Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:"

Transkript

1 Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg Hälsohistoria Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Fall i samband med medvetslöshet Kardiovaskulära orsaker Reflektoriskt utlöst svimmning Ortostatisk hypotoni Epilepsi Parkinson Stroke och TIA Atoniskt anfall Polyneuropati Artros Akut sjukdom Yrsel Demens Depression Osteoporos Ja Nej Vet ej Datum Sign Ansvarig Läkemedelsansvar tas över: Åtgärder Risk för fall r.t. medicinsk diagnos eller av symtom på sjukdom Förebygga fall till följd av medicinsk diagnos eller av symtom på sjukdom Risk för fall r.t. läkemedelsbruk Förbättrat läkemedelsbruk med avseende på fallprevention Information/undervisning Info om behov av läkarkontakt för utredning av ovannämnd diagnos/symtom Info vt/anhörig hur man hanterar en droppställning/sondmatställning Info om behov av läkarkontakt för läkemedelsöversyn, justering av läkemedel Läkemedelshantering Läkemedelsöversyn

2 Nutrition Status Nutritionsstatus Risk för fall r.t. malnutrition Förbättra nutritionsstatus Åtgärder Information/undervisning Info om kost Info om behov av läkarkontakt vid ev dehydrering Nutritionsbehandling Vätskelista Elimination Status Samtal med vt om inkontinens Bedömn inkontinenshjälpmedel Risk för fall r.t. eliminationsproblematik Förhindra fall pga eliminationsproblematik Åtgärder Information/undervisning Informera om urinflaska Rekommendera manliga pat att sitta vid toalettbesök Info om behov av att kontakta vc angående inkontinenshjälpmedel Förbrukningshjälpmedel Urinkateter

3 Status Fotstatus Fotbeklädnad Hud/vävnad Risk för fall r.t. dålig fotbeklädnad Förbättra kunskap om fotbeklädnad Åtgärder Information/undervisning Info till vt/anh om fotbeklädnad Info om behov av läkarkontakt pga fotproblematik Status Uppresning från stol Åtgärd Muskel/ledfunktionsträning Status FES-I GBS Motorik Risk för fall r.t. nedsatt muskelstyrka Förbättrad muskelstyrka Kognitivt/psykiskt/socialt Demenssamordnar e, DKT Risk för fall r.t. fallrädsla eller kognitiv svikt Förbättrad psykisk hälsa Åtgärder ADL intrumentell

4 ADL personlig Gångträning Problem Ej problem Datum Sign Ansvarig Status Synstatus Ev upplevt problem: Kontroll av glasögon Kommunikation Risk för fall r.t. nedsatt syn Förbättra synförutsättningar Åtgärder Information/undervisning Info om behov av läkarkontakt/syncentral vid eventuella synproblem/ögonsjukdom Info om underhåll av glasögon Status ADL Instrument t.ex. FIM Bedömning av hjälpmedelsbehov Ordination av vad: Behov av höftskyddsbyxor ADL,, Risk för fall r.t. nedsatt ADL förmåga och hjälpmedelsbehov Förbättra ADL förmåga, tillgodose hjälpmedelsbehov Åtgärder Information/undervisning Info om höftskyddsbyxor,, Hjälpmedelsutprovning Ordination av vad:

5 Status Bergs balansskala Gånghastighet m/s: Timed up and go Tid: Risk för fall r.t. nedsatt balans och nedsatt gångförmåga Förbättrad balans och gångförmåga Åtgärder Balansträning Gångträning Hjälpmedelsutprovning Ordination av vad: Information/undervisning Informera om förflyttning i i samband med ortostatism Förflyttning Fysisk miljö Status Bedömn av fysisk restr Bedömning av larm Bedömning av hemmiljön,,,ec,,,ec Ja Nej Datum Sign Ansvarig Tidigare dokumenterade fall? Risk för fall r.t. miljöhinder Förbättrad fysisk miljö

6 Åtgärder Information/undervisning Info om användande av larm Boendemiljöanpassning Vad: Skadeprevention Vad:,,,EC,,,EC Risk för fall r.t. tidigare fall, kön, hög ålder samt till otillräcklig kunskap om fallriskfaktorer Åtgärd Information/undervisning Ja Nej Datum Sign Ansvarig Info till vt om fallrisk, aktuella riskfaktorer och åtgärder för att förebygga fall,,

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Bilaga 1 SVP Fallprevention Bilaga 1 SVP Fallprevention Här presenteras SVP Fallprevention så som den ter sig i elektronisk patientjournal (Melior). Samtliga valbara förval ses i planen. Möjlighet finns att komplettera med fritextformuleringar.

Läs mer

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget RUTIN FÖR Otago Fallförebygförebyggande träning Antaget av Medicinskt ansvarig för rehabilitering Antaget 2018-09-24 Giltighetstid Dokumentansvarig tills vidare Medicinskt ansvarig för rehabilitering Diarienummer

Läs mer

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060 Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

S E N I O R A L E R T

S E N I O R A L E R T S E N I O R A L E R T Team: Förbättringsområde: Målsättning: Särkivaaragården, Övertorneå Fallprevention, nutrition Antal fall ska minskas med systematiska förebyggande åtgärder.. Princip är, att med regelbunden

Läs mer

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009 Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner

Läs mer

Varför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet

Varför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet Varför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet Utgångsläget patienten Patienter > 75 => 70% av $ för osteoporosfrakturer Ström-11 Hur

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv. Bilaga 2 HUDDINGE UNIVERSITETSSJUKHUS A-Divisionen Akutvårdsavdelning K41/43, B82 Standardvårdplan För patienter med hjärtsvikt Vårdtid Finns Individuell vårdplan (IVP)? Ja / Nej PATIENTIDENTITET Huvudmål:

Läs mer

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten Fallprevention Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden Rehabenheten En del av äldreomsorgen 2009 Projektet Fallprevention på Skellefteå kommuns särskilda

Läs mer

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador Inledning Var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende faller minst en gång per år. I särskilda boenden för

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2010-03-03 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Ska man göra gott

Läs mer

Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915

Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915 Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915 Örebro: Har försökt fått information om pågående projekt!! Det jag har fått reda på är att det kommer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik

Läs mer

Manual till checklista för fallprevention

Manual till checklista för fallprevention Oktober 2008 Manual till checklista för fallprevention Ange problem och/eller behov där sådana finns, för respektive frågeställning. Ange åtgärd eller planerad åtgärd, ex läkemedelsgenomgång, kontaktman

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar

Läs mer

Fall-och fallskadeprevention

Fall-och fallskadeprevention SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Syfte i) Balansproblem vid Parkinson s Evidensen för olika träningsformer Ge exempel genom våran forskning Neurodegenerativ sjukdom, James Parkinson 1817 22 000 personer

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-03-11 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

Lennart Johansson, Distriktsläkare

Lennart Johansson, Distriktsläkare Lennart Johansson, Distriktsläkare Yrsel på vårdcentralen Yrsel är den perfekta utmaningen för distriktsläkare. Yrsel är inte särskilt vanligt men viktigt symtom på vårdcentralen. Tips, trix och konster.

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Målgrupp. Primärvården

Målgrupp. Primärvården Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen

Läs mer

Redogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet

Redogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNING EN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-06 Handläggare: Ulla Lönn Telefon: 08-508 09 082 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Redogörelse till Socialstyrelsens

Läs mer

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd

Läs mer

Riktlinje Dokumentation HSL

Riktlinje Dokumentation HSL 1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Slutenvård: Förebygga fallskador

Slutenvård: Förebygga fallskador Dok-nr 05897 Författare Version Linda Hermansen, vårdadministratör, Magtarmmedicinska kliniken US 3 Godkänd av Giltigt fr o m Rikard Svernlöv, bitr verksamhetschef, Magtarmmedicinska kliniken US 2019-02-01

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan SKILS Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan Inledning Arbetsgruppen Västra Äldre Samarbete kommuner landsting Pilotprojekt Utbildningsmaterial & Beslutsunderlag NEWS Vitalparametrar Andningsfrekvens

Läs mer

Blåsdysfunktion hos äldre

Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region

Läs mer

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) Avvikelserapport 1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) 2. Var inträffade avvikelsen? (avd/boende/hemtjänstgrp.) 3. Vårdtagarens namn: Personnummer:

Läs mer

Handlingsplan för fallprevention Svedala kommun 2012 2014

Handlingsplan för fallprevention Svedala kommun 2012 2014 Handlingsplan för fallprevention Svedala kommun 2012 2014 Målgrupp Aktivitet/åtgärd Tid Alla seniorer över 65 år Kommun Föreläsning kring fallprevention. Fördela broschyren: Bibehåll balansen Utställning

Läs mer

Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer

Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer Utfärdad av: Eva Coulianos, Fallpreventionsgruppen Granskad av: Ann-Marie Pälvärinne, Sjuksköterska Godkänd av: Rune Wejstål Godkänd datum: 2012-03-21 Bakgrund:

Läs mer

FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION

FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad:

Läs mer

Att mäta för att veta. Senior alert

Att mäta för att veta. Senior alert Att mäta för att veta Senior alert Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen) Syftet med mätningarna i Senior alert Förbättring Forskning

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Carema Primärvårds hemsjukvårdsmodell

Carema Primärvårds hemsjukvårdsmodell Carema Primärvårds hemsjukvårdsmodell Bakgrund Behov av samverkan och samarbete Bristande informationsöverföring Gränsdragningsdiskussioner gråzon Många inblandade vårdgivare Minskade resurser i sluten

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Tugg- och sväljsvårigheter Åtgärdsförslag Kontakt med

Läs mer

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.

Läs mer

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla

Läs mer

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46.

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46. VÅRD OCH OMSORG 0 sidor Bilaga Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 0, vecka. 0 bpl 7st bpl st 0 bpl st Åkarg. 7st ( satellit) 7st ( satellit) 8 bpl 7st 8,7 % Grad

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

Sammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial

Sammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Britt Mårtensson 0455-304418 ÄN 2018/691 8.2.3 2018-10-29 Sammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial 2 2018.

Läs mer

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster 1. ARBETSORDNINGEN GRUNDAS PÅ Prioriteringsbeslut/regeringens proposition

Läs mer

Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003

Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003 Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003 KÖN Stroke Höftfraktur Hjärtsvikt Summa Män 11 1 7 19 Kvinnor 9 18 12 39 Helsingborg 20 19 19 58 Män 7 3 6 16 Kvinnor 9 16 9 34 Kristianstad 16 19 16 50 Män

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Sväljningsbedömning Kalmar

Sväljningsbedömning Kalmar Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Standardvårdplan för patienter som genomgår ECT behandling

Standardvårdplan för patienter som genomgår ECT behandling Patientidentitet: Verksamhetsområde Helsingborg Standardvårdplan för patienter som genomgår ECT behandling Författad av: Eva Olausson och Charlotta Sandin Faktagranskad av: XXX Godkänd av: XXX Skapad:

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?

Läs mer

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009 Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Författare: Anna Sjöberg Karina Karlsson Sofie Svensson 1 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 3 4.1 Enkät... 3 4.2 Antalet

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX

Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX Socialtjänsten följer årligen upp och granskar

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef Kunskapsstöd för fysioterapeuter Cecilia Fridén, FoU-chef Det nationella kunskapsstödet ska: bidra till att medarbetare har förutsättningar att ge god, säker och jämlik vård i hela landet garantera ett

Läs mer

A FÖRSLAG TILL FRÅGOR int I SVERIGE rensad FH-ad hoc:en om funktionshinder

A FÖRSLAG TILL FRÅGOR int I SVERIGE rensad FH-ad hoc:en om funktionshinder 1(6) A FÖRSLAG TILL FRÅGOR int I SVERIGE rensad FH-ad hoc:en om funktionshinder Ges till 16-64-åringar. INTRODUKTION: Den här gången ställer vi också några frågor som ges samtidigt i hela EU. De handlar

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset! KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

Lista logganteckningar från förbättringslogg

Lista logganteckningar från förbättringslogg Ursprung Uppföljning/uppdrag från uppdragsgivare 5304 Koppargården Sthlm 10122 Koppargården Sthlm driftschef mm Mötesdatum 2011-04-07 Mötestyp Sjuksköterskemöte Läkemedelshantering Start 2011-01-03 Beräknat

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin Fallprevention Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o m 2010-05-18

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Rollfördelning och organisation

Rollfördelning och organisation Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 7, avd 51 Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer