar per vecka. Under perioden 18 mars 2010 till 17 mars 2011 genomfördes 93 stycken spirometrier på vårdcentralen. På ett arbetsår förekommer omkring 45 arbetsveckor, då man räknat bort 25 semesterdagar och därutöver allmänna helgdagar. Det skulle därmed innebära att vi i genomsnitt gjort strax över 2 spirometrier per vecka, vilket ligger klart under den målsättning som initialt funnits. En av anledningarna till denna förhållandevis låga siffra var att astma/kol-sköterskan under tre månader hösten 2010 varit sjukskriven, varför inga spirometrier utfördes under den tiden. 10

11 Det har även av och till varit brist i bemanningen hos sköterskorna varför astma/kolsköterskan fått prioritera andra arbetsuppgifter, vilket gjort att spirometriundersökningarna blivit lidande. Remissflödet till spirometrin har dock varit stort, men man kan se att fördelningen av remisser från de olika distriktsläkarna är ojämn, då några av dem står bakom en stor andel av de remisser som skrivits medan andra bara skrivit någon enstaka remiss. Vårdval Stockholm innebär, jämfört med tidigare, att större ekonomisk ersättning ges desto fler antal läkarbesök som registreras. Det har resulterat i att besöken ofta blir korta. Många av våra misstänkta KOL- patienter söker med sina luftvägssymtom på öppen mottagning. Då besöket ska gå snabbt är risken stor att remiss för spirometri inte hinns med. Man kan se en ökning av andelen KOL-patienter jämfört med två år tidigare. Vid beräkningen av andelen KOL-patienter i förhållande till antalet listade patienter blir värdena ändå låga jämfört med den uppskattade prevalensen i befolkningen på 4 %. Dock stämmer siffran överens med data från Stockholms läns landstings kvalitetsbokslut från 2010, som visar den faktiska siffran på andelen KOL-patienter bland de listade på primärvårdsenheter i Stockholm. Den låga siffran på 0,6 % förklaras där av för få genomförda spirometrier. [15] Bland de patienter som gjort spirometri på vårdcentralen och uppfyller kriterierna för KOL var drygt hälften, 56 %, fortfarande rökare. Jämför man med nationella siffror från RiksKOL är motsvarande siffra 35 % [16]. Rökstopp är en förutsättning för att förhindra progress i KOL-sjukdomen. Dessa siffror gör oss uppmärksamma på vikten av att fokusera på att få våra patienter att sluta röka. Fördelningen mellan de olika stadierna skiljer sig bland de KOL-patienter vi hittat med spirometri på vårdcentralen jämfört med uppskattning från Socialstyrelsen och de resultat som presenterades från Praxisstudien. Enligt Socialstyrelsens uppskattning har över hälften, 57 % av KOL-patienterna stadium 1, 37 % stadium 2, medan de svåraste stadierna, 3 och 4 endast står för 5 respektive 1 % [4]. I Praxisstudien som speglar resultatet efter spirometriundersökning på 52 primärvårdsenheter har 25 % stadium 1, 44 % stadium 2, 26 % stadium 3 och endast 5 % har stadium 4. [14] Att vi här på vårdcentralen har förhållandevis få i stadium 1, endast 12 %, talar för en stor underdiagnostik. Då dessa patienter många gånger har lindriga symtom uppmärksammas de inte på samma sätt, som annars skulle kunna föranleda en remiss för spirometri. Styrkor och svagheter Styrkor med denna studie är att materialet varit förhållandevis litet och därmed lätt att hantera. Då det endast gjorts 93 spirometrier under studieintervallet kunde samtliga gås igenom. Man får därmed ett exakt svar på hur många undersökningar som gjorts, vilka patienter som genomgått undersökning, vilka frågeställningar som förekommit samt vad resultatet visat. Även andelen som efter undersökningen uppfyllde kriterierna för KOL-sjukdomen var begränsad och patienterna kunde därmed studeras i detalj. Då inget urval förekommit, fås ett exakt svar på hur det ser ut på vår vårdcentral. En svaghet med ett litet material är att det är svårt att göra jämförelser med Socialstyrelsens uppskattning, eller Praxisstudien som innehåller betydligt större populationer. Ett litet material gör det också svårare att få statistiska signifikanser, materialet är inte helt representativt för den listade befolkningen. En annan svaghet med studien är att det exakta antalet KOL-diagnoser i den listade befolkningen inte går att få fram. Programmet Rave söker bara fram de patienter som under det angivna tidsintervallet fått diagnosen KOL registrerat. Om läkaren har glömt att diagnossätta patienten, eller om patienten inte haft någon kontaktregistrering under perioden, kommer de således inte att räknas in. I studien där 18 11

12 patienter uppfyllde kriterierna för KOL, var bara 12 av dem diagnossatta. I de fall där diagnosen saknades, var orsakerna bland annat bristande uppföljning och feltolkning av spirometrins resultat hos den behandlande läkaren. Studien är en retrospektiv journalstudie. Vid beräkning av andelsökningen av KOL-diagnoser före jämfört med efter spirometriunderökningens införande på vårdcentralen, finns ingen kontrollgrupp för jämförelse. Det blir därmed svårt att mäta effekten av just lättillgänglig spirometri. Confounders som ökning av KOL-patienter generellt, samt ökning av kunskap om sjukdomen, kan bidra till resultatet. Trots detta kan man se att en ökning av andelen KOLpatienter under de senaste två åren ägt rum. Implikationer och nytta Frågeställningen om KOL-diagnos fanns med i 64 av de 93 skickade spirometriremisserna, och i 18 fall uppfylldes diagnoskriterierna för sjukdomen. Det är viktigt att uppmärksamma felkällor då det kan leda till förbättringsarbete både vad gäller att optimera antalet spirometriundersökningar, samt uppmärksamma KOL-sjukdomen som kan leda till att fler spirometriremisser skickas. På vårdcentralen bör astma-/kol-sköterskans tidbok gås igenom för att säkerställa att 6-7 spirometrier görs per vecka. Då fördelningen av remisserna från de olika distriktsläkarna är mycket ojämn dras slutsatsen av att det krävs påminnelse för att fånga upp patienter med riskfaktorer, som rökning och luftvägsbesvär, och där vara mer frikostig med spirometriremisser. Att läkarna får en genomgång av spirometritolkning är av högsta vikt för att förhindra att KOL-diagnosen missas, alternativt sätts där kriterierna inte uppfylls. Det är även viktigt att se över rutinerna för återbesök hos läkare efter spirometrin, så att en eventuell KOL-diagnos verkligen följs upp. Andelen KOL patienter har ökat och förhoppningen är att användningen av spirometrin på ett effektivt och optimerat sätt ska leda till att vi upptäcker fler KOL-patienter. Slutsats Sammanfattningsvis har införandet av spirometri på vårdcentralen lett till att vi gjort 93 stycken egna spirometriundersökningar, och bland de undersökta patienterna hittat 18 med diagnosen KOL. Av dessa patienter var majoriteten fortfarande rökare. Då rökning är den viktigaste faktorn som påverkar långtidsförloppet av sjukdomen är det av största vikt att fokus läggs på rökstopp. Man kan se att andelen KOL-patienter ökar i den listade populationen under de två senaste åren. Det går dock inte att visa att detta beror på den ökade tillgängligheten av spirometri på vårdcentralen. KOL är en underdiagnostiserad sjukdom på Carema vårdcentral Södermalm, i förhållande till socialstyrelsens uppskattning om prevalens. Bland KOL-patienter på vårdcentralen är underdiagnostiken mest uttalad i stadium 1. Där finns de patienter som har minst uttalade symtom och därför är svårast att upptäcka. 12

13 Referenser 1. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) , Jansson SA et al. Cost of COPD in Sweden according to disease severity. Chest 2002; Lindberg et al. Läkartidningen. 2007;104(13): Lindberg et al. Läkartidningen. 2007;104(13): Socialstyrelsens statistikdatabas Gulsvik A. The global burden and impact of chronic obstructive pulmonary disease. Monaldi Arch Chest Dis 2001;56: Nationellt vårdprogram för KOL Hedenström H. KOL-diagnos enligt svensk modell. Ålderskorrigerat FEV % -värde ger godtagbar approximering. Läkartidningen. 2006;103: Lindberg A, Bjerg-Bäcklund A, Rönmark E, Larsson LG, Lundbäck B. Prevalence and underdiagnosis of COPD by disease severity and the attributable fraction of smoking. Respir Med. 2006;100(2): Lindström M, Jönsson E, Larsson K, Lundbäck B. Underdiagnosis of chronic obstructive pulmonary disease in northern Sweden. Int J Tuberc Lung Dis. 2001;6(1): Renstrom, Merrit, Kull, Hedlin, Dahlen Screening med spirometri kan identifiera nya fall av astma och KOL. Offentlig lungfunktionsundersökning på Stockholms centralstation [summary] 2010 nr 23 sid Ställberg B, Skoogh BE. Tidig diagnos av KOL utmaning för primärvården. Läkartidningen Mar 28-Apr 3;104(13): Derom E, van Weel C, Liistro G, et al. Primary care spirometry. Eur Respir J 2008; 31: Stallberg B, Lisspers K, Janson C. ABS77: Organisation of asthma and COPD care in secondary care in Mid-Sweden. Prim Care Respir J May Lissber, Ställberg, Janson; en rapport från praxisstudien Stockholms läns sjukvårdsområde, kvalitetsbokslut för 2010,

kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park.

kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Projektrapport VESTA Diagnostik och handläggning av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Zaklina Milenkovski

Läs mer

Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården

Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning

Läs mer

KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer

KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Projekt av Orsolya Nagymáté ST läkare i allmänmedicin KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Spirometritolkning Astma och/eller KOL?

Spirometritolkning Astma och/eller KOL? Spirometritolkning Astma och/eller KOL? FEV 1 - forcerad expiratorisk volym efter 1 sek Beror på Diametern på luftrören Lungornas elasticitet, återfjädringstrycket Utandningskraft du skapar med andningsmuskulatur

Läs mer

Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom

Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,

Läs mer

Spirometri-skola på 20 minuter

Spirometri-skola på 20 minuter Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter

Läs mer

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:

Läs mer

Nya nationella riktlinjer för KOL

Nya nationella riktlinjer för KOL Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen

Läs mer

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp

Läs mer

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen

Läs mer

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%

Läs mer

Följsamhet till Läkemedelsverkets behandlingstrappa för behandling av KOL på Brommaplans Vårdcentral

Följsamhet till Läkemedelsverkets behandlingstrappa för behandling av KOL på Brommaplans Vårdcentral Följsamhet till Läkemedelsverkets strappa för av KOL på Brommaplans Vårdcentral Biljana Stevanovic, ST läkare Brommaplans Vårdcentral September 2013 Klinisk handledare: Sofia Edström, spec. i allmänmedicin

Läs mer

När skall KOL misstänkas?

När skall KOL misstänkas? Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande

Läs mer

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad

Läs mer

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram

Läs mer

Registrering av kvalitetsindikatorer avseende patienter med KOL på Tensta Vårdcentral under 2012

Registrering av kvalitetsindikatorer avseende patienter med KOL på Tensta Vårdcentral under 2012 Rapport VESTA 2013 Registrering av kvalitetsindikatorer avseende patienter med KOL på Tensta Vårdcentral under 2012 - en kvantitativ journalstudie Fotini Eleftheriadou, ST-Läkare, Tensta Vårdcentral September

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

Rökning och KOL i Reftele. Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet 2006:2

Rökning och KOL i Reftele. Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet 2006:2 Qulturum Rapport Rökning och KOL i Reftele Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström Primärvårdens FoU-enhet 2006:2 Författare: Elisabeth Ahlenhed, distriktsköterska Reftele vårdcentral Järnvägsgatan

Läs mer

Behandlingsrutiner för KOL-patienter på. Capio Vårdcentral Lidingö. En retrospektiv journalstudie. Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö

Behandlingsrutiner för KOL-patienter på. Capio Vårdcentral Lidingö. En retrospektiv journalstudie. Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö Behandlingsrutiner för KOL-patienter på Capio Vårdcentral Lidingö En retrospektiv journalstudie Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö Februari-november 2013 Klinisk handledare: Katarina Thörne,

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt fortskridande luftrörssjukdom som karakteriseras av ständiga andningsbesvär. Tobaksrökning

Läs mer

KOL och rökavvänjning

KOL och rökavvänjning KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn

Läs mer

Vad gav spirometrin?

Vad gav spirometrin? Vad gav spirometrin? En retrospektiv journalstudie vid Munkfors Vårdcentral Vetenskapligt ST-arbete inom Allmänmedicin Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral frida.lunde@liv.se Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Vad gav spirometrin?

Vad gav spirometrin? Vad gav spirometrin? Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Mats Arne, med dr, sjukgymnast Klinisk handledare: Marie-Louise Mauritzon, distriktsläkare, länssamordnande

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

Behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral.

Behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral. VESTA Norra Programmet Projekt Behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral. Nikolaos Pournaras, ST-läkare, Valsta Vårdcentral Oktober 2012 Klinisk handledare: Marianna Nemeth, specialist

Läs mer

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 151019 Martin Andersson, vik specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and

Läs mer

2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral

2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral 2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral Mattias Schmidt, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Anna Nager, MD, PhD

Läs mer

Equalis. Arbets- och lungfysiologi. Användarmöte 2018

Equalis. Arbets- och lungfysiologi. Användarmöte 2018 Equalis Arbets- och lungfysiologi Användarmöte 18 Omgången omfattade patientfall Fall 1. Långtids-EKG Fall : Spirometrifall Fall 3: Ergospirometri Fall : Arbetsprov Enkät angående arbetsprov Deltagande

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL

Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL 2018 Om utvärderingen Utgångspunkt har varit rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL från 2015. Utvärderingen

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet KAROLINSKA INSTITUTETS FORSKARE SKRIVER Kjell Larsson KOL Våga skaffa ett bättre liv Våga skaffa ett bättre liv Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Gasutbyte

Läs mer

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg 2016 Lungsjukdom Vanlig differen,aldiagnos Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Journal of asthma, DOI:10.3109/02770903.2016.1170139 KOL en folksjukdom

Läs mer

Diagnostik. Senast uppdaterad: Basal diagnostik Basala riktlinjer

Diagnostik. Senast uppdaterad: Basal diagnostik Basala riktlinjer Diagnostik Senast uppdaterad: 2011-11-17 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-2/diagnostik/ 2.1 Basal diagnostik 2.1.1 Basala riktlinjer KOL skall misstänkas vid: Förekomst av riskfaktorer, främst tobaksrökning.

Läs mer

Basal spirometri och fallbeskrivningar

Basal spirometri och fallbeskrivningar Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland

Läs mer

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Studie gjord på Leksands Vårdcentral under åren 2008-2012. Annelie Birkeholm, ST-läkare,

Läs mer

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 160322 Martin Andersson, specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and pleuritic

Läs mer

Förekommer odiagnostiserad KOL på Hallunda VC?

Förekommer odiagnostiserad KOL på Hallunda VC? Projektplan VESTA 2014 Förekommer odiagnostiserad KOL på Hallunda VC? Screening med minispirometri Sven Oldin, ST-läkare, Hallunda VC April 2014 Klinisk handledare: Mabel Lundgren, spec. i allmänmedicin,

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2009:2. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för astma- och KOL-vården

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2009:2. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för astma- och KOL-vården LIF rapport Det finns ingen ursäkt Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för astma- och KOL-vården 2009:2 Juni 2009 Detta är LIF LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2015-09-25 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Den Borttappade Patienten

Den Borttappade Patienten Den Borttappade Patienten Hur KOL diagnostiseras, behandlas och följs upp på Ektorps Vårdcentral Karin Tiger, ST-läkare, Ektorps Vårdcentral Klinisk handledare: Lena Bäckström, spec. i allmänmedicin Ektorps

Läs mer

Att upptäcka KOL i tidigt skede på en vårdcentral genom en enkät i väntrummet. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland

Att upptäcka KOL i tidigt skede på en vårdcentral genom en enkät i väntrummet. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Rapport-FoUrnalen 2011:1 ST Att upptäcka KOL i tidigt skede på en vårdcentral genom en enkät i väntrummet ST-läkarnas vetenskapliga projektarbeten

Läs mer

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Enkla lungfunktionsundersökningar

Enkla lungfunktionsundersökningar Enkla lungfunktionsundersökningar Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-2/enkla-lungfunktionsundersokningar/ Den dynamiska spirometrin som kan göras på de flesta öppenvårdsmottagningar

Läs mer

Vetenskaplig presentation

Vetenskaplig presentation Vetenskaplig presentation Gagnefs vc Kommentarer till fråga 23 - Barnallergisektionens saneringsråd, forts Fukt och Mögel Fukt och mögel i bostaden kan ge luftvägsbesvär och andra hälsoproblem hos alla

Läs mer

Hur handläggs patienter med KOL på Hässelby Akademiska Vårdcentral?

Hur handläggs patienter med KOL på Hässelby Akademiska Vårdcentral? Rapport VESTA Hur handläggs patienter med KOL på Hässelby Akademiska Vårdcentral? Arthiha Santhan ST-läkare Hässelby Akademiska Vårdcentral Mars 2015 arthiha.santhan@sll.se Klinisk handledare: Anne-Lie

Läs mer

Diagnostik av kronisk obstruktiv lungsjukdom på Tranebergs vårdcentral

Diagnostik av kronisk obstruktiv lungsjukdom på Tranebergs vårdcentral VESTA rapport Diagnostik av kronisk obstruktiv lungsjukdom på Tranebergs vårdcentral Vilka tecken inger misstanke om sjukdom? Har patienterna uppvisat tecken på sin sjukdom åren före diagnos? Författare:

Läs mer

Uppnås Socialstyrelsens målnivåer för handläggning av KOL på Liljeholmens Vårdcentral?

Uppnås Socialstyrelsens målnivåer för handläggning av KOL på Liljeholmens Vårdcentral? Uppnås Socialstyrelsens målnivåer för handläggning av KOL på Liljeholmens Vårdcentral? Malin Segerpalm, ST-läkare i allmänmedicin, Liljeholmens vårdcentral 2017 maallin@hotmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

Vårdutvecklingsplan KOL i primärvården

Vårdutvecklingsplan KOL i primärvården Vårdutvecklingsplan KOL i primärvården FÖRFATTARE LENE NORDSTRAND DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDUTVECKLINGSLEDARE ASTMA, ALLERGI, KOL OCH TOBAK CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN LUISA ESCUDER MIQUEL DISTRIKTSLÄKARE,

Läs mer

Hur handläggs patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund? En deskriptiv studie, med utgångspunkt från nationella. kvalitetsindikatorer.

Hur handläggs patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund? En deskriptiv studie, med utgångspunkt från nationella. kvalitetsindikatorer. Hur handläggs patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund? En deskriptiv studie, med utgångspunkt från nationella kvalitetsindikatorer. Åsa Ingemarsson-Kerbel ST-läkare, Vårdcentralen Stocksund VESTA-projekt

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Enkätbilaga Bilaga 4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50% Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte

Läs mer

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, Lungsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.

Läs mer

KOL - ett växande problem

KOL - ett växande problem Hälso- och sjukvårdsdelegationens programarbete NR 10-2008 Andningsorganens sjukdomar, KOL - ett växande problem Förord Programarbete i Västernorrland är en arbetsmetod där ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Koll på KOL. Hanna Sandelowsky. Koll på KOL Hanna Sandelowsky Akademiskt Primärvårdscentrum

Koll på KOL.   Hanna Sandelowsky. Koll på KOL Hanna Sandelowsky Akademiskt Primärvårdscentrum Koll på KOL Distriktsläkare, Med dr Vårdutvecklingsledare astma/kol Akademiskt primärvårdcentrum www.naaka.se 1 Vad hände med Non Smoking Generation? Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 2 Primärvårdens ansvar

Läs mer

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Ultibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Ultibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Värt att veta om Ultibro Breezhaler Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Information till dig som blivit ordinerad Ultibro Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett växande folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i hela världen. I Sverige

Läs mer

Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!

Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård! Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård! Peter Odebäck Spec i allmänmedicin Distriktsläkare Medicinsk rådgivare - kvalitetsutveckling Prioriteringsordförande för riktlinjerna

Läs mer

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Överläkare Kameran Daham MD PhD Lung- och allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Definition KOL kronisk långsamt progredierande luftvägsobstruktion. Bronkiolit

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

OM001G Individuell skriftlig tentamen

OM001G Individuell skriftlig tentamen OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange

Läs mer

luftvägsregistret Årsrapport 2015

luftvägsregistret Årsrapport 2015 luftvägsregistret Årsrapport 2015 Årsrapport 2015 Luftvägsregistret Författare Alf Tunsäter Docent, Överläkare Lung- och Allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus, 221 85 Lund alf.tunsater@med.lu.se

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. KOL är ocoolt KOL? u u Katastrofal Och u Lamslagen??? Prof.Thomas Sandström MedicinCentrum Lung och allergisektionen Norrlands Universitetssjukhus Umeå Astma- KOL Vad säger nya guidelines? 140618 Prof.Thomas

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Minispirometri - säker urvalsmetod för spirometri hos patienter med symtom på KOL?

Minispirometri - säker urvalsmetod för spirometri hos patienter med symtom på KOL? Minispirometri - säker urvalsmetod för spirometri hos patienter med symtom på KOL? Lisa Hedman ST-läkare Närhälsan Bjurslätt vårdcentral Rapport 2018:14 Rapport 2018:14 FoU i VGR: https://www.researchweb.org/is/vgr/project/247521

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Farmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri

Farmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri Farmakologisk behandling av KOL Karin Lisspers Distriktsläkare, docent Gagnefs vc När bör man tänka på KOL? Exponering för luftrörsskadliga ämnen från 35 år Långvariga förkylningar, bronkitepisoder Luftvägssymtom

Läs mer

Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018

Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018 180828 Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid 170901 tom juni 2018 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL

Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL Åke Johansson Överläkare, MD Lungmedicin Skaraborgs Sjukhus, Skövde Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Faktadokumentation

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer