Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)"

Anton Sundberg
för 9 år sedan
Visningar:

1 Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Rad Hälsotillstånd och Åtgärd Motivering till rekommendation Rekommendation K03.12 KOL, FEV 1 < 80 % av förväntat värde, stabilt skede, nedsatt fysisk kapacitet Konditions och styrketräning Avgörande för rekommendationen är tillståndets stora svårighetsgrad, åtgärdens goda effekt på livskvalitet, fysisk förmåga och symtom samt en låg kostnad per effekt 3 Konditions och styrketräning varför? Nedsatt fysisk kapacitet är vanligt Medför såväl psykosociala som fysiska begränsningar i dagligt liv Fysisk träning syftar till att förbättra den fysiska kapaciteten och minska konsekvenserna i dagligt liv. Konditions och styrketräning vilken effekt? förbättrad hälsorelaterad livskvalitet minskad självrapporterad dyspné, minskad ångest och depression ökad submaximal fysisk kapacitet minskad dyspné under dagliga aktiviteter

Hälsotillstånd och Åtgärd Motivering till rekommendation Rekommendation K03.

2 Konditions och styrketräning hur gjorde de i studierna? Samtliga interventionsgrupper har tränat konditions och styrketräning Frekvens: 2 7 gånger per vecka Duration: minuter Tidsperiod: 4 veckor till 12 månader Konditions och styrketräning hur gjorde de i studierna? Träning på cykel eller gång på löpband, de flesta studier har använt minst 60 procent av maximal arbetsförmåga som träningsintensitet. Det spelar ingen roll om det är intervall eller kontinuerlig träning Styrketräning har genomförts som nedre och eller övre extremitetsträning. Socialstyrelsens rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med stabil KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde och nedsatt fysisk kapacitet konditions- och styrketräning. Prioritet 3. Rad Hälsotillstånd och Åtgärd Motivering till rekommendation Rekommendation K03.15 KOL, FEV 1 < 80 % av förväntat värde, akut exacerbation Ledarstyrd konditions och styrketräning i direkt anslutning till akut exacerbation Avgörande för rekommendationen är tillståndets mycket stora svårighetsgrad, åtgärdens stora patientnytta och att kostnaden per effekt är låg 3

löpband, de flesta studier har använt minst 60 procent av maximal arbetsförmåga som träningsintensitet.

3 Träning i samband med exacerbation varför? Exacerbationer hos patienter med KOL är vanligt. Dessa försämringsepisoder leder ofta till sänkt fysisk kapacitet, sänkt fysisk aktivitetsnivå, hospitalisering och de är prognostiska för mortalitet. Träning i samband med exacerbation vilken effekt? ökad livskvalitet ökad funktionell fysisk kapacitet minskad risk för sjukhusinläggning minskad risk för förtida död Träning i samband med exacerbation hur gjorde de i studierna? Socialstyrelsens rekommendation Frekvens: 5 gånger per dag till 2 gånger per vecka Tidsperiod: 10 dagar upp till 6 månader. Träningen bestod av exempelvis gångträning, andningsövningar och styrketräning för övre och nedre extremiteter. Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde och en akut exacerbation ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till den akuta försämringen. Prioritet 3

ökad livskvalitet ökad funktionell fysisk kapacitet minskad risk för sjukhusinläggning minskad risk för förtida död Träning i samband med exacerbation hur gjorde de i studierna?

4 Träning med extra syrgas varför? Rad Hälsotillstånd och Åtgärd Motivering till rekommendation Rekommendation K03.13 KOL, FEV 1 < 50 % av förväntat värde, stabilt skede, sjunker i syrgasmättnad vid fysisk ansträngning Konditionsträning med extra syretillförsel Avgörande för rekommendationen är tillståndets stora svårighetsgrad samt åtgärdens begränsade effekt på symtom och avsaknad av effekt på livskvalitet. Kommentar: Åtgärden utförs på väl definierade patienter under övervakning 10 Patienter med KOL som blir hypoxiska (syrgasmättnad < 88 procent) under ansträngning har svårare att delta i fysisk träning. Extra syretillförsel under träning kan bidra till att de kan träna på en högre intensitet och under längre tid, vilket skulle kunna förbättra fysisk kapacitet och livskvalitet. Träning med extra syrgas vilken effekt? viss ökning i submaximal fysisk kapacitet viss minskning av dyspné oförändrad funktionell fysisk kapacitet Träning med extra syrgas hur gjorde de i studierna? Frekvens: 3 5 gånger per vecka, Duration: minuter per tillfälle Tidsperiod: 4 10 veckor Träningen genomfördes i huvudsak som konditionsträning på ergometercykel eller motordriven gångmatta under, med 3 5 liter syrgas per minut eller 35 procent syrgas i interventionsgrupperna.

svårighetsgrad samt åtgärdens begränsade effekt på symtom och avsaknad av effekt på livskvalitet.

5 Socialstyrelsens rekommendation Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda personer med stabil KOL, FEV1 < 50% av förväntat värde, som sjunker i syrgasmättnad vid fysisk ansträngning, konditionsträning med extra syrgastillförsel. Prioritet 10 Rad Hälsotillstånd och Åtgärd Motivering till rekommendation Rekommendation K03.11 KOL, FEV 1 < 80 % av förväntat värde, stabilt skede, som genomgått en period av konditions och styrketräning Träning för bibehållande av kondition och styrka Avgörande för rekommendationen är att åtgärden enbart har en måttlig effekt på fysisk förmåga 7 Träning för bibehållande av effekt varför? Patienter med stabil KOL stadium 1 4, som genomgått en period av konditions och styrketräning, har ofta förbättrat sin livskvalitet och fysiska förmåga. Det är dock svårt att bibehålla dessa effekter efter avslutad intervention. Träning för bibehållande av effekt vilken effekt? ökad funktionell fysisk förmåga mätt i antal meter efter 6 månaders intervention. effekten försvinner dock efter 12 månader. nivån på livskvalitet påverkas inte

11 KOL, FEV 1 < 80 % av förväntat värde, stabilt skede, som genomgått en period av konditions och styrketräning Träning för bibehållande av kondition och styrka Avgörande för rekommendationen är att

6 Träning för bibehållande av effekt hur gjorde de i studierna? Frekvens: 3 gånger/vecka till en gång/månad. Samtliga interventionsgrupper har tränat aerob träning I 4 av 7 studier genomfördes även styrketräning för övre och nedre extremiteter. Patienterna uppmuntrades till att genomföra hemträningsprogram. Telefonuppföljning genomfördes i två studier. Socialstyrelsens rekommendation Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med stabil KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde, som genomfört en period av konditions- och styrketräning, ledarstyrd träning för bibehållande av fysisk kapacitet. Prioritet 7 Fysisk aktivitet Rekommendationer Typ av aktivitet/träning spelar mindre roll, det viktiga är att det genomförs Premedicinering (om effekt) Långsam uppvärmning Instruera sluten läppandning 2 5 ggr/vecka Aerob fysisk aktivitet (Borg 4 6) Använd gärna intervaller Muskelstärkande fysisk aktivitet Flexibilitetsövningar Näringstillskott för underviktiga SpO 2 bör ej understiga 88% under aktivitet Använd gärna gånghjälpmedel för de som behöver 24 (FYSS 2015)

Telefonuppföljning genomfördes i två studier.

7 Borg CR 10 skalan Andfåddhet 0 Ingen alls 0.5 Knappt kännbar 1 Mycket svag 2 Svag 3 Måttlig 4 Ganska stark 5 Stark 6 7 Mycket stark Extremt stark Maximal Syrgasmättnad BMI Blodtryck Bröstsmärta Yrsel Illamående Arytmier Fysisk aktivitet/träning Att ha kontroll på < 88%, intervallträning, lägre intensitet, styrketräning, oxygen < 22 (dietistkontakt) eller viktnedgång >10% (senaste 6 mån eller 5% senaste 3mån) > 30 (dietistkontakt) Obehandlat blodtryck Diastoliskt: > 110 mm Hg Systoliskt: > 180 mm Hg Avbryt träningen Borg G, 1992 Förflyttningar Lätt styrketräning Balansträning Rörlighetsträning Fysisk aktivitet/träning efter en exacerbation Resa sig från stol Korta gångsträckor Trappgång Tåhävningar Cykling Träning med vikter (ffa för benen) Stående utan stöd Tandemstående Daglig aktivitet Referenser 1. Lacasse, Y, Goldstein, R, Lasserson, TJ, Martin, S. Pulmonary rehabilitation for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2006; (4):CD Coventry, PA, Hind, D. Comprehensive pulmonary rehabilitation for anxiety and depression in adults with chronic obstructive pulmonary disease: Systematic review and meta analysis. J Psychosom Res. 2007; 63(5): Pan, L, Guo, YZ, Yan, JH, Zhang, WX, Sun, J, Li, BW. Does upper extremity exercise improve dyspnea in patients with COPD? A meta analysis. Respir Med. 2012; 106(11): Zainuldin, R, Mackey, MG, Alison, JA. Optimal intensity and type of leg exercise training for people with chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011; (11):CD

aktivitet/träning Att ha kontroll på < 88%, intervallträning, lägre intensitet, styrketräning, oxygen < 22 (dietistkontakt) eller viktnedgång >10% (senaste 6 mån eller 5% senaste 3mån) > 30

8 Referenser, forts. 5. Puhan, MA, Gimeno Santos, E, Scharplatz, M, Troosters, T, Walters, EH, Steurer, J. Pulmonary rehabilitation following exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011; (10):CD Borges, RC, Carvalho, CR. Impact of resistance training in chronic obstructive pulmonary disease patients during periods of acute exacerbation. Arch Phys Med Rehabil. 2014; 95(9): Nonoyama, ML, Brooks, D, Lacasse, Y, Guyatt, GH, Goldstein, RS. Oxygen therapy during exercise training in chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2007; (2):CD Beauchamp MK, Evans R, Janaudis Ferreira T, Goldstein R, Brooks D. Systematic review of supervised exercise programs after pulmonary rehabilitation in individuals with COPD. Chest 2013; 144(4):

Arch Phys Med Rehabil. 2014; 95(9):1638 45. 7. Nonoyama, ML, Brooks, D, Lacasse, Y, Guyatt, GH, Goldstein, RS. Oxygen therapy during exercise training in chronic obstructive pulmonary disease.

Relevanta dokument

2016-05-13. Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

2016-05-13. Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Produkt Stöd för styrning och ledning