Hur handläggs patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund? En deskriptiv studie, med utgångspunkt från nationella. kvalitetsindikatorer.

Transkript

1 Hur handläggs patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund? En deskriptiv studie, med utgångspunkt från nationella kvalitetsindikatorer. Åsa Ingemarsson-Kerbel ST-läkare, Vårdcentralen Stocksund VESTA-projekt 2011 mobil: Handledare: Med dr Jan Hasselström Storvretens Vårdcentral,CeFAM 1

2 Sammanfattning Bakgrund: KOL är en av våra stora folksjukdomar. Underdiagnostik och underbehandling anses vara betydande inom primärvården. Socialstyrelsen och Svensk lungmedicinsk förening har båda utarbetat förslag till kvalitetsindikatorer för omhändertagandet av patienter med KOL. Hur väl dessa kvalitetsindikatorer följs vid vårdcentralen Stocksund är inte kartlagt. Prevalensen patienter med KOL vid vårdcentralen Stocksund är heller inte känt. Syfte/frågeställningar: Syftet med denna studie är att kartlägga handläggningen och prevalensen av patienter med KOL vid vårdcentralen Stocksund. Som utgångspunkt används förslagna kvalitetsindikatorer för omhändertagande av patienter med KOL i primärvården, vilka utarbetats av Socialstyrelsen och Svensk lungmedicinsk förening. Metod: Studien är en journalbaserad deskriptiv tvärsnittstudie, där studiematerialet utgörs av alla patienter som registrerats under diagnosen KOL i samband med besök, under studietiden Resultat: På flera punkter sköter vårdcentralen Stocksund sina patienter med KOL väl enligt de förslagna kvalitetsindikatorerna från Socialstyrelsen och Svensk lungmedicinsk förening. Det brister dock på strukturnivå, i avsaknad av strukturerat omhändertagande för patienter med KOL. Vidare noteras att prevalensen är låg i jämförelse med förväntad prevalens, medelåldern bland patienterna är hög, och att patienter med KOL i dess tidigaste stadier ej är representerade. Vissa patienter har erhållit diagnosen KOL trots att spirometri ej var genomförd, eller trots att spirometri ej kunnat verifiera diagnosen. En stor del av patienter var fortfarande rökare. Studien visar även att de patienter med flest exacerbationer inte hade pågående behandling med inhalationssteroid, samt att några patienter inte hade prövat långverkande antikolinergikum. Slutsats: KOL är troligen en underdiagnostiserad sjukdom vid vårdcentralen Stocksund, framförallt dess tidiga lindrigare stadier. Insatser bör göras för att öka diagnostiseringen av sjukdomen, helst i dess tidiga stadium. Patienten har då möjlighet att tidigt få ökad förståelse för sin sjukdom. Patienterna kan också erbjudas vaccinering, symptomlindrande och exacerbationsförhindrande behandling, samt utredning av eventuell komorbiditet. Att diagnostiseras med KOL kan möjligen också öka motivationen till rökstopp för den enskilda patienten. 2

3 Introduktion Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), är en av de stora folksjukdomarna. Underdiagnostik och underbehandling anses vara betydande (1). Bland svenskar över 45 år uppskattas prevalensen till mellan 8-14 % beroende på vilka diagnoskriterier man använder sig av (2,3). Sjukdomen definieras som en kronisk, irreversibel luftvägsobstruktion. Diagnosen ställs med spirometri. Ur ett kliniskt perspektiv är det viktigt att luftvägsobstruktionen kan fångas med spirometri innan patienten har subjektiva besvär (1). Tobaksrökning är, förutom åldern, den viktigaste riskfaktorn för att utveckla sjukdomen i vårt land (4). Man uppskattar idag att kanske uppemot 50 % av alla rökare utvecklar sjukdomen, om personen uppnår en hög ålder (2). Oberoende studier pekar mot att sannolikt ca 20 % av rökare över 40 år har en odiagnostiserad KOL (1,5,6,7,8). Rökstopp är den viktigaste preventiva åtgärden för att förhindra sjukdomsprogress. Det är därför viktigt med en tidig och korrekt diagnos för att, genom motivationsarbete till rökstopp, minska morbiditet och mortalitet (1,9). Det finns ännu inga allmänna nationella rekommendationer i Sverige att man bör screena alla rökare med spirometri, eftersom nyttan av detta är osäker (10). Det finns dock både nationella och internationella rekommendationer om att man bör göra spirometri på rökare med vissa luftvägssymptom (1,11). Socialstyrelsen har gett förslag på kvalitetsindikatorer för omhändertagandet av patienter med KOL. Dessa utgår från det nationella vårdprogram för KOL som utformats av Svensk lungmedicinsk förening (10). Behandling av KOL innebär framförallt information och hjälp till patienten till rökstopp. Inget läkemedel kan minska den redan uppkomna skadan i luftvägarna, dock kan farmakologisk behandling vara symptomlindrande, och minska risken för komplikationer som exacerbationer. Preparatval vad gäller den farmakologiska behandlingen av KOL bör styras av patientens svar, samt eventuella biverkningar (1). Den allmänna rekommendationen från stadium 1 av sjukdomen är att prova en långverkande bronkdilaterare, i första hand ett långverkande antikloinergikum. Troligen är det en vinst för patienten att kombinera denna med en långverkande beta2-agonist i högdos. Bland bronkdilaterande läkemedel anses antikolinergika generellt vara mer effektivt än beta2-agonister. Långverkande beta2-agonister anses vara mer effektiva än kortverkande beta2-agonister. Kortverkande beta2-agonister har 3

4 egentligen ingen plats i behandling av KOL, men kan försökas som behovs medicinering till alla stadier av KOL (11). Man har visat att långverkande antikolinergikum, jämfört med kortverkande antikolinergikum, har bättre effekt på symptom, livskvalitet, sjukhusinläggningar samt exacerbationsfrekvens (11). Det finns ännu ingen kartläggning av handläggningen av patienter med KOL vid vårdcentralen Stocksund, och det är oklart hur väl vi når upp till förslagna behandlingsrekommendationer. Det är även okänt hur många patienter med KOL som behandlas vid vårdcentralen, samt fördelningen av män och kvinnor. Om vi finner stora skillnader mellan hur vården av patienter med KOL bedrivs på Stocksunds vårdcentral, jämfört med nationella och internationella riktlinjer kan kartläggningen användas i förbättringsarbetet på vårdcentralen. Med utgångspunkt från en sådan kartläggning kan man i efterhand gå in och detaljundersöka skillnaderna, och även vidta direkta åtgärder, som att utvidga utredning eller förändra behandling hos enskilda patienter. Projektet skulle också kunna vara hypotesgenererande för nya studier. Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga handläggningen av patienter med diagnosen KOL vid vårdcentralen Stocksund, och jämföra resultaten med erkända kvalitetsmått. Frågeställning A. Hur ser vårdstrukturen för patienter med KOL ut vid vårdcentralen Stocksund; Finns KOL mottagning? Finns spirometri? Finns nebulisator för akutbehandling? Finns pulsoximeter? Finns rökavvänjningsgrupp? B. Vilken är prevalensen KOL vid vårdcentralen Stocksund under studietiden (april april 2011)? Hur är åldersfördelningen samt fördelningen män respektive kvinnor? Hur handlägger vi våra patienter med KOL avseende diagnostik, behandling samt uppföljning med utgångspunkt från, samt i jämförelse med, de förslag till kvalitetsindikatorer för KOL i primärvården, som utarbetats av Socialstyrelsen samt Svensk lungmedicinsk förening? Processkvalitet: I vilken utsträckning är spirometri med reversibilitetstestning gjord för diagnos? Vilken andel av patienterna med KOL har lungröntgats? Vilken andel av 4

5 patienterna med KOL har erbjudits hjälp till rökstopp? Hos vilken andel av patienterna med KOL är längd/vikt noterat i journalen? Vilken andel av patienterna med KOL är stadieindelade? Hos vilken andel av patienterna med KOL har rökarstatus dokumenterats, och hur ser fördelningen rökare/ickerökare/fd rökare ut? Vilken andel av patienterna med KOL följs upp årligen? Vilken andel av patienterna med KOL har erhållit influensavaccination och/eller pneumokockvaccination? Hos hur stor andel av patienterna med KOL finns råd om fysisk aktivitet noterat i journalen? Hur ser läkemedelsbehandlingen ut för patienterna med KOL? Resultatkvalitet: Hur stor andel av patienterna med KOL slutade röka? Vilken andel av patienterna med KOL har behövt söka akut pga försämring av sin sjukdom under studietiden? Metodbeskrivning Studien är en deskriptiv tvärsnittstudie. Stocksund är en ort med 5000 invånare, som ligger i Danderyds kommun, en kommun med hög socioekonomisk status, norr om Stockholms stad. Vårdcentralen har drygt 12 anställda, varav 3 heltidstjänster för distriktsläkare och 4 heltidstjänster för sjuksköterskor. Vårdcentralen har ca 5000 listade patienter. För att besvara frågeställning A gjordes en enkel undersökning av vårdcentralens vårdstruktur med utgångspunkt från Socialstyrelsens och Svensk lungmedicinsk förenings förslagna kvalitetsindikatorer. Frågorna besvarades med ja eller nej. Studiepopulationen, för att besvara frågeställning B, omfattade alla patienter vid vårdcentralen Stocksund, där diagnosen KOL hade registrerats i samband med besök under studietiden april 2009-april En lista över patienter med diagnosen KOL togs fram via det elektroniska sökverktyget RAVE (12), genom att använda JOKER-funktionen och diagnoserna KOL (J44) och kronisk obstruktiv lungsjukdom (J449). Patienterna delades in i undergrupper; 1) patienter med verifierad diagnos, som genomgått spirometri 2) patienter med misstänkt diagnos, som ej genomgått spirometri, 3) patienter med misstänkt diagnos, som genomgått spirometri, men där undersökningen varit normal eller påvisat annan lungsjukdom. Endast patienter med verifierad diagnos inkluderades i prevalensskattningen och granskningen av kvaliteten i handläggningen. Samtliga journaler av de patienter som inkluderas i studien genomlästes systematiskt och tilldelades ett kodnummer. Svaren som hittades till respektive fråga under 5

6 processkvalitet och resultatkvalitet kodades och noterades i tabellform, där även kön och ålder framgick. Sökning efter information skedde både i Journal III, och i Take Care. Information för prevalensberäkningen hämtades från båda journalsystemen med begränsning för studietiden. För att besvara övriga frågeställningar användes data från hela journalen för respektive patient från hela den tid patienten varit aktuell på vårdcentralen. Information avseende eventuella vaccinationer hämtades även från Stockholms läns landstings internetbaserade journalregistrering vaccinera, som togs i bruk De patienter som avled under studietiden, och som hade diagnosen KOL verifierad, inkluderades i prevalensberäkningen, men exkluderades från övriga beräkningar. Med årlig uppföljning menades uppföljning av de patienter med KOL som haft återbesök inom 1,5 år under studietiden. Etiska överväganden Journalgranskningen innebar ett visst mått av integritetsintrång, så tillvida att granskningen skedde utanför vårdrelationen, och därmed utanför det överenskomna. Dock garanterades studiepopulationen anonymitet, då varje individ avidentifierades och kodades i resultatframställningen. Inga personuppgifter kunde knytas till redovisad individ. Journalerna genomlästes endast för att ta reda på vissa uppgifter kring patienterna med KOL. Studien genomfördes med tillstånd från ledningen, samt som en del av vårdcentralens kvalitetsutveckling. Resultat Under studietiden fann man 28 patienter som registrerats under diagnosen KOL. Patienterna delades in i undergrupper; 1) 22 av patienterna hade genomgått spirometri och fått diagnosen KOL verifierad 2) tre patienter hade misstänkt KOL, men hade ej genomgått spirometri för att verifiera diagnosen 3) tre patienter hade misstänkt KOL, hade genomgått spirometri som gett normalt resultat ( i två av fallen), samt i ett av fallen gett annan diagnos (fibros). Fyra av de 28 patienterna avled under studietiden. Tre av de avlidna patienterna hade verifierad KOL, en patient hade diagnosen fibros, verifierad med spirometri. Efter att ha exkluderat patienter med icke verifierad KOL, samt de avlidna patienterna kvarstod 19 patienter som användes vid den fortsatta kvalitetsgranskningen. Prevalensen patienter med verifierad KOL under studietiden, beräknat på 5000 listade patienter var 0,44 %. För detaljerad information angående studiepopulationen, se tabell 1, 2 och 3. 6

7 Tabell 1. Sammanfattning avseende ålder, kön samt andel genomförd spirometri hos de 28 patienter som registrerats under diagnosen KOL under studietiden april 2009-april Alla Kvinnor Män Ålder, medel ± (SD) 76,0 (8,8) 75,3 (8,2) 76,0 (9,6) Kön antal, (%) 28 16(57) 12(43) Spirometri (andel genomförd %) KOL-diagnos (andel verifierad %) Tabell 2. Sammanfattning avseende ålder, kön samt andel av respektive KOL-stadium hos de 19 patienter med verifierad KOL som användes vid kvalitetsgranskningen. Alla Kvinnor Män Ålder, medel ± ( SD) 74,7 (8,6) 73,5 (9,1) 76,2 (8,2) Kön, antal (%) 19 11(58) 8(42) KOL-stadium 0-I (andel verifierad %) KOL-stadium II (andel verifierad %) KOL-stadium III (andel verifierad %) KOL-stadium IV (andel verifierad %) KOL-stadium saknas (andel verifierad %) Tabell 3. Sammanfattning av resultat på struktur, process och resultatnivå avseende kvalitetsindikatorer för omhändertagandet av patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund under studietiden april 2009-april Strukturkvalitet ja nej Fanns speciell mottagning för KOL X Fanns rökavvänjningsgrupp X Fanns spirometri X Fanns nebulisator för akutbehandling X Fanns pulsoximeter X Processkvalitet Antal % 7

8 Andelen stadieindelade patienter 8 36 Andelen lungröntgade patienter Andelen patienter som erbjudits hjälp till rökstopp under studietiden Andelen patienter där rökarstatus dokumenterats i journalen Andel rökare 8 42 Andel fd rökare Andel icke rökare 0 0 Andelen patienter där längd och vikt dokumenterats i journalen 7 37 Andelen patienter där längd dokumenterats i journalen 3 16 Andelen patienter där vikt dokumenterats i journalen 2 11 Andelen patienter som erhållit influensavaccination Andelen patienter som erhållit pneumokockvaccination 7 37 Andelen patienter där råd om fysisk aktivitet dokumenterats i journalen 6 32 Andelen patienter med årlig uppföljning Resultatkvalitet Antal % Andelen patienter med dokumenterat rökstopp under studietiden 0 0 Andelen patienter som sökt pga exacerbation under studietiden En sammanfattning av läkemedelsbehandlingen av studiepopulationen finns i tabell 4, bilaga 1. Diskussion Vid genomgång av handläggningen av patienter med KOL vid vårdcentralen Stocksund fann man brister både på struktur och på process nivå. Vid vårdcentralen Stocksund fanns inget strukturerat omhändertagande för patienter med KOL. Prevalensen patienter med KOL var markant lägre än förväntat, likaså var det anmärkningsvärt att de tidigaste stadierna av KOL inte fanns representerade, samt att medelåldern var så hög bland patienterna. Man fann även en viss överdiagnostik, så tillvida att även patienter med endast misstänkt KOL, blivit 8

9 journalförda under diagnosen KOL, och vidare också behandlade därefter, trots att dessa patienter ej hade genomgått spirometri. Några patienter hade genomgått spirometri som antingen gett normalt resultat eller annan diagnos, vilket innebär att de blivit felaktigt diagnostiserade med KOL. Prevalensen för KOL vid vårdcentralen Stocksund är låg i jämförelse med förväntad prevalens på ca 8 % i Sverige (2,3). Dock överensstämmer prevalenssiffran med liknande prevalensberäkningar som gjorts i primärvården (14). Kanske söker befolkningen i Stocksund i större utsträckning specialistläkare i första hand. Man har också sett i oberoende studier att socioekonomisk status påverkar risken att insjukna i KOL, oberoende av rökning som riskfaktor, vilket kan tänkas bidra till de låga prevalenssiffrorna (18). Stocksunds socioekonomiska sammansättning med möjligen färre rökare eller fd rökare än genomsnittet kan också tänkas bidra till låga prevalenssiffror. Tobaksrökning anses ju i vårt land vara den största riskfaktorn för att insjukna i KOL (4). Trots ovan nämnda tänkbara förklaringar är prevalenssiffran låg och en underdiagnostik måste antas föreligga. Den höga medelåldern speglar möjligen en underdiagnostik av de tidigaste stadierna av sjukdomen. Underdiagnostik av KOL anses vara ett utbrett dilemma, och beror troligen både på patient s delay, och doctor s delay (1,15,19). Ett förslag för att öka möjligheten till diagnostik av KOL skulle kunna vara att, erbjuda alla rökare och fd rökare ett återbesök med spirometri 4-6 veckor efter att de sökt för luftvägsinfektion (20). Resultatet vad gäller fördelningen män och kvinnor överensstämmer inte med aktuella studier av KOL, som visar en jämn fördelning mellan män och kvinnor (1). Det skulle möjligen kunna bero på att kvinnor söker vård i större utsträckning, samt att männen möjligen hunnit avlida. Spirometri är utförd i stor utsträckning bland patienterna som erhållit diagnosen KOL, dock har man inte alltid kunnat verifiera diagnosen trots spirometri, vilket innebär en viss feldiagnostik, dvs att patienter som möjligen egentligen är drabbad av annan lungsjukdom såsom tex astma går odiagnostiserade, och inte får korrekt behandling. Det är känt att det kan vara ett diagnostiskt dilemma att skilja mellan KOL och astma (18). Inte alla patienter hade blivit stadieindelade. Detta beror möjligen på okunskap hos doktorn om betydelsen för patienten av att detta. Upprepade spirometriundersökningar hade kunnat öka chansen till korrekt diagnos samt stadieindelning. Stadieindelning är av betydelse för en bättre bedömning av sjukdomens progress, samt behandlingsnivå för patienten (1). Socialstyrelsen 9

10 rekommenderar årlig spirometri framförallt vid fortsatt rökning samt vid medelsvår och svår KOL (16). Vid stadieindelning av patienter med KOL vid Stocksunds vårdcentral, framkommer att det är medelsvår-svår KOL som dominerar och de mildare stadierna (0-I) inte finns representerade. Detta stämmer väl överens med andra liknande studier, och speglar möjligen den underdiagnostik som är välkänd. Man har sett att KOL diagnostiseras sent i livet (3,17). KOL i dess tidigaste stadier är relativt symptomfattiga, vilket kan innebära att patienten inte söker för sina symptom, vilket bidrar till detta resultat (1). Det innebär att sjukdomen hinner avancera innan den upptäcks. Det är av stor vikt att öka spirometriundersökningen bland rökare och fd rökare för att kunna ställa KOL tidigt. Man har sett att spirometri som lett till diagnosen KOL kan öka motivationen hos rökare att sluta röka (9). Det är vidare viktigt med korrekt diagnos för att ge behandling, förhindra exacerbationer, vaccinera patienten samt utreda för eventuell komorbiditet (16). Flera studier har gjorts där man bjudit in rökare för spirometriscreening, och på så sätt har man lyckats fånga nya fall av KOL (5,6,8). Dock anses det ännu inte vara kostnadseffektivt att införa en allmän screening bland rökare och fd rökare (1). Lungröntgen är utfört hos de flesta av patienterna, och är viktigt som led i en utredning, samt i utredning av komorbiditet. Dokumentation av rökarstatus är heltäckande. Många av patienterna i studien erbjöds motiverande samtal för att befrämja rökstopp, men det var ingen som slutade röka under studietiden. Många av patienterna var fd rökare, och det fanns inga uppgifter i journalen om hur de lyckats sluta. Största skälet till att uppgiften saknades var att rökstoppet skett innan journalanteckningen börjat. Vid KOL förekommer både problem med övervikt och undernäring. Övervikt innebär en belastning på andningsförmågan, men har inte visats ha en negativ effekt på överlevnaden. Viktförlust innebär minskat välbefinnande, ökad andnöd och för tidig död (1). Socialstyrelsen rekommenderar att man följer vikten hos patienter med KOL, för att på ett tidigt stadium upptäcka en viktförlust. Man kan då koppla in dietist och på så vis också öka förutsättningarna för träning (16). I studien är det en mindre andel av patienterna, vars vikt är registrerad. Man kan anta att doktorn som känner patienten noterar en eventuell viktnedgång vid besöken, och att man troligen samtalar kring detta även om det inte dokumenterats. Det är också tänkbart att det saknas kunskap om betydelsen för patienter med KOL att bibehålla en stabil vikt. 10

11 Andelen patienter med KOL som vaccinerats mot influensa vid vårdcentralen Stocksund är god jämfört med riksgenomsnittets 70 % föregående år, och når nästan upp till målvärdet 80 % (21). Man har visat att risken för att bli allvarligt sjuk, eller avlida till följd av influensa minskas med 50 % med hjälp av vaccination (1). Andelen patienter med KOL, som vaccinerats mot pneumokocker, är långt under målvärdet (80 %), dock ser man vid nationell jämförelse även här låga värden föregående år på 53 % (20). Kanske beror detta på att vaccinationen av influensa drivs av en årlig kampanj, och att det saknas motsvarande kampanj för vaccination mot pneumokocker. Detta fynd skulle kunna ligga till grund för nya rutiner för att öka andelen pneumokockvaccinerade. Kanske kunde man lägga till en fråga på vaccinationsformuläret som berör just om patienten är vaccinerad mot pneumokocker eller inte. Man vet att det är av största vikt för patienter med KOL, att bibehålla fysisk styrka. En sjukgymnast med intresse för KOL, kan bidra med allmän muskelstärkande träning samt med träning i andningsteknik, hostträning, sekreteliminering och bäckenträning vid inkontinens (1). Dokumentationen kring eventuella råd om fysisk träning är sparsam, möjligen är det något man ofta samtalar kring med sina patienter, men inte alltid dokumenterar. Många av patienterna i studien hade någon gång provat en kortverkande beta2-agonist under en period, i vissa fall fanns det beskrivet i journalen att behandlingen saknade tillfredställande effekt, därför sattes den ut. Däremot hade en övervägande andel behandling med långverkande beta2-agonist, samt med långverkande antikolinergika (tiotropium). Man har visat att långverkande antikolinergikum, jämfört med kortverkande antikolinergikum (ipratropium), har bättre effekt på symptom, livskvalitet, sjukhusinläggningar samt exacerbationsfrekvens (11). Studier har visat att inhalationssteroider egentligen endast har en liten effekt på KOL, och dess symptom, dock kan man se en minskad frekvens exacerbationer framförallt om inhalationssteroiderna kombineras med långverkande beta2agonister (11). Av de fem patienter i studien som hade flest exacerbationer under studietiden dvs 3 eller fler, hade ingen av patienterna pågående behandling med inhalationssteroid. Två av patienterna hade pågående behandling med ipratropium. Hos flertalet av de fem patienterna hade man provat behandling med inhalationssteroid tidigare, men den var utsatt pga biverkningar såsom muntorrhet eller svampinfektion. Kanske borde man vara ännu mer frikostig med tidig peroral 11

12 steroidbehandling till dessa patienter i samband med exacerbationer. Perorala steroidkurer minskar risken för recidiv (1). Studier har kunnat visa att patientutbildning har en gynnsam effekt på antalet exacerbationer och inläggningar hos patienter med KOL (1). En strukturerad omhändertagande av patienterna, med specialintresserad läkare och sjuksköterska, skulle möjligen i ökad utsträckning hjälpa den enskilde patienten till ökad förståelse och kunskap kring sin sjukdom. Idag saknas det dock vetenskaplig evidens för att en KOL-mottagning förbättrar handläggningen av patienter med KOL (13). Dessutom är det tveksamt om det skulle vara kostnadseffektivt på en liten vårdcentral som den i Stocksund. Sannolikt skulle införandet av enkla rutiner runt vaccination, läkemedelsbehandling, patientutbildning och strukturerat kvalitetsarbete dock vara verkningsfullt. Organiserad rökavvänjning skulle både kunna vara till hjälp för att fånga odiagnostiserade fall av KOL bland rökare, öka chanserna till rökstopp, och därmed eventuellt bromsa en progress av en redan befintlig KOL, samt möjligen förhindra utveckling av nya fall av KOL (9). Styrkor och svagheter En styrka med studien var att alla patienter som registrerats under diagnosen KOL under studietiden fångades, då patientmaterialet togs fram via en säker sökmotor. Antalet studiedeltagare är litet, vilket innebär en svaghet såtillvida att det kan vara svårt att jämföra med publicerat material, som har en större patientbas. Det råder en viss osäkerhet kring delar av informationen kring patienterna, som kan ha skett utanför ramen av dokumentationen. Ett exempel är informationen om hjälp till rökstopp hos de patienter som slutat röka långt innan journalsystemet infördes. Däremot får läkemedelsdokumentationen anses vara säker information. Dokumentationen avseende influensavaccination får anses vara säker, då den kunde hämtas via de båda journalsystemen, samt från vaccinera, och då den sker årligen enligt rekommendation. Likaså är uppgifterna kring pneumokockvaccinationerna säkra, då hela journalen till respektive patient genomlästes, och då endast två av patienterna varit aktuella på vårdcentralen kortare än fem år. Implikationer Kartläggningen av handläggningen av patienter med KOL vid vårdcentralen Stocksund kan hjälpa till att påminna om KOL som en stor folksjukdom, med ett stort mörkertal, framförallt i 12

13 sjukdomens tidiga stadier. Studien kan förhoppningsvis öka antalet spirometriundersökningar hos yngre rökare samt fd rökare som söker vårdcentralen oavsett besöksorsak. Detta skulle kunna leda till en ökning av antalet diagnostiserade patienter med KOL. Förhoppningen är då också att man kan diagnostisera sjukdomen i dess tidiga symptomfattiga stadier. Studien kan också motivera till läkemedelsgenomgång hos patienterna med KOL, samt att i ökad utsträckning se över patienternas eventuella behov av kontakt med dietist och sjukgymnast. Slutsatser Vid vårdcentralen Stocksund är prevalensen patienter med KOL låg, vilket troligen speglar en underdiagnostik av sjukdomen, framförallt dess tidiga stadier. Det är angeläget att man ökar möjligheten till diagnostik av sjukdomen genom att erbjuda spirometri till rökare och fd rökare i större utsträckning. Ökad spirometrianvändning skulle också kunna minska den överdiagnostik av KOL som noterats, samt öka möjligheten till rätt diagnos för de patienter som lider av annan lungsjukdom. Kanske vore det också önskvärt med fortbildning för att uppdatera kunskapen kring aktuella riktlinjer. Läkemedelsgenomgång hos patienter med täta exacerbationer skulle vidare kunna öka andelen patienter behandlade med inhalationssteroider i denna grupp. Likaså vore det önskvärt med förbättrade rutiner kring pneumokockvaccinationerna, för att öka andelen vaccinerade patienter med KOL. Referenser : 1. Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease [ updated 2010; cited 2011 October] Lundback B, Lindberg A, Lindstrom M, et al. Not 15 but 50 % of smokers develope COPD? -report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden studies. Respir Med.2003; 97(2): Lindberg A, Jonsson A, Rönnmark E, Lundgren R, Larsson L, Lundbäck B. Prevalence of Chronic Pulmonary Obstructive Disease according to BTS, ERS, GOLD and ATS. Int.J of Respiration 2005; 72:

14 4. Flechter C, Petro R. The natural history of chronic airflow obstruction. BMJ 1977; 1: Tinkelman D, Price D, Nordyke R,Halbert R. COPD screening efforts in primary care:what is the yield? Primary care respiratory journal 2007; 16(1): Stratelis G, Jakobsson P, Molstad S, Zetterstrom O. Early detection of COPD in primary care: screening by invitation of smokers aged 40 to 55 years. British Journal of General practice 2004; 54: Timothy F, Hazell M, Linehan M, Morris J, Frank P. The estimated prevalence of chronic obstructive pulmonary disease in a general practice population. Primary care respiratory journal 2007; 16(3): Ulrik C, Lokke A, Dahl R, Dollerup J, Hansen G, Hagge Cording P, Kaae Andersen K.Early detection of COPD in general practice. International journal of COPD 2011; 6: Stratelis G, Molstad S, JakosbssonP, Zetterström O. The impact of repeated spirometry and smoking cessation on smokers with mild COPD. Scandinavian Journal of Health Care 2006; 24(3): Nationellt vårdprogram för KOL. [ updated 2008; cited 2011 October ] Farmakologisk behandling av av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL. [ updated 2008; cited 2011 October ] Engfeldt P, Popa C, Bergensand P, Bernsten C, Lindgern O, Navay I, et al. Kvalitetsarbete kring läkemedelsförskrivning i primärvården. Nytt databasprogram underlättar uppföljning av läkemedelsbehandling. Läkartidningen. 2001; 98: Kull I, Johansson G, LisspersK, Jagorstrand B, Romberg K, Tilling B, Ställberg B. Astma/KOL-mottagningar i primärvård ger effektivt omhändertagande, Läkartidningen; 105: Hasselgren M. Epidemiological aspects of asthma in primary care. Dissertation number: 90. Faculty of Medicine, Uppsala University ;

15 15. Ställberg B, Skoogh B-E. Tidig diagnos av KOL utmaning för primärvården. Läkartidningen 2007; 104: Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). [ updated 2004; cited 2011 October ] Lindberg A, Lundbäck B. Underdiagnostiserad sjukdom med hög mortalitet Läkartidiningen 2007; 104: Hegewald MJ, Crapo RO. Socioeconomic status and lungfunction.chest (5): Albers M, Schermer T, Molema J, Kloek C, Akkermans R, HeijdraY, VanWeel C. Do family physicians records fit guideline diagnosed COPD? Family Practice 2009; 26: Sandelowski H, Ställberg B, Nager A, Hasselström J. The prevalence of undiagnosed chronic obstructive pulmonary disease in a primary care population with respiratory tarct infections - a case finding study. BMC Family Practice 2011; 12: Gars T, Ekberg-Jansson A, Löfdahl C-G, Lindberg A. Nationella KOL-registret. Årsrapport års resultat. Registreringacentrum Västra Götaland;

16 16