High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik

Transkript

1 Innehåll High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Nina Lindelöf, Håkan Littbrand, Erik Rosendahl Umeå universitet, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik och Geriatrik Västerbottens läns landsting, Geriatriskt Centrum, Umeå SJG dagarna 2013 Bakgrund; träningsspecificitet och intensitet och UMDEX studierna Beskrivning av HIFE inkl film Patientfall Utvecklades 2002 till studien på särskilda boenden i Umeå Programmet består av funktionella viktbärande övningar Målsättning Förbättra benmuskelstyrka, balans-, gångoch förflyttningsförmåga Innehåll: - Övningsbeskrivningar - Modell för val av övningskategorier - Intensitetsskalor Bakgrund Utvecklat från de kunskaper som finns idag kring betydelsen av träningsspecificitet och intensitet Studier som jämfört effekten på funktionell förmåga av olika typer av träning har visat på vikten av att träningen är uppgiftsspecifik Augustsson J et al J Orthop Sports Phys Ther. de Vreede PL et al J Am Geriatr Soc. Krebs DE et al Am J Phys Med Rehabil. Olivetti L et al Aust J Physiother. Rutherford OM Sports Med. Sherrington C et al Arch Phys Med Rehabil. Wilson GJ et al Eur J Appl Physiol Occup Physiol. American College of Sports Medicine Med Sci Sports Exerc. 1

2 Redan 1957 visade en studie vikten av att träna muskelstyrka i en liknande position som den sedan ska användas i. Träna i samma eller liknande rörelsemönster och position som man har målsättning att förbättra Effekten på muskelstyrka i armbågsflexorerna av stående träning var större vid test i stående jämfört med test i liggande position Att träna upp muskelstyrkan i positioner och rörelsemönster som inte liknar de man ska förbättra verkar inte vara det effektivaste sättet att förbättra funktionell förmåga Rash PJ et al Journal of Applied Physiology. Exempel på övning från Mindre effektivt om mål att förbättra funktionell förmåga tex uppresning från stol, Demens Förefaller ha sämre förmåga att överföra en upptränad skicklighet till en annan liknande rörelse eller uppgift Särskilt viktigt med träning i samma eller i liknande rörelsemönster och kroppsposition som avses att förbättra Dick MB et al Neuropsychology. Dick MB et al Brain Cogn. Exempel på övning från Mindre effektivt om mål att förbättra funktionell förmåga tex gång Träningsintensitet Viktigt att uppnå en hög träningsintensitet för balans och muskelstyrka Hög intensitet: träning nära individens maximala kapacitet Liu CJ, Latham NK Cochrane Database Syst Rev. Chodzko-Zajko WJ et al Med Sci Sports Exerc. Fiatarone Singh MA J Gerontol Series A Biol Sci Med Sci. Sherrington C et al J Am Geriatr Soc. Lord S et al Cambridge, United Kingdom: Cambridge University Press. 2

3 Vem tränar med högst intensitet? Fördelar funktionell viktbärande träning ü Följer principen om träningsspecificitet ü Kan innehålla övningar för att förbättra både muskelstyrka och balans ü Möjlighet till progression av svårighetsgrad ü Övningarna lätta att förstå Fördelar funktionell viktbärande träning Fördelar ü Anpassningsbart för personer med olika fysisk förmåga och användbart vid olika diagnoser tex stroke, höftfraktur ü Replikerbart vid studier ü Kräver inte träningslokal med fast utrustning ü Underlättar dokumentation användbart i olika verksamheter ü Underlättar val av övningar ü Underlättar kommunikation mellan sjg och verksamheter The Frail Older People - Activity and Nutrition Study in Umeå - The Study Rosendahl E, Littbrand H, Lindelöf N, Yifter-Lindgren E, Emilsson A, Nordin E, Håglin L, Lundin-Olsson L, Gustafson Y och Nyberg L Inst för samhällsmed och rehab, geriatrik Umeå universitet Undersöka de isolerade effekterna av det funktionella träningsprogrammet på: Fysisk kapacitet Effekter i vardagen balans gångförmåga benstyrka ADL förmåga välbefinnande fall Randomiserad kontrollerad studie, blinda mätningar 3

4 Deltagare 191 äldre personer boende på 9 servicehus Ålder: medel 85 (65-100) Medicinskt samtycke från läkare Diagnoser: demens (52%), depression (61%), stroke (28%), angina eller hjärtsvikt (45%) Antal stående läkemedel: 9 (medelvärde) Bergs balansskala: 27 (1-55) 37% kunde resa sig upp utan stöd Mini Mental Test (MMT): 18 (10-30) Funktionell träning (n=91) 2-3 ggr/v i små grupper, totalt 3 månader Hög intensitet Individuellt program, 2 styrke- resp 2 balansövningar Ca 45 min, under ledning av 2 sjukgymnaster Tips om aktiviteter i vardagen Kontrollaktivitet (n=100) 2-3 ggr/v i små grupper, totalt 3 månader Temaprogram: aktiviteter utan fysisk träning ex film, högläsning, samtal, sång Ca 45 min, under ledning av arbetsterapeut Resultat genomförande träning Deltagande i median 76% Medelhög el hög intensitet: styrka i median 92% balans i median 96% Andel obehag i median 5% Inget obehag ledde till manifest skada el sjukdom Ingen skillnad i närvaro, träningsintensitet och obehag vid jämförelse av deltagare med demenssjukdom med deltagare utan Resultat The Study Träning jämfört med kontrollaktivitet Fysisk kapacitet balans + gångförmåga + benstyrka + Effekter i vardagen ADL förmåga + välbefinnande +* fall +** + Positiv träningseffekt * Effekt bland personer med demenssjukdom ** Effekt bland de som förbättrats sin balans ( responders ) Rosendahl et al, Aust J Physiother (2006) Rosendahl et al,) Aging Clin Exp Res (2008) Littbrand et al, JAGS (2009) Conradsson et al, Aging & Mental Health (2010) Resultat Balans Träning jämfört med kontrollaktivitet Bergs balansskala Förbättrad balans, 3 mån efter interventionen Ålder, kön, depression, demenssjukdom el fysisk funktionsförmåga påverkade inte effekten Rosendahl et al, Aust J Physiother (2006) Littbrand et al, JAGS (2011) 4

5 Resultat ADL Träning jämfört med kontrollaktivitet Barthel ADL Index Minskat beroende förflyttning inomhus, direkt efter och 3 mån efter interventionen Minskat beroende i stort (totalpoäng) bland personer med demenssjukdom direkt efter interventionen Intervjuenkät Fler i träningsgruppen: prioriterade träningen framför andra aktiviteter upplevde minskad trötthet, förbättrad balans och benstyrka samt att de kunde röra sig tryggare och säkrare Littbrand et al, JAGS (2009) Lindelöf et al, Arch Gerontol Geriatr (2013) Intervjuer träningsgruppen Inaktivitet är farligt Vilja att vara aktiv Kroppens begränsningar hindrade Stöd från ledarna underlättade Tilltro till den egna förmågan underlättade Intervjuer träningsgruppen Förbättringar i både kropp och själ Påverkade dagliga livet positivt Träningen skapade gemenskap Träna är som ett nytt liv! Lindelöf et al, Physiother Theory Pract (2012) Lindelöf et al, Physiother Theory Pract (2012) Att vilja vara aktiv för att undvika försämring Jag har bara tänkt att det här ska gå. Det är som att man eggar sig själv till att göra det Man måste ha en egen energi för att vilja På nåt sätt så är det så att vill man inte, då orkar man ingenting. Ta till de här idrottsmännen som skadar sig och så ska de ha upp rörelseförmågan här och där. De vill, förstår du. Och det är det som hjälper dem till att få det. Hade de inte viljan, gick det inte. De skulle aldrig komma igen. Äldre och aktivitet i Umeå kommun The Umeå Dementia and Exercise Study - The UMDEX Study - Umeå universitet, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik och Sjukgymnastik Lindelöf et al, Physiother Theory Pract (2012) 5

6 UMDEX: Syfte UMDEX Undersöka effekterna av fysisk träning på: Fysiska funktioner balans gångförmåga benstyrka Kognitiva funktioner Effekter i vardagen hjälpbehov ADL fall - Välbefinnande, depression - Utvärdera genomförandet och deltagarnas upplevelse av fysisk träning - Hälsoekonomi Deltagare 186 personer med demenssjukdom 17 äldreboenden i Umeå kommun Ålder: 85 (65-105) Bergs balansskala: 29 (2-54) Mini Mental Test (MMT): 15 (10-26) UMDEX Deltagarna lottades till: Funktionell fysisk träning () eller social aktivitet (kontroll) 2-3 ggr/v i 4 mån, totalt 40 tillfällen Små grupper (vanligen 4-6 personer) The High Intensity Functional Exercise Program HIFE Målsättning att förbättra: - benmuskelstyrka - balansförmåga - gångförmåga - förflyttningsförmåga Målsättning att bedriva träningen progressivt och med hög intensitet HIFE Övningskategorier 39 övningar Fem kategorier (A E) A Statisk och dynamisk balansträning i kombination med benstyrketräning Beskrivningar, illustrationer och förslag på progression Knäböjning Step-up Uppresning i gångstående 6

7 Exempel progression A-övningar Progression Ändra underlaget Minska understödsytan Sänka stolshöjden Öka pallhöjden Utföra djupare knäböjningar Göra längre utfallssteg Öka tyngden i viktbältet Viktbälte, belastning 1-12 kg Övningskategorier Övningskategorier B Dynamisk balansträning i gående C Statisk och dynamisk balansträning i stående Gång på mjuk madrass Gång över hinder Bålrotation Tyngdöverföring Övningskategorier Progression D Benstyrketräning med kontinuerligt balansstöd Knäböjning Uppresning Viktbälte, belastning 1-12 kg 7

8 Övningskategorier E Gångträning med kontinuerligt balansstöd 1 Modell för val övningskategorier Går* utan fysiskt stöd eller tillsyn 2 Går* med tillsyn eller lätt fysiskt stöd från en person A B Gång i olika riktningar 3 Går* med kraftigt stöd eller kan inte gå *utan gånghjälpmedel A B C C D E Intensitet benstyrketräning Intensitet balansträning Hög intensitet Medelhög intensitet Låg intensitet Set på 8-12 RM Set på RM Set på >15 RM Två första veckorna uppbyggnadsperiod RM Hög intensitet Medelhög intensitet Låg intensitet Postural stabilitet Postural stabilitet Postural stabilitet utmanad fullt ut* inte utmanad fullt ut inte alls utmanad eller bara utmanad fullt ut i en minoritet av övningarna *Postural stabilitet utmanad fullt ut = balansövningarna utförda nära gränsen för upprätthållande av postural stabilitet. Intensitet Diskussion Erfarenhet av träning med äldre multisjuka personer Kunskap om träningsdeltagaren Hänsyn till dagsform - kommunikation - personer med demenssjukdom Sjukgymnastens roll - bedömning - initiering/planering - delegering/uppföljning - progression 8