Att upptäcka KOL i tidigt skede på en vårdcentral genom en enkät i väntrummet. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland
|
|
- Siv Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Rapport-FoUrnalen 2011:1 ST Att upptäcka KOL i tidigt skede på en vårdcentral genom en enkät i väntrummet ST-läkarnas vetenskapliga projektarbeten i Östergötland Ragnhild Tunehag ISSN
2
3 Att upptäcka KOL i tidigt skede på en vårdcentral genom en enkät i väntrummet Ragnhild Tunehag ST-läkarnas vetenskapliga projektarbeten i Östergötland 2011:1 ST
4 Tunehag Ragnhild, 2011 Reproservice, Coor Service Management AB, Linköping, Sverige 2011 ST-läkarnas vetenskapliga projektarbeten i Östergötland 2011:1 ST ISSN
5 Förord Denna FoU-rapport, som är den första i serien ST-läkarnas vetenskapliga projektarbeten i Östergötland, bygger på en examensuppsats som ingår i den frivilliga specialistexamen i allmänmedicin som arrangeras av Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM). Arbetet presenterades och godkändes vid SFAM:s höstmöte i Åre i november Jag valde att genomgå examen eftersom jag tycker att det är viktigt att värna om kvaliteten i specialistutbildningen och att få ett kvitto på att ha uppnått den kompetens som krävs av en specialist i allmänmedicin. Examensprocessen med granskningen i en samtalssituation och genomförandet av studien har varit mycket utvecklande, och det var tillfredsställande att få ett tydligt avslut på den långa specialistutbildningen. Examensarbetet som ingår i SFAM:s specialistexamen skall ha allmänmedicinsk relevans och motsvara en 7,5-poängsuppsats. Jag valde att göra en studie om en enkel metod att identifiera patienter med tidiga tecken på kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en vanlig sjukdom som drabbar många människor, framför allt rökare. Livsstilrelaterade sjukdomar har intresserat mig länge eftersom de faktiskt går att påverka. Utmaningen består då framför allt i att motivera patienten att förändra sin livsstil. När jag 2006 fick höra talas Georgios Stratelis studie i Motala om patienter med tidig KOL funna via affischering och annonsering väcktes tanken att göra något liknande i mindre skala. Jag har ingen utbildning i forskningsmetodik och inte heller någon tidigare praktisk erfarenhet av forskning. Den vetenskapliga handledningen för mitt projekt har jag fått vid FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland. Den sammanlagda arbetstiden för studien, från projektplan till muntlig och skriftlig redovisning, har varit ungefär veckor. I Socialstyrelsen nya riktlinjer för ST-läkarutbildningen 2008 ingår som ett nytt moment ett obligatoriskt skriftligt individuellt arbete under handledning enligt vetenskapliga principer. Jag fick min läkarlegitimation före 1 juli 2006 och har därför inte omfattats av de nya riktlinjerna, men tack vare tillmötesgående från Allmänmedicinskt Centrum i Östergötland och min vårdcentralchef har jag kunnat genomföra projektet på arbetstid som en del av min ST-läkarutbildning i allmänmedicin. Linköping i mars 2011 Ragnhild Tunehag Distriktsläkare vid Nygatans Vårdcentral, Linköping ragnhild.tunehag@lio.se
6
7 Sammanfattning Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en långdragen, rökrelaterad sjukdom som är vanligt förekommande. Sjukdomen är ofta asymtomatisk i tidigt stadium, men i mer avancerade stadier kan den bli invalidiserande. Det finns ingen botande behandling, men rökstopp kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Därför är det mycket angeläget att hitta patienter med KOL i tidig fas för att informera och motivera till rökstopp. Masscreening i befolkningen anses kontroversiell på grund av osäkerhet om nyttan. Med s.k. case-finding kan man selektera personer med störst risk för KOL genom att utgå från kända riskfaktor, oftast rökning och ålder. I föreliggande studie rekryterades patienter i riskzonen för KOL genom en väntrumsenkät om rökvanor på en vårdcentral i en av de större städerna i Östergötland. Patienter i åldrarna år som hade rökt i genomsnitt ett paket cigaretter/dag i 15 år eller mer erbjöds spirometriundersökning. Av 161 patienter som besvarade enkäten var 62 % rökare/ex-rökare. Av 39 patienter som genomgick spirometriundersökning hade 16 värden förenliga med KOL. Fem patienter bedömdes vara i det tidigaste stadiet i sjukdomen (stadium 1), sju patienter i stadium 2 och fyra i stadium 3. Ingen hade tidigare erhållit KOL-diagnos. Patienternas luftvägssymtom ökade med svårighetsgraden av KOL. Alla patienter med KOL fick individuella råd om rökstopp. Andelen patienter med hög rökbelastning som hade KOL i denna studie (41 %) var högre än i en tidigare studie där rökare erbjöds spirometri via annonsering och affischering (29 %). Slutsatsen av studien är att en väntrumsenkät om rökvanor på vårdcentral är en enkel och genomförbar metod för att hitta patienter med KOL i tidig fas i en primärvårdsbefolkning och att ett inte obetydligt antal patienter därmed kan få tungt vägande individuell information om vinsten av ett rökstopp.
8
9 Innehåll Bakgrund... 1 Syfte... 4 Studiedesign, material och metod... 4 Etiska överväganden... 6 Resultat... 7 Diskussion Lärdomar Tack Referenser Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Väntrumsenkät om rökvanor Tackbrev till rökare Frågeformulär om luftvägssymtom
10 Ordlista, definitioner och förkortningar KOL: Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom COPD: Chronic Obstructive Pulmonary Disease, engelsk benämning för KOL Paketår: Ett mått på rökbelastning. Ett paketår motsvarar rökning av en ask (20 stycken) cigaretter/dag i ett år. Formel: antal år personen rökt x genomsnittligt antal cigaretter per dag/20 Vitalkapacitet (VC, vital capacity): Volymen (liter) av en maximal utandning Långsam vital kapacitet (SVC, slow vital capacity): Volymen (liter) av en maximal, långsam utandning Forcerad vital kapacitet (FVC): Volymen (liter) som andas ut vid en maximal, forcerad utandning Maximal vitalkapacitet (VCmax): Det högsta värdet av SVC eller FVC Forcerad exspiratorisk volym % (FEV%): Kvoten av FEV1 och VCmax. Anges i %. Används bl.a. för att avgöra om obstruktivitet föreligger. Forcerad exspiratorisk volym på en sekund (FEV1): Den volym som andas ut under den första sekunden av en forcerad utandning. Anges i liter/sekund. Används bl.a. för att gradera stadierna av KOL. Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) European Respiratory Society (ERS): System för att diagnostisera och gradera kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Se vidare sidan 6. I Sverige används numera mestadels GOLDsystemet, både i Nationella vårdprogrammet om KOL och av Läkemedelsverket. Obstruktivitet: Luftrörsförträngning (på grund av till exempel inflammation eller muskelspasm)
11 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom, som karakteriseras av luftvägsobstruktion orsakad av inflammatoriska förändringar i luftvägsträdet och alveolerna. Patienter med KOL i ett tidigt stadium är oftast helt symtomfria. I mer avancerade stadier tillkommer ofta hosta, med eller utan upphostningar, andningsbesvär vid ansträngning och så småningom andnöd även i vila. Exacerbationer - hastiga försämringar - beror i ⅔ av fallen på en infektion där bakterier och virus är ungefär lika vanliga agens. Vid en exacerbation får patienten ökade andningssvårigheter (dyspné) och hosta med ökad slemproduktion. Andningsfunktionen kan då nedsättas påtagligt och i värsta fall ge en livshotande andningssvikt [1]. Patienter med KOL har en ökad mortalitet med stark koppling till ålder, lungfunktionsnedsättning och förekomst av komplikationer, t.ex. exacerbationer, sänkt syrgashalt och ökad koldioxidhalt i blodet, ödem, undernäring och samtidig hjärtkärl-sjukdom [2]. Sjukdomen förekommer hos 4 10 % av världens vuxna befolkning, och är idag den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. År 2020 beräknas den vara den tredje vanligaste dödsorsaken [3, 4]. I Sverige uppskattas drygt ½ miljon människor ha KOL [2]. Tobaksrökning är den helt dominerande orsaken till KOL [5], och risken ökar med ålder och antal paketår. Man har tidigare beräknat att 15 20% av rökarna förr eller senare får KOL, men sannolikt är det betydligt fler än så [6]. Rökare som utvecklar sjukdomen gör det vanligtvis efter lång tids rökning, motsvarande cirka paketår. I Sverige beräknades år 2007 andelen rökare i åldersgruppen år vara 18,7 % [7]. Globalt uppskattas andelen tobaksrökare vara cirka 30 % av alla vuxna [8]. Samhällets kostnader för KOL-sjukdomen är stora. I Sverige uppgår de direkta (läkemedel, sjukvård och hjälpmedel) och indirekta kostnaderna (förtidspensioneringar och sjukfrånvaro) till 8 9 miljarder kronor årligen [9]. Kostnaderna ökar med sjukdomens svårighetsgrad. KOL bör misstänkas vid långvarig exponering av luftrörsskadliga ämnen, främst cigarettrök, ålder över 45 år samt något av följande: - Långdragna luftvägssymtom som hosta, sputumproduktion, andfåddhet - och/eller pip i bröstet. - Återkommande bronkitepisoder eller långvariga förkylningar - Nedsatt prestationsförmåga - Lungröntgenbild som inger misstanke om KOL I utredningen ingår anamnes, fysikalisk undersökning samt lungröntgen för att utesluta andra lungsjukdomar. KOL bekräftas genom spirometri- 1
12 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet undersökning. Sjukdomen bedöms föreligga om man kan påvisa luftvägsobstruktion med ett sänkt värde (< 70) för FEV% och om sänkningen kvarstår efter inhalation av bronkdilaterande medel [1]. För patienter som är 65 år och äldre räknas FEV% < 65 som patologiskt (65/65-regeln). Man tar då hänsyn till att lungfunktionen normalt sjunker med åldern. KOL graderas enligt Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) i fyra stadier genom bestämning av FEV1 (Tabell 1). Tabell 1. Gradering av KOL enligt GOLD-kriterierna genom FEV1-värdet Spirometriresultat (% av förväntat värde) Nuvarande benämning i Sverige Tidigare benämning i Sverige Engelsk benämning FEV1 80 % Stadium 1 Preklinisk Mild COPD* FEV1 50 % - 79 % Stadium 2 Lindrig Moderate COPD FEV1 30 % - 49 % Stadium 3 Måttlig Severe COPD FEV1 <30 % eller FEV1 <50 % ** Stadium 4 Svår Very severe COPD * COPD: Chronic Obstructive Pulmonary Disease, engelsk benämning för KOL ** vid negativa prognosfaktorer, t. ex. svår hypoxi, cirkulationspåverkan, låg kroppsvikt, hypersekretion av slem KOL kan även graderas enligt riktlinjer från European Respiratory Society (ERS). I Sverige används GOLD-systemet i det nationella vårdprogrammet för KOL och av Läkemedelsverket. Rökstopp är det enda som kan bromsa upp sjukdomsutvecklingen. Det minskar också risken för exacerbationer och förbättrar allmäntillståndet och livskvaliteten. Förutom farmakologisk behandling kan fysisk aktivitet, andningsgymnastik och adekvat näringsintag bidra till symtomlindring och förebyggande av exacerbationer. Behandlingsmålen är att minska symtomen, förbättra livskvaliteten, förebygga exacerbationer, förbättra den fysiska prestationsförmågan och att bibehålla lungfunktionen. Eftersom KOL i initialstadiet inte medför några symtom, och dessa inte alltid uppfattas när de väl börjar uppträda, föreligger det en betydande underdiagnostik, framförallt i de tidigare stadierna [10]. Man räknar med att endast var tredje till var fjärde patient med KOL har fått diagnos. 2
13 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet Många av patienterna som har en odiagnostiserad KOL har haft kontakt med sjukvården på grund av luftvägssymtom, men endast cirka 16 % har fått korrekt diagnos [11]. Primärvården har en viktig roll i att så tidigt som möjligt identifiera patienter med KOL för att ge råd om och motivera till rökstopp, samt att ge övrig adekvat behandling [12]. Spirometri kan numera utföras på de flesta vårdcentraler. Masscreening för KOL med spirometri rekommenderas inte i de svenska nationella riktlinjerna på grund av osäkerhet om nyttan [13]. Däremot kan en mer selekterad screening, så kallad casefinding, vara ett effektivt sätt att identifiera rökare med odiagnostiserad KOL [14]. Man selekterar då patienterna utifrån olika kriterier som ålder, rökmängd, symtom eller benägenhet att själv söka läkare för sina symtom, och undersöker därefter dem med störst risk för att utveckla KOL med spirometri. Det råder olika meningar om hur man ska selektera patienter för spirometriundersökning på bästa sätt. Målet är att hitta alla patienter som har KOL oavsett stadium, och samtidigt inte göra alltför många spirometrier med normalt resultat. Exempel på en studie där man selekterat endast utifrån ålder, men oavsett rökvanor, är en masscreening i Polen omfattande 4730 primärvårdspatienter över 40 år. I den studien uppfyllde endast 9 % av patienterna spirometrikriterierna för KOL-diagnos. Av de KOLpatienter som upptäcktes hade 60 % inga luftvägssymtom [15]. I andra screeningprojekt har man utgått från symtom, förutom ålder och rökbelastning. I en sådan undersökning kommer andelen personer som uppfyller kriterierna för KOL att öka [14,16]. Å andra sidan är det just KOLpatienter i tidig, asymtomatisk fas som är viktiga att finna, eftersom de har mest att vinna på rökstopp. Utifrån den aspekten kan det vara en fördel att låta screeningen utgå endast från ålder och rökmängd. Med syfte att hitta rökare med KOL i tidig fas utförde Stratelis et al. en studie i Motala 2003, där rökare i åldersgruppen år inbjöds till en kostnadsfri lungfunktionsmätning genom annonsering och affischer [17]. Totalt 512 rökare med i medeltal 27 paketår bakom sig undersöktes med spirometri och klassificerades enligt GOLD och ERS. Av personerna som undersöktes med spirometri hade 29 % värden förenliga med KOL. Sjukdomen graderades med GOLD-kriterierna som preklinisk hos 63 %, lindrig hos 35 % och medelsvår hos 2 %. Ingen hade allvarlig KOL. Metoden ansågs vara en möjlighet att identifiera relativt unga rökare med den mildaste formen av KOL. En annan metod att identifiera rökare med risk för KOL är genom en riktad inventering i en definierad befolkningsgrupp. I den aktuella studien har förekomsten av KOL bland patienter listade på en medelstor vårdcentral i Östergötland studerats. 3
14 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet Syfte Att i en primärvårdpopulation identifiera personer med KOL i ett tidigt stadium och ge dem information om vikten av rökstopp. Att undersöka om väntrumsenkät angående rökvanor är en användbar metod för att finna tidigare odiagnostiserad KOL. Studiedesign, material och metod En deskriptiv tvärsnittsstudie i en primärvårdspopulation. Studien omfattar två steg: en enkätundersökning om rökvanor och en spirometriundersökning av de patienter som i enkäten visade sig ha en hög rökbelastning. Målgrupp, plats och tid för enkätundersökningen Patienter mellan 45 och 80 år listade på en centralt belägen vårdcentral i Linköping med cirka listade personer i åldrarna år. Studien utfördes hösten 2008 våren Inklusionskriterier för spirometriundersökningen Patienter som vid enkätundersökningen uppgav en rökbelastning omfattande 15 paketår. Exklusionskriterier för spirometriundersökningen Patienter som inte behärskade svenska språket. Patienter som i frågeformuläret inför spirometriundersökningen uppgav att de hade KOL-diagnos eller annan sjukdom som påtagligt nedsätter lungfunktionen (till exempel restriktiv lungsjukdom, astma, svår hjärtsvikt). Väntrumsenkät Under tre veckor hösten 2008 delades en enkät (bilaga 1) ut av receptionspersonalen till patienter mellan år som besökte vårdcentralen, oavsett sökorsak och vilken vårdgivare de skulle träffa. Enkäten, som delvis byggde på den enkät som G Stratelis använde i sin studie i Motala, innehöll information om studiens syfte, frågor om personuppgifter och rökvanor samt hur länge och hur många cigaretter som man hade rökt i genomsnitt per dag. Det fanns också planscher i väntrummet och på dörren med information om undersökningen samt enkäter utlagda i väntrummet. Då studien fortsatte efter juluppehållet hade det visat sig att det saknades referensvärden för spirometriundersökningar av patienter över 70 års ålder. Under de fyra sista studieveckorna våren 2009 delades enkäten därför ut till patienter som var år. 4
15 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet Av misstag räknades aldrig antalet enkäter som delades ut. De ifyllda enkäterna delades upp i kategorierna Aldrig rökt, Exrökare och Rökare. Personer som aldrig varit rökare fick ett tackbrev hemskickat. Rökarnas och ex-rökarnas paketår räknades ut. De som hade rökt mindre än 15 paketår fick ett tackbrev som också innehöll information om vikten av rökstopp och råd angående detta (bilaga 2). De som hade rökt 15 paketår eller mer blev uppringda och erbjudna en tid för spirometri. De som önskade bli undersökta med spirometri erhöll en kallelse och ett frågeformulär (bilaga 3) som de fick fylla i och ta med till undersökningen. Formuläret innehöll frågor om tidigare känd hjärt- eller lungsjukdom, medicinering och eventuell tidigare spirometriundersökning, samt fem frågor om luftvägssymtom där patienterna fick uppge om de hade eller inte hade symtom från luftvägarna i form av hosta, slem, långdragna besvär i samband med luftvägsinfektion, nattliga besvär från luftvägarna samt obstruktiva besvär i samband med ansträngning eller på nätterna. De fick också skatta graden av dyspné från 0 4 på Medical Research Council Dyspnea scale (MRC-skalan) [2], där grad 0 motsvarar andfåddhet först vid kraftig ansträngning, grad 1 motsvarar andfåddhet vid snabb promenad på plan mark eller promenad i uppförsbacke, grad 2 motsvarar andfåddhet vid promenad i normal takt på plan mark, grad 3 andfåddhet vid lugn promenad så man måste stanna, och grad 4 andfåddhet vid påklädning. Spirometriundersökning Samtliga spirometrier utfördes av projektledaren /R.T./ på vårdcentralens spirometer av märket Spida5 Version , (Micro Medical Ltd (UK)), med Hedenströms referensvärden [19, 20]. Patienterna utförde 2 3 dynamiska spirometrier då man mätte SVC, FVC och FEV1. Resultatet bedömdes som obstruktion om FEV% var < 70 för patienter yngre än 65 år och < 65 för patienter som var 65 år och äldre, enligt 65/65 regeln. Patienter med värden som vid obstruktion fick genomgå reversibilitetstest med inhalation av bronkdilaterande medicin (Bricanyl turbuhaler, (AstraZeneca), 3 doser à 0,5 mg). Efter 15 minuter upprepades spirometrin. Patienter vars lungfunktion inte normaliserades efter bronkdilatationen bedömdes ha KOL. Vid beräkningarna angavs som VCmax det största av värdena för SVC och FVC. FEV% räknades ut som FEV1/VCmax. För gradering av KOLnivåerna användes det bästa av FEV1-värdena som erhölls före eller efter eventuellt reversibilitetstest. Omhändertagande av studiedeltagare med nyupptäckt KOL Alla patienter som spirometriundersöktes fick ta del av resultatet omedelbart efter undersökningen. De fick även ta med sig en skriftlig samman- 5
16 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet fattning av undersökningen hem. De som hade värden inom normalgränserna tackades för sin medverkan, och om de var aktiva rökare informerades de om risken för senare utveckling av KOL om de bibehöll sina rökvanor. De fick även skriftliga råd om rökstopp. De patienter som hade spirometrivärden förenliga med KOL i olika stadier fick tillfälle att i lugn och ro diskutera innebörden av detta med läkaren som utförde spirometrierna /R.T./. Man gick även igenom patientens rökvanor, och patienten fick både muntlig och skriftlig information om betydelsen av rökstopp för att förhindra progress av sjukdomen. Patienten erbjöds tid hos sin ordinarie läkare vid vårdcentralen för fortsatt utredning med lungröntgen och provtagning enligt vårdcentralens rutiner. Patienten erbjöds även kontakt med vårdcentralens astma-kol-sjuksköterska för individuell hjälp med rökavvänjning Spirometrivärdena dokumenterades i patientjournalen jämte en anteckning om att patienten deltagit i enkätstudien och att undersökningen var en del av denna. Etiska överväganden Väntrumsenkäten har betraktats som en del av det hälsofrämjande arbete som ingår i primärvårdens uppdrag i Östergötland [18]. Ansökan om etikprövning har därför inte gjorts. Spirometriundersökningen av de patienter som haft hög rökbelastning har skett med patienternas skriftliga samtycke och som ett led i den normala utredningsrutinen vid vårdcentralen. Resultaten har journalförts i patienternas journaler. Registret har hanterats enligt patientuppgiftslagen. De personer som frivilligt svarat på väntrumsenkäten har uppgivit namn, adress, telefonnummer och personnummer. Uppgifter för de personer som inte kom att delta i spirometriundersökningen har makulerats sedan de tillställts ett tackbrev. Projektet har godkänts av vårdcentralens verksamhetschef våren
17 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet Resultat Patientflödet i studien visas i figur 1. Totalt 161 patienter (102 kvinnor och 59 män) besvarade enkäten. Av dem var 61 icke-rökare, 42 rökare/ ex-rökare med < 15 paketår och 58 personer var rökare/ex-rökare med 15 paketår. Alla var eller hade varit cigarettrökare. De 58 patienterna med hög rökbelastning ( 15 paketår) erbjöds spirometriundersökning. Nio av dem exkluderades ur studien av följande skäl: annan sjukdom med påtagligt nedsatt lungkapacitet (6 patienter), bristande svenska språkkunskaper (en patient) och mindre rökbelastning än uppgivet (en patient). En patient orkade inte genomföra undersökningen på grund av annan allvarlig sjukdom. 161 patienter besvarade enkäten 61 icke-rökare 58 rökare/exrökare > 15 paketår 42 rökare/exrökare < 15 paketår 9 patienter exkluderades 49 patienter undersöktes med spirometrier Referensvärden saknades för 9 pat. > 70år 40 patienter med bedömbara spirometrier 23 patienter hade normal spirometri 16 patienter hade KOL 1 patient hade astma Figur 1. Patientflödet i studien Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral Totalt 49 patienter blev undersökta med spirometri. Nio av dem, i åldrarna år, måste oplanerat exkluderas ur studien då det visade sig att referensvärden saknas för personer 70 år och äldre. Demografiska data, rökbelastning och bedömning av spirometrierna för de 40 patienter som slutligen ingick i studien visas i tabell 2. Andelen kvinnor var något större än andelen män, 57,5 % respektive 42,5 %. Femton patienter var 65 år eller äldre. Sjutton patienter hade FEV%-värden som vid bronkiell obstruktion och genomgick reversibilitetstest. En av dem, vars värden normaliserades efter inhalation av β-agonist, bedömdes ha astma, medan de 7
18 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet övriga 16 (41 %) hade spirometrivärden förenliga med KOL. De återstående 23 patienterna hade normala spirometrier. Av de 16 patienterna med värden som vid KOL bedömdes fem vara i stadium 1. Deras genomsnittliga rökbelastning motsvarade 25,6 paketår. En av de sju patienterna som bedömdes vara i stadium 2 hade en mycket hög rökbelastning (100 paketår) vilket förklarar det höga medianvärdet för paketår i denna grupp. Fyra äldre patienter, varav tre aktiva rökare, var i stadium 3. Ingen patient var i stadium 4. Medelantalet paketår för samtliga KOL-patienter uppgick till 33. Tabell 2. Spirometridiagnos enligt GOLD, köns- och åldersfördelning samt rökbelastning för 40 patienter med bedömbara spirometrier i studien Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral. Bedömning av spirometriresultatet KOL Stadium 1 Antal (andel) patienter Könsfördelning 5 (13 %) 2 män 3 kvinnor Rökare Ålder (år) Paketår Medelvärde (min-max) Pågående Ex rökare * ,6 (15-35) Median 30 KOL Stadium 2 KOL Stadium 3 7 (18 %) 4 män 3 kvinnor 4 (10 %) 3 män 1 kvinna ,8 (15-100) Median (24-56) Median 34 KOL Stadium ASTMA 1?????? FRISKA (normal spirometri) 23 (59 %) 10 män 13 kvinnor ,6 (15-46) Median 21 * 15 patienter bedömdes enligt 65/65-regeln KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom GOLD Global initiative for chronic Obstructive Lung Disease Förekomsten av luftvägssymtom - hosta, upphostningar, nattliga luftvägsbesvär, ansträngningsrelaterade symtom samt dyspné - och deras relation 8
19 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet till KOL-stadierna framgår av tabell 3. Samtliga patienter i KOL-stadium 1 var asymtomatiska. Man ser därefter en stigande svårighetsgrad av symtomen, inklusive dyspné, ju mer avancerade KOL-stadierna är. Även de rökare som inte utvecklat KOL uppgav emellertid luftvägssymtom och dyspné med medelvärden jämförbara med KOL-patienternas i stadium 1-2. Tabell 3. Rapporterade luftvägssymtom (hosta, upphostningar, nattliga luftvägsbesvär, ansträngningsrelaterade symtom samt dyspné) hos patienter med rökbelastning > 15 paketår som genomgått spirometriundersökning i studien Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral. KOLstadium Antal patienter Luftvägssymtom (poäng) 5 frågor Nej=0, ja=1 poäng. Medelvärde (min-max) Dyspné enl MRCskalan, gradering 0-4 poäng. Medelvärde (min-max) Antal asymtomatiska patienter (0-1 på symtomel MRC skalan ,40 (0-2) ,71 (0-3) 1,0 (0-4) ,25 (0-5) 1,63 (0-4) Ej KOL 23 0,75 (0-4) 0,46 (0-2,5) KOL MRC-skala Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Medical Research Council Dyspnea Scale 9
20 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrum Diskussion Det som skiljer denna studie från Stratelis är dels metoden för att nå rökare med hög rökbelastning, dels populationsunderlaget. Vi valde en väntrumsenkät istället för annonsering och affischering eftersom vi ville utgå från vårdcentralen och dess listade patienter för att kunna erbjuda fortsatt utredning och omhändertagande av dem som visade sig ha KOL. Väntrumsenkäten var lätt att fylla i då patienten ändå satt och väntade och krävde inte några större personalinsatser. Med en enkät vänder man sig till en definierad population här vårdcentralens besökare medan annonser och affischer riktar sig till befolkningen i stort. Personer som är intresserade av att delta i studien måste då ta ett eget initiativ för att komma i kontakt med projektledaren. Med enkätmetoden kan man också göra en bortfallsanalys. Tyvärr kunde en sådan inte genomföras i vår studie, eftersom enkäten, av flera olika anledningar (framförallt att receptionspersonalen glömde bort det), inte delades ut till alla patienter i väntrummet. Alla som fick en enkät lämnades inte in den. Antalet enkäter som delades ut räknades inte, vilket medförde att svarsfrekvensen inte kunde bestämmas. Att i efterhand räkna antalet besökande på vårdcentralens besökslistor under de aktuella veckorna bedömdes som meningslöst eftersom det inte var känt hur många patienter som fått enkäten i receptionen. Resultatet av studien är givetvis beroende av tillförlitligheten i patienternas uppgifter om sin rökning. Det kan vara svårt att minnas tidsperioder och rökmängd under ett långt liv, och man kan ha benägenhet att underskatta eller överskatta den reella mängden. Enkätens utformning i detta sammanhang är inte oviktig. Vår enkät, som bygger på den som Stratelis använde, har vi försökt formulera så neutralt som möjligt utan skrämmande eller dömande formuleringar. Vår studiepopulation utgjordes av personer i åldrarna år som rökt i medeltal 33 paketår, medan studiepopulationen i Stratelis studie var år och hade rökt i medeltal 27 paketår [17]. Att vår grupp var äldre och hade fler paketår bakom sig kan ha bidragit till att vi fann högre andel patienter med KOL bland de spirometriundersökta rökarna. Fördelen med vårt studieupplägg är att man behöver göra färre spirometrier med normalt resultat, vilket sparar resurser. Nackdelen kan vara att en del patienter med KOL missas eller hittas i ett senare skede. Under de tre första veckorna av studien delades enkäten ut till patienter upp till 80 års ålder, enligt den ursprungliga planen. Nio patienter mellan år som hade hög rökbelastning genomgick spirometri, men kunde inte tas med i resultatberäkningarna eftersom spirometrireferensvärden 10
21 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet enligt Hedenström saknas för personer >70 år [19,20] Då studien fortsatte efter juluppehållet delades enkäten inte ut till patienter äldre än 70 år. Detta är en svaghet som vi givetvis borde ha kontrollerat redan vid planeringen av studien. Å andra sidan visar detta att rökning bland äldre inte är ovanligt, och att referensvärden bör tas fram även för högre åldersgrupper eftersom antalet äldre ökar kontinuerligt. Studiens uppdelning i två delvis parallella steg enkätundersökningen och spirometriundersökningarna medgav en effektiv tidsplanering och en smidig tidsbokning som kunde varieras efter vårdcentralens schemaläggning och totalbelastning. Att erbjuda patienterna en tid för spirometriundersökning genom att själv ringa upp dem var ett relativt tidskrävande moment som visade sig vara väl värt insatsen eftersom patienterna uteblev från undersökningen i väldigt liten utsträckning. Alla spirometrierna utfördes av en och samma person (R.T.), vilket är en styrka i studien då informationen och instruktionerna blev lika till varje patient. Av de 161 patienterna i åldrarna år som besvarade enkäten om rökvanor var 100 (62 %) rökare eller ex-rökare. Den höga andelen rökare kan inte jämföras med Statistiska Centralbyråns beräkning av andelen rökare i Sverige 2007, cirka 19 % åldersgruppen år, eftersom varken åldersgrupperna eller urvalet (primärvårdsbesökare respektive totalbefolkning) överensstämmer. Den höga andelen rökare i vår studie kan till stor del förklaras av att rökarna, i högre grad än icke-rökarna, kan ha uppfattat att enkäten var riktad till dem och att de hade något att vinna (spirometriundersökningen) genom att besvara den. Av dem som erbjöds spirometriundersökning var nästan alla positiva till att genomföra den. Man kan misstänka att de som accepterade erbjudandet hade mer symtom av, eller oro för, sin rökning och därför var mer benägna att vilja genomgå undersökningen. Detta kan ha bidragit till den höga andel KOL (41 %) man fann bland rökarna i studien. De två största riskfaktorerna för KOL anses vara rökbelastning och ålder. Även i denna studie kunde man se ett samband mellan ökande rökbelastning och försämrad lungfunktion. Ett undantag sågs för patienterna i stadium 2, där medelantalet paketår var högre än för patienterna i stadium 3. Detta kan ha berott på att en patient med mycket hög rökbelastning (100 paketår) ingick i gruppen i KOL stadium 2. I studien sågs en tendens till ökad svårighetsgrad av KOL med stigande ålder, men materialet i studien är alltför litet för att kunna nå signifikans i statistiska beräkningar eller dra några säkra slutsatser. 11
22 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrum Könsfördelningen bland de spirometriundersökta patienterna med hög rökbelastning var jämn, liksom fördelningen bland dem som inte hade utvecklat KOL eller hade KOL i stadium 1-2. Av patienterna som visade sig ha KOL i stadium 3 var en kvinna och tre män. Materialet är dock alltför lite för att man ska kunna dra några slutsatser. Det var förväntat att hitta odiagnostiserade patienter i KOL-stadium 1 och 2. Mer anmärkningsvärt var att finna fyra patienter med KOL i stadium 3, d.v.s. med en lungfunktion som motsvarar % av normalvärdet, som inte fått diagnosen tidigare. Förekomsten av subjektiva luftvägssymtom och graden av dyspné ökade parallellt med KOL-stadierna, vilket var förväntat. Patienterna hos vilka KOL inte kunde påvisas hade i denna studie en något högre skattning av symtom och dyspné. Detta uppfattas som en slumpeffekt med hänvisning till materialets storlek. Sammanfattningsvis visar studien att man med en väntrumsenkät på en vårdcentral enkelt kan identifiera rökare med hög rökbelastning och att tidigare odiagnostiserad KOL i stadium 1-3 har kunnat påvisas med spirometri hos en stor andel (16/40) av de undersökta patienterna. Dessa har kunnat få omedelbart besked om sin lungfunktionsnedsättning, kraftfull individuell information om vinsten av ett rökstopp samt direkt hänvisning till sin ordinarie läkare för fortsatt utredning och omhändertagande och till mottagningens astma-kol-ansvariga sjuksköterska för hjälp med rökavvänjningen. En framtida studie för att följa upp dessa patienters rökvanor och sjukdomsförlopp samt eventuella personliga och samhällsekonomiska vinster vore angelägen. 12
23 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrum Lärdomar Det finns en del som kunde ha gjorts annorlunda för att förbättra projektet. Det är bra att ha gått någon kurs i forskningsmetodik, gärna när man har en idé om vad man vill göra, men inte har kommit alltför långt i planeringen. Jag rekommenderar att man tidigt kontaktar en intresserad handledare så att man tillsammans kan specificera vad projektet ska handla om. Det är också bra att tidigt informera verksamhetschefen, schemaläggaren och ST-handledaren och gärna planera in en träff med dem och den vetenskapliga handledaren för att informera vad projektet kommer att handla om och innebära i praktiken. När man bestämt sig för vad projektet ska handla om bör man först läsa mycket referenslitteratur och uppdatera efter hand. Det är också mycket viktigt att upprätta en genomtänkt projektplan, där man är detaljerad och försöker förutse allt oförutsägbart, gärna med ett flödesschema för att åskådliggöra processen. Jag hade två vetenskapliga handledare varav den ena var mest aktiv i planeringsfasen och kom med värdefulla synpunkter då han hade gjort liknade forskning själv. Den andra handledaren fanns med som ett fantastiskt stöd under hela processen. Jag tycker att det var en fördel att ha två handledare då de hade ganska skilda roller, men det kan nog vara en nackdel om de har olika uppfattning i hur projektet ska läggas upp. Personligen skulle jag ha kontrollerat att det fanns referensvärden för spirometri för alla åldersgrupper som planerades ingå i studien innan undersökningarna började. Jag borde också ha registrerat antalet utlämnade enkäter för att kunna dra fler slutsatser. Jag valde att göra alla spirometrier själv. Det var ganska tidskrävande, men ändå värdefullt, framförallt för att jag fick en mer fullständig bild av hela processen. Det var också bra att alla deltagarna därmed fick samma instruktioner. Eftersom undersökningen var relativt liten tror jag inte jag hade vunnit så mycket tid på att involvera annan personal i vissa administrativa uppgifter som jag själv utförde. Om materialet är större kan det vara värdefullt att få mer hjälp med sådana uppgifter. 13
24 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrum Tack Jag vill tacka FoU-handledare Elisabet Bergfors och bihandledare Georgios Stratelis, för allt stöd, uppmuntran och ovärderlig hjälp, mina ST-handledare Marcelina Andreescu och Carita Jacobson för all uppmuntran samt personalen på Nygatans vårdcentral för all praktisk hjälp i samband med genomförandet av studien. Tack också till FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland för arbetsrum, arbetsro och många värdefulla synpunkter, särskilt från Malou Lindberg, Magnus Falk och Ann- Britt Wiréhn. 14
25 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrum Referenser 1. Global initiative for chronic obstructive lung disease (GOLD). Global strategy for the diagnosis, management and prevention of chronic obstructive pulmonary disease, NHLBI/WHO Workshop report K Larsson, red. KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom. Andra upplagan. Stockholm: Studentlitteratur; Halbert RJ, Isonaka S, George D, Iqbal A. Interpreting COPD prevalence estimates. What is the true burden of disease? Chest 2003;123: Larsson K. KOL den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. Läkartidningen 2007; 104: Gilljam H. Rökavvänjning viktigaste kausalbehandlingen vid KOL. Läkartidningen 2007;104: Lundbäck B et al. Not 15 but 50 % of smokers develop COPD? Report from the Obstructive Lung Disease In Northern Sweden studies. Respir Med 2003;97(2): Jansson SA, Andersson F, Borg F, Ericsson A, Jonsson E, Lundbäck B. Costs of COPD in Sweden according to disease severity. Chest 2002;122: Lindström M, Jönsson E, Larson K, Lundbäck B. Underdiagnosis of chronic obstructive pulmonary disease in Northern Sweden. Int J Tuberc Lung Dis 2001;6(1): Lindberg A, Jonsson AC, Rönmark E, Lundgren R, Larsson LG, Lundbäck B. Prevalence of chronic obstructive pulmonary disease according to BTS, ERS, GOLD and ATS criteria in relation to doctor's diagnosis, symptoms, age, gender, and smoking habits. Respiration 2005;72(5): Ställberg B. Tidig diagnos av KOL utmaning för primärvården. Läkartidningen 2008,104: Nationellt vårdprogram om KOL 14. P Enright, D Kamensky. Strategies for screening for Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Respiratory Care 2003, 48, M Bednarek. Prevalence, severity and underdiagnosis of COPD in primary care setting. Thorax 2008, 63, A Qaseem et al. Diagnosis and management of stable chronic obstructive disease: a clinical practice guideline from the American College of Physicians. Ann Internal Medicine 2007, 147, Stratelis, et al. Early detection of COPD in primary care: screening by invitation of smokers aged years. Br J of Clin Pract 2004, 54,
26 Att upptäcka KOL i tidigt skede på vårdcentral genom enkät i väntrummet 18. Avtal om hälso- och sjukvård, Närsjukvården i centrala Östergötland. Diarienummer LiÖ Hedenström H et al. Reference values for lung function tests in females. Regression equations with smoking variables. Bull Eur Physiopatol Respir 1985; 21: Hedenström H et al. Reference values for pulmonary function tests in men. Regression equations which include tobacco smoking variables. Upsala J Med Sci 1986;91: ). 16
27
28
29
30
31
32
33 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: enstaka exemplar skickas utan kostnad. Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Smärtbedömningsinstrument vid demenssjukdom En litteraturstudie Författare: Pernilla Malmfors, 2010:2 Förekomst av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos medelålders östgötar En delrapport från studien Livsvillkor, Stress och Hälsa Författare: Hélène Ottosson, Anna-Karin Schöld, Margareta Smedberg, 2010:1 Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader Författare: Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, 2009:3 Samtalsbehandling hos primärvårdskurator utvärdering av behandlingseffekter vid psykisk ohälsa Författare: Marie Sköld, Tommy Holmberg, 2009:2 Vägledd självhjälp vid depression En pilotstudie av internet- och telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom primärvården Författare: Jonas Almlöv, Anniqa Foldemo, 2009:1 Zebramodellen rehabilitering för patienter med stressrelaterade besvär Författare: Eleonor Sandbladh, Eva Fahlgren, 2008:4 Hemsjukvård i samverkan för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Författare: Anita Althén, Gunilla Ivarsson, Susanne Kjellberg, Susan Wilhelmsson, Agneta Andersson, 2008:3 Klamydiapartnerpårningen går snabbare med egenprovning i hemmet en öppen klusterrandomiserad kontrollerad studie från två STD-mottagningar Författare: Sabina Malkoc, Daniel Wilson. 2008:2 Förbättrad självbild efter sjukgymnastikbehandling vid långvarig smärta och stressymtom Författare: Ewa Busch, Lotta Ring, 2008:1 Provtagning ur perifer venkateter (PVK) den största orsaken till hemolys en studie vid Akutmottagningen, Närsjukvården i Östra Östergötland Författare: Titti Peltonen, Karin Wallin, 2007:5 Hur upptäcker man patienten med sömnapné? Författare: Maud Holmgren, 2007:4 Själen i primärvården psykisk ohälsa hos unga vuxna och deras upplevelser av vården Författare: Lisbeth Börelius, Anniqa Foldemo, Tommy Holmberg, Anna-Karin Schöld, Lars-Håkan Thorell, Rita Ylikivelä, 2007:3
34 Närståendes delaktighet i den psykiatriska vården en enkätundersökning i Östergötland 2006 Författare: Gun Johansson, Agneta Eliason, Sven Löbu, Tommy Holmberg, 2007:2 Att införa ett interventionsprogram för barn med övervikt är lättare sagt än gjort! Författare: Ann-Charlotte Tunemar, Anna-Karin Schöld, 2007:1 Astma- och KOL-vården i Östergötland en kartläggning baserad på nationella riktlinjer Författare: Siw Carlfjord, Malou Lindberg, 2006:4 Vad kan Sverige lära av Fastlegeordningen i Norge? Författare: Lars Borgquist, Ing-Marie Hallgren, Sven Engström, 2006:3 Goda matvanor för små barn Intervention riktad till förstagångsföräldrar på BVC Författare: Britt Marie Lundstedt, 2006:2 Riktlinjer i folkhälsoarbetet riktat mot astma-, diabetes- och hypertonisjukdom inom primärvård ett exempel från Östergötland Författare: Anna-Karin Schöld, 2006:1 Psykisk ohälsa. Rapport från workshop med temat Psykisk ohälsa i Östergötland den 12 april 2005 Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan 2005:4 Vem bryr sig? Distriktssköterskans förebyggande och hälsofrämjande arbete ett svårprioriterat uppdrag och en outnyttjad resurs Författare: Malou Lindberg, Susan Wilhelmsson 2005:3 Distriktssköterskors syn på omvårdnad och dokumentation vid bensår Författare: Åsa Nordesjö, 2005:2 Mobilt omvårdnadsteam De anhörigas upplevelser av psykiatrisk hemsjukvård Författare: Kerstin Nordenfelt 2005:1 Vad händer efter FoU-projekt eller FoU-utbildning? En undersökning av hur projekt som resulterat i FoU-rapport påverkat personal och/eller verksamhet och hur genomgången kurs i forskningsmetodik påverkat deltagarna Författare: Ewa Grodzinsky, Ing-Marie Hallgren, Ethel Molnár 2004:4 Att utveckla handlingsplaner för det skadepreventiva arbetet inom kommun och Landsting Författare: Ingrid Andersson, Kristina Allerth 2004:3 Utan helhetssyn ingen primärvård En studie av ett svårfångat begrepp Författare: Eva Lena Strandberg, Susan Wilhelmsson 2004:2 Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier under åren 1989 och framåt. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.
35 Författare: Ragnhild Tunehag Distriktsläkare Nygatans vårdcentral, Linköping Handledare: Elisabet Bergfors FoU-handledare Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland elisabet.bergfors@lio.se Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvärden i Östergötland Linköping Tfn: Fax:
KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing
KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merSYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm
KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merSpirometri Milena Sundstedt, mars 2012
Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merBehandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården
Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning
Läs merDynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL
Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland
Läs merAktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL
Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs merKronisk t Obstruktiv Lungsjukdom
Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad
Läs merSpirometritolkning Astma och/eller KOL?
Spirometritolkning Astma och/eller KOL? FEV 1 - forcerad expiratorisk volym efter 1 sek Beror på Diametern på luftrören Lungornas elasticitet, återfjädringstrycket Utandningskraft du skapar med andningsmuskulatur
Läs mer2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:
Läs merVåga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet
KAROLINSKA INSTITUTETS FORSKARE SKRIVER Kjell Larsson KOL Våga skaffa ett bättre liv Våga skaffa ett bättre liv Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Gasutbyte
Läs merNär skall KOL misstänkas?
Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merBehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL
Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt fortskridande luftrörssjukdom som karakteriseras av ständiga andningsbesvär. Tobaksrökning
Läs merGranskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm
Granskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm Stockholm, 2011 Författare: Anna Fernqvist, ST läkare Carema vårdcentral Södermalm Vetenskaplig
Läs merkronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park.
Projektrapport VESTA Diagnostik och handläggning av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Zaklina Milenkovski
Läs merRökning och KOL i Reftele. Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet 2006:2
Qulturum Rapport Rökning och KOL i Reftele Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström Primärvårdens FoU-enhet 2006:2 Författare: Elisabeth Ahlenhed, distriktsköterska Reftele vårdcentral Järnvägsgatan
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merFarmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri
Farmakologisk behandling av KOL Karin Lisspers Distriktsläkare, docent Gagnefs vc När bör man tänka på KOL? Exponering för luftrörsskadliga ämnen från 35 år Långvariga förkylningar, bronkitepisoder Luftvägssymtom
Läs merKOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer
Projekt av Orsolya Nagymáté ST läkare i allmänmedicin KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Läs merSpirometri-skola på 20 minuter
Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter
Läs merKLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå
KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa
Läs merAgenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar
Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning,
Läs merFakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom
Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs merAktuell läkemedelsbehandling vid KOL
Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL Åke Johansson Överläkare, MD Lungmedicin Skaraborgs Sjukhus, Skövde Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Faktadokumentation
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6
Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 Härdplaster - Läkarundersökning - Tjänstbarhetsbedömning Syften med kontroller Upptäcka tidiga tecken på ohälsa orsakad av arbetsmiljön Skydda särskilt känsliga
Läs merAntikolinergikavid KOL (och lite till)
Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar
Läs merEqualis. Arbets- och lungfysiologi. Användarmöte 2018
Equalis Arbets- och lungfysiologi Användarmöte 18 Omgången omfattade patientfall Fall 1. Långtids-EKG Fall : Spirometrifall Fall 3: Ergospirometri Fall : Arbetsprov Enkät angående arbetsprov Deltagande
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merI have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD
I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation
Läs merKOL påverkar hela kroppen och hela livet
KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merFörbättringsområde KOL
Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merVård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma
Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?
På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merRökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.
Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Studie gjord på Leksands Vårdcentral under åren 2008-2012. Annelie Birkeholm, ST-läkare,
Läs merInfektioner hos äldre
Infektioner hos äldre KOL och antibiotika Michael Runold Överläkare, Lung- och allergikliniken Karolinska Ordförande i Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar, Stockholm KOL Definitioner, etiologi,
Läs merKOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.
KOL är ocoolt KOL? u u Katastrofal Och u Lamslagen??? Prof.Thomas Sandström MedicinCentrum Lung och allergisektionen Norrlands Universitetssjukhus Umeå Astma- KOL Vad säger nya guidelines? 140618 Prof.Thomas
Läs merSymbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk
Läs merFoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten
FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten - en sammanfattning av en enkät Magnus Falk, distriktsläkare, FoU-handledare Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU-handledare FoU-enheten,Linköping
Läs merPressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009
Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett växande folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i hela världen. I Sverige
Läs merUltibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Värt att veta om Ultibro Breezhaler Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Information till dig som blivit ordinerad Ultibro Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig
Läs merSpirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merKroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, Lungsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.
Läs merFöljsamhet till Läkemedelsverkets behandlingstrappa för behandling av KOL på Brommaplans Vårdcentral
Följsamhet till Läkemedelsverkets strappa för av KOL på Brommaplans Vårdcentral Biljana Stevanovic, ST läkare Brommaplans Vårdcentral September 2013 Klinisk handledare: Sofia Edström, spec. i allmänmedicin
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merBehandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral.
VESTA Norra Programmet Projekt Behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral. Nikolaos Pournaras, ST-läkare, Valsta Vårdcentral Oktober 2012 Klinisk handledare: Marianna Nemeth, specialist
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Överläkare Kameran Daham MD PhD Lung- och allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Definition KOL kronisk långsamt progredierande luftvägsobstruktion. Bronkiolit
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merBasal spirometri och fallbeskrivningar
Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merBehandlingsrutiner för KOL-patienter på. Capio Vårdcentral Lidingö. En retrospektiv journalstudie. Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö
Behandlingsrutiner för KOL-patienter på Capio Vårdcentral Lidingö En retrospektiv journalstudie Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö Februari-november 2013 Klinisk handledare: Katarina Thörne,
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merAlfa 1-antitrypsinbrist
Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merBronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken
Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en
Läs merKvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Läs merANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE
ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE Vanliga frågor & svar Utgåva 1: december 2009 ANVÄNDARMANUAL 2 Introduktion av COPD Assessment TestTM (CAT) CAT (COPD Assessment Test) är ett verktyg som fylls i av patienten.
Läs merMEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...
MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också
Läs merVad gav spirometrin?
Vad gav spirometrin? En retrospektiv journalstudie vid Munkfors Vårdcentral Vetenskapligt ST-arbete inom Allmänmedicin Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral frida.lunde@liv.se Vetenskaplig handledare:
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merSPIROMETRI i primär- och företagshälsovård
SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 151019 Martin Andersson, vik specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and
Läs merAktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö
Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning
Läs merKOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.
KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet
Läs merEnkla lungfunktionsundersökningar
Enkla lungfunktionsundersökningar Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-2/enkla-lungfunktionsundersokningar/ Den dynamiska spirometrin som kan göras på de flesta öppenvårdsmottagningar
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Enkätbilaga Bilaga 4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merMellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014
Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014 Inger Dahlén, överläkare, sektionschef Lung-och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Diagnostik Farmakoterapi
Läs merPst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24
Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Läs merDiagnostik. Senast uppdaterad: Basal diagnostik Basala riktlinjer
Diagnostik Senast uppdaterad: 2011-11-17 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-2/diagnostik/ 2.1 Basal diagnostik 2.1.1 Basala riktlinjer KOL skall misstänkas vid: Förekomst av riskfaktorer, främst tobaksrökning.
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merRegional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merSvårt att gå i tio minuter? Andfådd?
Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är
Läs merFörekommer odiagnostiserad KOL på Hallunda VC?
Projektplan VESTA 2014 Förekommer odiagnostiserad KOL på Hallunda VC? Screening med minispirometri Sven Oldin, ST-läkare, Hallunda VC April 2014 Klinisk handledare: Mabel Lundgren, spec. i allmänmedicin,
Läs merAlfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL
Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte
Läs merAstma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs merSpirometri, reversibilitet och astma/kol-diagnostik. Josefin Sundh Öl Lungsektionen, Hjärt-lungkliniken USÖ Adj Universitetslektor ÖU
Spirometri, reversibilitet och astma/kol-diagnostik Josefin Sundh Öl Lungsektionen, Hjärt-lungkliniken USÖ Adj Universitetslektor ÖU Agenda Indikationer/kontraindikationer spirometri Basal spirometrifysiologi
Läs merAtt starta ett projekt
Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör
Läs merSPIROMETRI i primär- och företagshälsovård
SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 160322 Martin Andersson, specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and pleuritic
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs meren rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen
en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen En rapport om KOL Den bortglömda folksjukdomen Innehåll Förord 3 KOL ett nationellt hot 4 KOL i världen 6 KOL drabbar hela kroppen 8 Kvinnor drabbas hårdast
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs mer