Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Transkript

1 Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö

2 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med kronisk hjärtsvikt fysisk träning inom hjärtrehabilitering (prioritet 3) Socialstyrelsen 2015

3 Fysisk prestationsförmåga 30-40% lägre VO2max perifer skelettmuskelmassa skelettmuskelstyrka skelettmuskeluthållighet muskulär oxidativ kapacitet Kitzman Am J Physiol Heart Circ Physiol. 2014, Keteyian J Cardiopulm Rehabil. 1996, Izawa Int J Cardiol. 2014, Magnusson Am J Cardiol. 1994, Sunnerhagen J Card Fail. 1998, Schaufelberger Eur Heart J. 1999, Nicoletti Congest Heart Fail. 2003, Mancini Circ 1991.

4 29 RCTs, 1126 patienter: VO2 max+1.6 mlxkg-1xmin-1(95% CI 2.82 to 1.49) Arbetstid minuter (95% CI 2.85 to 1.9) Arbetskapacitet Watt (95% CI 17.7 to 12.6) Gångsträcka meter (95% CI 64.7 to 17.1) sex minuters gångtest Förbättring av VO2max var större vid träningsprogram med högre intensitet och längre duration Hälsorelaterad livskvalitet ökade Rees Cochrane 2004

5 Verkningsmekanism Ökad slagvolym Förbättrat hjärtfrekvenssvar vid arbete Förbättring av perifer blodcirkulation Bättre oxidativ kapacitet van Tol Eur J Heart Fail 2006, Wisløff Circulation 2007, Sabelis Eur J Clin Invest. 2004, Shephard Circulation 1999

6 Fler träningseffekter Minskar antal sjukhusinläggningar med 28% Ökar hälsorelaterad livskvalitet Minskar symtom: andfåddhet, generell och muskulär trötthet Minskad dödlighet på lång sikt? Taylor Cochrane 2014, Piepoli BMJ 2004

7 Indikationer Stabil kronisk hjärtsvikt Systolisk eller diastolisk dysfunktion NYHA-klass II-III (IV?) Kontraindikation / risker: aortastenos, ventrikulära arytmier Fysisk aktivitet är inte farligt vid hjärtsvikt FYSS 2015, Taylor Cochrane 2014.

8 Inför träningsstart Cykeltest 6 min gångtest Muskelfunktionstest Träningen ska anpassas individuellt Stöd att våga påbörja, öka, vidmakthålla!

9 Borgs ansträngningsskala 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt Lätt Något ansträngande Ansträngande Mycket ansträngande Extremt ansträngande 20 Maximal ansträngning Gunnar Borg 1970, 1985, 1994, 1998, 2000 Borgs CR10-skala 0 Ingen 0,3 0,5 Mycket, mycket lätt 1 Mycket lätt 1,5 2 Lätt 2,5 3 Måttlig 4 5 Kraftig 6 7 Mycket kraftig Mycket, mycket kraftig 11 Högsta möjliga Anpassad efter Borg 1998

10 Rekommenderad fysisk aktivitet vid hjärtsvikt Aerob fysisk aktivitet Evidens: +++ (aerob kapacitet) Muskelstärkande fysisk aktivitet Evidens: +++ (muskelstyrka) Intensitet Duration min/vecka Frekvens antal ggr/vecka Antal övningar Intensitet antal reps Antal set Frekvens antal ggr/vecka Måttlig till hög (RPE 12-16) Minst 90 min (30-60 min/tillfälle) FYSS 2015

11 Klassificering av arbetsintensitet Relativ intensitet HFmax % VO2max % Borg RPE Klassificering av intensitet Relativ intensitet Muskulär motståndsträning % MVC <35% <20% <10 Mycket lätt < % 20-39% Lätt % 40-59% Något ansträngande % % Ansträngande >90% >85% Mycket ansträngade >85 100% 100% 20 Maximal 100 HF max =Maximal hjärtfrekvens, MVC= maximal viljemässig kontraktion, VO2max =Maximal syreupptagning, RPE= Rate of percieved exertion, (Borgskalan), 6-20 skalan. Anpassad efter American College of Sports Medicine 1998

12 Fysisk träning = effektiv behandling Vo2max Gångsträcka Hälsorelaterad livskvalitet Sjukhusinläggning Mortalitet (?)

13 Referenser: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Stöd för stryning och ledning, remissversion. Artikelnummer , van Tol BA, Huijsmans RJ, Kroon DW, et al. Effects of exercise training on cardiac performance, exercise capacity and quality of life in patients with heart failure: a metaanalysis. Eur J Heart Fail. 2006;8(8): Wisløff U, Støylen A, Loennechen JP, et al. Superior cardiovascular effect of aerobic interval training versus moderate continuous training in heart failure patients: a randomized study. Circulation. 2007;115(24): Sabelis LW, Senden PJ, Fijnheer R, et al. Endothelial markers in chronic heart failure: training normalizes exercise-induced vwf release. Eur J Clin Invest. 2004;34(9): Shephard RJ, Balady GJ. Exercise as cardiovascular therapy. Circulation. 1999;99(7):963-72

14 Rees K, Taylor RS, Singh S, Coats AJ, Ebrahim S. Exercise based rehabilitation for heart failure. Cochrane Database Syst Rev 2004(3): CD Wisløff U, Støylen A, Loennechen JP, et al. Superior cardiovascular effect of aerobic interval training versus moderate continuous training in heart failure patients: a randomized study. Circulation. 2007;115(24): Sabelis LW, Senden PJ, Fijnheer R, et al. Endothelial markers in chronic heart failure: training normalizes exercise-induced vwf release. Eur J Clin Invest. 2004;34(9): Taylor RS, Sagar VA, Davies EJ, et al. Exercise-based rehabilitation for heart failure. Cochrane Database Syst Rev. 2014;(4):CD Piepoli MF, Davos C, Francis DP, Coats AJ. Exercise training meta-analysis of trials in patients with chronic heart failure (ExTraMATCH). BMJ 2004;328: 189

15 Borland M, Schaufelberger M, Cider Å. Fysisk aktivitet vid kronisk hjärtsvikt. FYSS Kronisk-hjärtsvikt. pdf Borg G. Borg s perceived exertion and pain scales. Champaign (IL): Human Kinetics; 1998.