Förekommer odiagnostiserad KOL på Hallunda VC?

Transkript

1 Projektplan VESTA 2014 Förekommer odiagnostiserad KOL på Hallunda VC? Screening med minispirometri Sven Oldin, ST-läkare, Hallunda VC April 2014 Klinisk handledare: Mabel Lundgren, spec. i allmänmedicin, Hallunda VC, Vetenskaplig Handledare: Per Wändell, Prof. i allmänmedicin, Karolinska Institutet, sektionen för allmänmedicin, institutionen för Neurobiologi,

2 Sammanfattning Bakgrund I Sverige beräknas att cirka åtta procent av befolkningen över 45 års ålder har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). KOL karaktäriseras av kontinuerligt nedsatt luftflöde i luftvägarna och svårighet att andas ut sin funktionella lungvolym. Sjukdomen är progressiv, orsakar livskvalitetsförsämring och död i förtid. Rökning är dominerande orsak och rökstopp är den enskilt viktigaste interventionen. KOL diagnostiseras med spirometri. Sjukvården anses vara dålig på att upptäcka och diagnostisera KOL personer beräknas leva med KOL i Sverige. Av dem beräknas att det är var femte som har fått rätt diagnos. Syfte Syftet var att undersöka förekomsten av odiagnostiserad KOL via screenande minispirometri hos rökare eller före detta rökare 45 år och äldre på Hallunda vårdcentral. Det beräknades att drygt 7 av 10 patienter med KOL på Hallunda VC ej fått KOL-diagnos. Metod Projektdesignen var en kvantitativ screeningsstudie med minispirometri. Deltagandet byggde på frivillighet. 48 minispirometrier genomfördes under fem dagar på Hallunda VC. Patienterna fick svara på en enkät och därefter genomföra en minispirometri på plats. Patienter med känd KOL, astma eller upprepade bronkiter och lunginflammationer exkluderades. Resultat Resultatet visade att fyra patienter (8 % av projektdeltagarna) med tidigare odiagnostiserad KOL upptäcktes, samtliga män. Ingen statistisk skillnad kunde påvisas i antalet paketår mellan de med definitionsmässig KOL och de utan definitionsmässig KOL. Slutsats Screenande spirometri bedöms vara så lätt, snabb, enkel och effektiv på att screena för KOL att den förhoppningsvis kommer implementeras mer i den kliniska vardagen på Hallunda VC och andra vårdcentraler. MeSH termer: Spirometri, KOL, Rökning, Primärvård

3 Innehållförteckning Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Bakgrund 4 Syfte 6 Frågeställning 6 Material och metod 7 Etiska överväganden 9 Resultat 11 Diskussion 13 Slutsats 15 Referenser 16 Bilaga 1, Enkätfrågor KOL 18 Bilaga 2, Etisk Information 19 Bilaga 3, Etisk Information 20 3

4 Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) karaktäriseras av kontinuerligt nedsatt luftflöde i luftvägarna till följd av ökad inflammatorisk aktivitet i bronker och bronkioler, slembildning i luftvägarna och i sena stadier även emfysem. Tendens till kollaps av de små luftvägarna, så kallad dynamisk kompression, och airtrapping leder till det nedsatta luftflödet med svårigheter att andas ut den funktionella lungvolymen som följd. KOL-patienter har därför ofta en hyperinflation med ökad residualvolym [1]. Till sin natur finns endast ett litet inslag av reversibilitet i obstruktiviteten. Sjukdomen är progressiv, orsakar livskvalitetsförsämring och död i förtid. Symtomen innefattar daglig hosta, ökad slemproduktion i luftvägarna och andfåddhet vid ansträngning. Vid KOL finns en ökad risk för luftvägsinfektioner med ytterligare försämring i andningen, exacerbationer. KOL har också en ökad samsjuklighet med hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och även diabetes. Senare stadier av KOL ökar risken för benskörhet, undervikt och malnutrition samt andningsinsufficiens som kan vara syrgaskrävande och gravt invalidiserande [1,2]. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) beräknade att cirka 8 % av alla svenskar äldre än 45 år hade KOL år 2000 [2]. KOL är vanligare efter 45 års ålder. Enligt Hjärtlungfondens KOL-rapport 2012 lever minst personer med KOL, vilket gör den till en av våra vanligaste folksjukdomar [3]. Av dem är det bara var femte som har fått rätt diagnos. Det innebär att minst personer i Sverige skulle leva med KOL utan att veta om det. Förutom sjukdomsbördan som KOL innebär för individen beräknades den årliga samhällskostnaden för KOL år 1999 i Sverige till 9 miljarder kronor [4]. Den nästan helt dominerande bakomliggande orsaken till KOL är rökning och den enskilt viktigaste interventionen för att minska progress, morbiditet och mortalitet till följd av KOL är rökstopp [1,5]. Andra riskfaktorer för KOL innefattar passiv rökning, att födas prematurt, luftföroreningar, inandade dammpartiklar i arbetsmiljön, långvarigt underbehandlad astma och alfa-1- antitrypsinbrist som tillsammans beräknas stå för cirka 10 % av all KOL [6]. Diagnostiken av KOL sker i huvudsak med hjälp av spirometri. Vid KOL-diagnostik genomförs oftast en dynamisk spirometri som mäter den maximalt utandade lungvolymen över dels den första sekunden (forcerad exspiratorisk volym, FEV1) och dels den maximalt utandade lungvolymen över de sex första sekunderna (forcerad vitalkapacitet, FVC eller FEV6). Lungfunktionen beräknas sedan i förhållande till ålder, kön och längd med kvoten mellan FEV1 och FEV6 och ger svar i en procentsiffra, FEV%. Det är denna procentsiffra som sedan utgör basen för den spirometriska diagnostiken av KOL [8]. De nationella riktlinjerna för KOL är under revision via Socialstyrelsen och beräknas vara klara i en preliminär version hösten 2014 [9]. De senaste nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen för KOL är publicerade 2004 och har inaktualiserats i väntan på den nya revideringen. 4

5 Nuvarande diagnosgränser för KOL i Sverige är en FEV% på 70 % eller lägre. Om man är 65 år eller äldre ska FEV% vara 65 % eller lägre [10]. KOL delas in i fyra stadier från mild till svår KOL med en sjunkande FEV% i respektive stadium. Detta kommer ej vidare belysas då ingen stadieindelning av KOL planeras inom ramen för projektet. I detta projekt användes en handhållen minispirometer, copd-6, modell 4000, tillverkad av Vitalograph, Ennis, Irland. copd-6 fanns redan på mitt arbetsrum och de flesta läkarkollegornas rum när jag började jobba på Hallunda vårdcentral (Hallunda VC) för 5 år sedan. copd-6 finns att köpa på nätet. De copd-6 som finns på Hallunda VC är skänkta av Astra-Zeneca. Inget beroendeförhållande eller jäv finns till Astra-Zeneca. En handhållen minispirometer har i en studie visats kunna öka träffsäkerheten i KOLdiagnostiken [11]. Tanken är att minispirometri ska gå fort och vara så smidigt att den kan implementeras i högre utsträckning i den kliniska vardagen på Hallunda VC. Det är okänt hur många patienter det är som besöker Hallunda VC som lever med odiagnostiserad KOL. Studien syftar till att se om några av dessa odiagnostiserade KOLpatienter kan fångas upp med enkla och snabba screeningmetoder vilket skulle kunna ge fördelar för patienternas hälsa såväl som sjukvårdspersonalens tidsåtgång och träffsäkerhet i diagnostiken. Utdrag av statistik med hjälp av rapportverktyget MedRave visade att 153 patienter listade på Hallunda VC under perioden april 2012 till april 2014 hade registrerats med KOL-diagnos, varav 152 var 45 år eller äldre. Av dessa 152 patienter var 87 kvinnor och 65 män. 31 % av kvinnorna och 38 % av männen med KOL-diagnos hade tillfrågats om rökvanor. 75 % av de tillfrågade kvinnorna och 87 % av de tillfrågade männen med KOL-diagnos hade registrerats som rökare eller före detta rökare. Andelen med KOL-diagnos av alla listade på Hallunda VC 45 år och äldre var 2,3 % (152/6552) att jämföra med den tidigare nämnda uppskattade prevalensen i Sverige på cirka 8 %. Således borde 28,8 % (2,3 %/8 %), eller knappt 3 av 10 patienter med KOL vara identifierad på Hallunda VC enligt ovanstående antagande. 5

6 Syfte Att undersöka förekomsten av odiagnostiserad KOL via screenande minispirometri hos rökare eller före detta rökare från 45 år och äldre på Hallunda VC. Frågeställning Kan några fall av odiagnostiserad KOL upptäckas under en veckas screening med minispirometri hos rökare eller före detta rökare från 45 år och äldre listade på Hallunda VC? Finns det någon skillnad i antalet paketår mellan patienter med definitionsmässig KOL på minispirometrin och patienter utan definitionsmässig KOL på minispirometrin? Finns det någon skillnad mellan kvinnor och män med definitionsmässig KOL på minispirometrin avseende paketår? 6

7 Material och metod Projektdesign Projektdesignen var en kvantitativ screeningsstudie med minispirometri. Material För att inkluderas måste man vara rökare eller före detta rökare och 45 år (födda senast 1969) eller äldre och samt besöka Hallunda VC under en given vecka under slutet av september 2014 där de erbjöds en minispirometri oavsett sökorsak. Ingen nedre gräns för antal paketår sattes. Som rökare räknades den patient som rökte minst en cigarett per dag i snitt. Patienter med redan känd KOL eller astma exkluderades. Astmapatienterna exkluderades för att undvika felaktiga slutresultat eller confounders. Alla patienter som tackade nej eller där en oöverbrygglig språkbarriär fanns eller var yngre än 45 år exkluderades. Målet var minst 30 patienter som tackade ja till minispirometri. Insamlandet av 30 stycken patienter uppnåddes före insamlingsveckans utgång. Metod 1. Alla patienter 45 år eller äldre som besökte Hallunda VC under en given vecka i slutet av september erhöll en enkät i receptionsluckan där patienten erbjöds deltagande i KOL-studien. I samband med utdelandet av enkäten fick patienten även skriftlig etik- och projektinformation, var god se bilaga 2 och 3. Stora skyltar som informerar om projektets genomförande fanns vid entrén samt vid receptionsluckan. 2. Enkäten innehöll frågor om patientens rökvanor. Var patienten rökare, före detta rökare eller hade patienten aldrig rökt? Hade patienten tidigare erhållit diagnosen KOL eller astma? Dessutom fick patienten ange kön, ålder och längd för att underlätta minispirometrin. Patienten angav hur många år de rökt samt hur många cigaretter de röker eller hade rökt per dag i genomsnitt. Var god se bilaga 1. Projektledaren fanns i möjligaste mån på plats vid receptionen för att underlätta utdelandet av enkäter samt etik- och projektinformation. Även receptionister var informerade om projektdesign och metodologi för att kunna ta över projektledarens roll under de korta stunder projektledarens ej fanns på plats i receptionen, till exempel då minispirometrier genomfördes eller vid lunch. 3. Tackade patienten nej till deltagande eller då patienten ej uppfyllde inklusionkriterierna avslutades patientens deltagande. Exkluderade patienter redovisas ej. 4. Tackade patienten ja till deltagande fyllde patienten i enkäten. Enkäten kodades så att patienten ej längre kunde identifieras annat än med inlåst kodnyckel. Enkäterna förvarades inlåst utan tillgång annat än för projektledaren. Kodnyckel och enkäter förvarades inlåst på separata platser. 7

8 5. Efter ifyllandet av enkäten och klartecken från patienten om deltagande i projektet erbjöds patienten i direkt anslutning en minispirometri. I händelse av att patienten ej direkt kunde genomföra minispirometrin erbjöds, i överenskommelse med patienten, en bokad tid. 6. Minispirometrin genomfördes med hjälp av en handhållen minispirometer, copd-6. copd-6, modell 4000 tillverkad av Vitalograph, Ennis, Irland. Innan minispirometrin genomfördes matades patientens ålder, längd och kön in i minispirometerns display. Patienten instruerades om spirometritekniken och tre stycken på varandra följande utblåsningar genomfördes därefter av patienten under sex sekunders tid vid vardera utblåsning. Patientens bästa resultat noterades. Inget reversibilitetstest genomfördes. Ingen stadieindelning av KOL genomfördes. Svaret på minispirometrin analyserades direkt på plats. Minispirometrin tog fem till sju minuter att genomföra. Svaret fördes in på enkäten patienten tidigare fyllt i och patienten fick information om resultatet. 7. Om svaret på minispirometrin talade för KOL erbjöds patienten uppföljningsbesök och dynamisk spirometri utanför studiens genomförande. Statistik Förekomst eller ej av KOL med minispirometri är data på ordinalskalan och analyserades med icke-parametriska oparade test av typen Wilcoxon rank sum test för påvisande av statistisk skillnad mellan antalet paketår. Statistikprogrammet Stata användes för statistiska beräkningar. 8

9 Etiska överväganden Risker och nytta Projektet som genomfördes var en screeningsstudie med minispirometri med interaktion med patienterna. Detta medförde flera etiska överväganden. Interaktion med patienter där sjukdom, det vill säga KOL, kan vara utfallet av interaktionen och undersökningen kan givetvis väcka oro och ångest hos patienterna. Det var därför viktigt med information om sjukdomens förlopp, symtom, behandling och livsstilsåtgärder. Vidare erbjöd projektledaren utanför projektets genomförande vidare utredning, uppföljning, information, stöd och eventuell behandling med sedvanlig lyhördhet och patientorientering i samarbete med astma/kol-sköterska på Hallunda VC. Det kan vara känsligt för patienterna att man frågar om rökvanor då rökning numera har en negativ klang hos många individer. Patienterna var nästan alltid redan medvetna om detta och visste ofta också vad rökning innebär för hälsan. Det var därför viktigt att som projektledare inte stigmatisera patienten, eller de läkarkollegor som i vanliga fall tar hand om de rökande projektpatienterna, ytterligare även om målet hos rökarna var rökstopp. Vidare måste man som vid alla patient-läkarsituationer agera enligt tystnadsplikten och journaldatalagen där man inte använder identifierbar journaldata utanför arbetsplatsen samt håller projektmaterial inlåst och avkodat. Projektmaterialet destruerades efter genomfört projekt. Patienten informerades skriftligt om projektets innehåll och etiken kring projektet där patienten garanterades anonymitet i projektet före eventuellt deltagande i projektet så att ett välövervägt beslut kunde tas av patienten även om patienten kunde avbryta sitt deltagande i projektet närsomhelst. Spirometrier i syfte att diagnostisera och följa KOL ingår i den kliniska vardagen på Hallunda VC och många andra vårdcentraler och utgör därför ingen interaktion utöver vardagligt läkaroch sköterskearbete. Screenande minispirometrier bör ses som normal vård och kan jämföras med den utbredda användningen av PEF-mätare i den kliniska vardagen. Kvalitetsförbättringen och den ökade träffsäkerheten i den dagliga vården för rökare eller före detta rökare från 45 år och äldre kan på de flesta vårdcentraler väntas ge övervägande fördelar. Projektet var godkänt av verksamhetschefen. Genomförandet av minispirometri bedömdes vara säker och snabb. Inte heller bedömde jag att det fanns några fysiska risker för patienten med genomförandet av projektet. Nyttan som detta projekt kan medföra och nyttan av KOL-diagnostik och behandling i primärvård generellt bedömdes uppväga riskerna då underdiagnostiken i primärvården bedömdes vara stor. 9

10 Projektdeltagare Alla patienter som var 45 år eller äldre och besökte Hallunda VC under en given vecka i slutet av september erbjöds en enkät med frågor om rökvanor samt eventuell tidigare KOL-diagnos samt skriftlig etikinformation. De erbjöds därefter, om inklusionskriterierna uppfylldes, att delta i en minispirometri. Förhållandet mellan projektledare och patienter förhöll sig slumpmässigt till varandra då projektledaren inte visste vilka patienter som sökte Hallunda VC under den givna projektveckan samt därefter passade profilen för inklusionskriterierna. De flesta patienterna var okända för projektledare. En del hade listade husläkare och ytterligare några hade inte namngivna husläkare utan var endast listade på Hallunda VC. Patienternas anonymitet garanterades genom att resultaten endast redovisades på gruppnivå samt att inga enskilda deltagare kunde identifieras vid presentation. Journalföring och hantering av data Patienterna avkodades och kodnyckeln samt övrigt projektmaterial hade endast projektledaren tillgång till. Kodnyckel och enkäter destruerades efter avslutat projekt. Ingen patientjournal öppnades och ingen journalföring skedde i ordinarie journalprogram, TakeCare, såvida inte patienten bedömdes ha behov av uppföljning av definitionsmässig KOL. Denna uppföljning kommer då ske eller har redan skett utanför projektets ramar. 10

11 Resultat Fyra fall av definitionsmässig (FEV% 65 % eller lägre resp 70 % eller lägre beroende på ålder) KOL upptäcktes under fem dagars screening med minispirometri hos rökare eller före detta rökare från 45 år och äldre listade på Hallunda VC. Skillnaden i antalet paketår mellan gruppen med definitionsmässig KOL på minispirometrin och gruppen utan definitionsmässig KOL på minispirometrin visade att de i gruppen med definitionsmässig KOL i snitt rökt 26,5 paketår vilket var 2,6 paketår mer än gruppen utan definitionsmässig KOL. Ingen statistisk skillnad kunde påvisas mellan grupperna (p=0,65). Ingen skillnad mellan kvinnor och män med definitionsmässig KOL på minispirometrin kunde statistiskt beräknas eller påvisas då ingen kvinna upptäcktes med definitionsmässig KOL. Nedan följer en deskriptiv redovisning av den undersökta gruppen. Totalt genomfördes 48 screenande minispirometrier under fem dagars insamlande enligt beskriven metodik. 26 var män och 22 var kvinnor. Medelåldern var 60,1 år, range år. Medelvärdet för antal paketår var 23,9 år, range 1-50 paketår. 52 procent (25/48) rökte. Resterande 48 procent (23/48) var före detta rökare. Ingen i en den undersökta gruppen hade sedan tidigare känd KOL, astma, flera tidigare lunginflammationer eller flera tidigare bronkiter. Ingen i den undersökta gruppen använde inhalationssteroider eller luftrörsvidgande inhalationsmedicin. Tabell 1. Gruppen med definitionsmässig KOL. Samtliga patienter med definitionsmässig KOL var män. N=4. En minispirometristudie på Hallunda VC. Definitionsmässig KOL Antal 4 st (8,3%) Rökare 1 st (25%) Fd rökare 3 st (75%) Paketår 26,5 år (12-45år) FEV% range 61%-70% Medelålder 68,5 år (54-75 år) De övriga 44 undersökta personerna som inte bedömdes ha definitionsmässig KOL hade en FEV% mellan Medelåldern för denna grupp var 59,8 år, range år. Medelvärdet för antal paketår var 25 år, range 1-50 paketår. Ytterligare en grupp om fem patienter, 3 män och 2 kvinnor hade en låg FEV% mellan 70 % och 75 %. Definitionsmässigt låg dock denna grupp utanför gruppen definitionsmässig KOL. 11

12 Gruppen med 26 män och 22 kvinnor redovisas separat i tabell 2 nedan. Tabell 2. Gruppen redovisad uppdelat på män respektive kvinnor. Ingen skillnad i antalet paketår förekom mellan män och kvinnor. Männen var i snitt 6,7 år äldre och en högre andel män hade slutat röka. N=48. En minispirometristudie på Hallunda VC. Män Kvinnor Antal 26 st (54%) 22 st (46%) Rökare 12 st (46%) 13 st (59%) Fd rökare 14 st (54%) 9 st (41%) Paketår 23,8 år (3-50 år) 24 år (1-50 år) FEV% range 61%-125% 71%-131% Medelålder 63,2 år (45-81 år) 56,5 år (45-81 år) De fyra män som identifierades med definitionsmässig KOL hade en medelålder som var 8,4 år äldre än gruppen gruppen som helhet och 12 år äldre än gruppen kvinnor. Figur 1 nedan illustrerar könsfördelningen i de olika åldersgrupperna kvinna man Figur 1. Könsfördelningen i de olika åldersgrupperna. Figuren illusterar större andel kvinnor i den stora gruppen i åldersspannet år medan männen dominerar i det äldre åldersspannet år även om gruppen minskat i antal i åldersspannet år. N=48. En minispirometristudie på Hallunda VC. 12

13 Diskussion Med en enkel selektion av rökare eller före detta rökare över 45 år kunde definitionsmässig KOL identifieras med en screenande minispirometri. Fyra personer identifierades ha definitionsmässig KOL ur den undersökta gruppen vilket utgör 8,3 procent av samtliga studiedeltagare. Detta är jämförbart med den av SBU beräknade förekomsten av KOL på åtta procent hos svenskar över 45 år [2]. Man kan argumentera för att minispirometri är ett enkelt, snabbt och effektivt sätt att sortera ut definitionsmässig och misstänkt KOL för vidare utredning. Genomförandet av spirometrin tog mellan 5 och 7 min med förklaring av spirometriresultatet. Spirometrin genomfördes på det egna mottagningsrummet utan hjälp av annan personal. Detta gör den också lätt att upprepa i sin vardag på till exempel årsbasis. Det bedöms vara ett effektivt sätt att sortera ut definitionsmässig och misstänkt KOL för vidare utredning då det inte utifrån paketår, ålder eller kön gick att identifiera individer med definitionsmässig KOL jämfört gruppen utan definitionsmässig KOL. Ur gruppen av 48 personer identifierades fyra stycken med definitionsmässig KOL. Man kan då argumentera att denna selektionsprocess av definitionsmässig KOL besparade 44 stycken utvidgade KOL-utredningar och man kan därigenom frigöra resurser för andra arbetsuppgifter för KOL-sköterskor och fysiologlaboratorier. De fyra personerna, samtliga män, med definitionsmässig KOL hade i sammanhanget rökt 2,6 paketår mer än gruppen utan definitionsmässig KOL, 26,5 respektive 23,9 paketår. Då de båda grupperna med definitionsmässig KOL och utan definitionsmässig KOL låg nära varandra i antal paketår gör det i denna studie svårt att enbart utifrån paketår avgöra vilka patienter som kan misstänkas ha KOL. Det är känt att antalet paketår är en viktig prediktor för utveckling av KOL. Det är också känt att känsligheten för cigarrettrök för utvecklingen av KOL skiljer sig åt mellan individer. Logiken säger att patienter med ökande antal paketår starkare kan misstänkas ha KOL.Vad man måste ta med i beräkningarna är den individuella skillnaden i känslighet för cigarrettrök avseende risken för utvecklingen av KOL. Två jämförbara patienter med stark misstanke om KOL utifrån paketår kan därför få helt olika utfall på spirometrin. Att man inte utifrån paketår i denna studie kan selektera definitionsmässig KOL utgör enligt min mening ett av de mest intressanta resultaten från undersökningen. Därför utgör en screenande minispirometri återigen ett bra hjälpmedel för att selektera fram vilka patienter som bör utredas vidare. Det bör dock starkt påminnas om att denna studie är liten och har bristande power. Vid en stor studie antas antalet paketår mer återspegla vad som redan är känt, det vill säga ju fler paketår desto högre risk för utveckling av KOL [12]. Grupperna män och kvinnor var jämnt fördelade med 54 procent män respektive 46 procent kvinnor. Kvinnorna som deltog var i medel 6,7 år yngre än männen med en medelålder på 56,5 år. Kvinnorna hade rökt lika mycket som männen med 24 paketår respektive 23,8 paketår. 59 procent av kvinnorna rökte (13/22) jämfört med 46 procent av männen (12/26). Fler män hade lyckats sluta röka och orsaken till det är okänd men en faktor kan vara att männen i genomsnitt var 6,7 år äldre och därmed haft mer tid på sig att lyckas sluta röka. En 13

14 studie har sett att män har lyckats sluta röka och behålla sin rökfrihet i högre utsträckning än kvinnor [13]. Två kvinnor identifierades med låg FEV%. De var unga med relativt kort rökkarriär med en medelålder på 48 år och 10,5 paketår vilket möjligtvis kan stämma överens med den kunskap som finns om kvinnors ökade känslig för cigarettrök jämfört med män avseende KOL [13, 14,15]. Av de två kvinnorna hade den ena kvinnan endast hade rökt 1 paketår medan den andra hade rökt 20 paketår. Detta försvårar analysen och andra riskfaktorer för KOL än rökning måste beaktas vid låg FEV% i denna grupp. Dessutom utgör en grupp om två patienter ett litet underlag och man ska nog vara försiktig med att dra några slutsatser alls utifrån detta. Endast män identifierades med definitionsmässig KOL. Dessa hade en medelålder på 68,5 år och var därmed betydligt äldre än kvinnorna. Männen hade i den gruppen en medelålder som var hela 12 år äldre än gruppen kvinnor. Dessa data kan antyda att risken för KOL ökar med stigande ålder [16]. En tysk studie hittades med liknande studieupplägg [17]. I den studien har man undersökt patienter från 28 primärvårdscenter med en symtombaserad enkät och minispirometri med reversibilitetstest. Studien skedde under två dagar med oselekterade patienter som besökte sin husläkare. Patienter över 40 år och som rökte eller hade rökt erbjöds deltagande i studien. Totalt 5020 patienter besökte primärvårdscentrena var 40 år eller äldre. 538 identifierades som rökare. 437 av dessa var villiga att delta i studien. 398 av studiedeltagarna hade ingen tidigare känd astma eller KOL och hade heller ingen inhalationsmedicinering. Fördelningen mellan män (48,4%) och kvinnor (51,6%) var jämn och de var mellan år. 93,3 % hade rökt i mer än 10 år. Av de 398 patienterna utan tidigare känd KOL eller astma hade 3,8 % (15/398) KOL. Om man inkluderade de med tidigare känd KOL från gruppen av 437 stiger prevalensen till 6,9 % (30/437). Vid jämförelse med min egen studie är incidensen på nyupptäckt KOL mindre än hälften i denna studie (8,3% resp 3,8%). I tyskarnas studie menar författarna att deras siffror av incidens av odiagnostiserad KOL representerar den genomsnittliga primärvårdspatienten och mer speglar husläkarens verkliga patientunderlag i Tyskland. De menar att andra studier har haft för hög selektionsgrad, i vissa fall selektionsbias, lågt studiedeltagande, inklusion av redan tidigare känd KOL och andra definitionsgränser för KOL som orsak till högre incidensoch prevalenssiffror i dessa studier. Min uppfattning är att man i den tyska studien underskattar omfattningen av den faktiska förekomsten av odiagnostiserad KOL då prevalensoch incidensdata för KOL i populationen rökare över 40 år talar för stor underdiagnostik av KOL [3, 6, 7] Styrkor och svagheter En styrka med studien är att den valda metoden varit användbar för att påvisa att det förekommer odiagnostiserad definitionsmässig KOL på Hallunda VC. En annan styrka bedöms vara att den i studien prövade metoden för att undersöka förekomsten av 14

15 odiagnostiserad KOL kan impliceras inom ramen för den kliniska vardagen i primärvården utan att ta stora resurser eller tid i anspråk. Metoden är enkel, snabb och lätt att lära sig. En svaghet med projektet är att endast 48 personer undersöktes och man kan därför inte dra några säkra slutsatser utifrån det undersökta materialet mer än att odiagnostiserad definitonsmässig KOL förekommer på Hallunda VC. En annan svaghet med projektet är att den bygger helt på frivilligt deltagande där de med intresse av sin hälsa deltog. De utan intresse, tid eller de som kanske tackade nej av rädsla för vad resultaten skulle visa missades helt och ingen beräkning eller analys av de som tackade nej eller exkluderades gjordes. Ytterligare en svaghet med studien är att inga kvinnor noterades med definitionsmässig KOL och därför kan heller inga statistiska analyser göras mellan könen. Antalet angivna paketår bygger på patienternas minnesbild och är rimligtvis osäkra data. Slutsatser Odiagnostiserad definitionsmässig KOL hos rökare eller före detta rökare 45 år eller äldre kan upptäckas med screenande minispirometri. Minispirometrierna genomförs på några minuter, resultaten är lätta att tolka och ger en god indikation ifall definitionsmässig KOL föreligger. Minispirometri underlättar för läkaren i den kliniska vardagen och ger patienten information om sin lungkapacitet. Det skulle i framtiden vara intressant med ytterligare ST-projekt inom ramen för VESTA med samma studiedesign. 15

16 Referenser 1. Hunskår S, Hovelius B, redaktörer. Allmänmedicin. Danmark: Studentlitteratur; Behandling av astma och KOL. SBU rapport 151, Tillgänglig via: 3 Hjärt-Lungfondens KOL-rapport Tillgänglig via: 4. Jansson S-A, Andersson F, Borg S et al. Costs of COPD in Sweden According to Disease Severity. Chest. 2002;122(6): Fromer L, Cooper C B. A review of the GOLD guidelines for the diagnosis and treatment of patients with COPD. International Journal of Clinical Practice. 2008;62(8): Lindberg A, Lundbäck B. Underdiagnostiserad sjukdom med hög mortalitet. Läkartidningen. 2012;104(13): Bednarek M, Maciejewski J, Wozniak M et al. Prevalence, severity and underdiagnosis of COPD in the primary care setting. Thorax 2008;63: Hedenström H, Lundborg M, Gustafson T. Spirometripraktika. Andra upplagan. Mölndal: Lindgren & Söner, Socialstyrelsens Riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom Nationellt vårdprogram för KOL. Tillgänglig via: Hämtad Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer. Tryckt version: 2009:(20)2. Tillgängligt via: Thorn J, Tilling B, Lisspers K et al. Improved prediction of COPD in at-risk patients using lung function pre-screening in primary care: a real-life study and cost-effectiveness analysis. Prim Care Respir J Jun;21(2): Stratelis G, Jakobsson P, Molstad S et al. Early detection of COPD in primary care: screening by invitation of smokers aged 40 to 55 years. Br J Gen Pract 2004;54(500): Conett J E, Murray R P, Buist A S et al. Changes in smoking status affect women more than men: Results of the lung health study. Am. J. Epidemiol. 2003;157(11): Xu X, Li B, Wang L. Gender difference in smoking effects on adult pulmonary function. Eur Respir J 1994;7: Chen Y, Horne S, Dosman J. Increased susceptibility to lung dysfunction in female smokers. Am Rev Respir Dis 1991;143:

17 16. Lundbäck B, Lindberg A, Lindström M et al. Not15 But 50% of smokers develop COPD? - Report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Studies. Respir Med 2003;97: Gingter C, Wilm S, Abholz H-H. Is COPD a rare disease? Prevalence and identification rates in smokers aged 40 years and over within general practice in Germany. Family Practice 2009;26:3-9 17

18 BILAGA 1 ENKÄTFRÅGOR KOL Om du önskar att delta i projektet ber vi dig att svara på nedanstående frågor för att kunna avgöra om du kan inkluderas i projektet och därigenom är i behov av en spirometri. 1. Är du/har du: Rökare Före detta rökare Aldrig rökt 2. Hur många cigaretter/dag har du rökt/röker du i genomsnitt? cigaretter/dag 3. Hur många år har du rökt totalt? år 4. Ålder? år 5. Längd? cm 6. Kön? Man Kvinna 7. Har din doktor tidigare sagt att du har något av nedanstående tillstånd/diagnoser? Astma KOL Kronisk bronkit/lunginflammation (ofta förekommande) TACK FÖR DIN MEDVERKAN! Lämna enkäten i receptionen när du är klar. Vi bedömer då om du kan delta 18

19 BILAGA 2 ETISK INFORMATION KOL-PROJEKT PÅ HALLUNDA VÅRDCENTRAL Läs igenom nedanstående information och bilda dig en uppfattning om du är intresserad att delta i ett projektarbete gällande kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. 1. Utandningstestet, spirometrin utförs inom ramen för ett projekt som nu genomförs på Hallunda vårdcentral. 2. Alla resultat och allt material avidentifieras och din anonymitet garanteras. 3. Allt material och all resultat behandlas konfidentiellt, hålls inlåst och kan endast nås av projektledaren. 4. Allt projektmaterial destrueras efter genomfört projekt. 5. Om du väljer att delta i projektet har du när som helst rätt att avbryta ditt deltagande i studien utan vidare motivation. 6. Vårdpersonalen på Hallunda vårdcentral är informerade om pågående projekt och du kan nå oss på Hallunda vårdcentral på eller via receptionen vid frågor. Be att få tala med Sven Oldin, ST-läkare och projektledare. Projektet är godkänt av Hallunda vårdcentrals verksamhetschef Britta Sundel. 19

20 BILAGA 3 INFORMATION TILL PATIENTER OM KOL-PROJEKT PÅ HALLUNDA VÅRDCENTRAL Är du 45 år eller äldre och röker eller har rökt? Om du bedöms kunna ingå i projektet erbjuds du idag en enkät med några enkla frågor samt ett utandningstest, spirometri, för att mäta din lungfunktion. Läs igenom nedanstående information och bilda dig en uppfattning om du är intresserad att delta i ett projektarbete gällande kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Denna vecka genomförs ett projekt på Hallunda vårdcentral som syftar till att ta reda på om det finns patienter här på Hallunda vårdcentral som lever med KOL utan att veta om det. Projektet genomförs med hjälp av några snabba enkätfrågor samt ett utandningstest, så kallad spirometri. Utandningstestet beräknas ta cirka 5 minuter av din tid. KOL är en kronisk och progressiv luftvägssjukdom som ofta drabbar rökare eller före detta rökare över 45 års ålder. KOL leder ofta till försämrad livskvalitet, minskad ork, ökat antal luftvägsinfektioner, andningssvårigheter, död i förtid och har samsjuklighet med hjärtkärlsjukdomar. Vanliga symtom på KOL innefattar daglig hosta, onormal andfåddhet vid ansträngning och ökad slemproduktion i luftvägarna. I Sverige beräknas att så många som fyra av fem, eller minst personer, lever med KOL utan att veta om det. Diagnosen KOL ställs med hjälp av en spirometri. Om man fått diagnosen KOL är den viktigaste åtgärden att sluta röka. Andra behandlingar är fysisk träning, medicinering och god kosthållning. Om du önskar att delta i projektet och spirometrin skulle tyda på KOL kommer vi att erbjuda uppföljningsbesök hos läkare samt astma/kol-sköterska för vidare bedömning, information och omhändertagande. 20