Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan
|
|
- Lars-Göran Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården. Gäller för / Vilka berörs Gäller för alla personalgrupper med patientkontakt inom NUsjukvården Pappersoriginal förvaras: 1 (10)
2 Godkännes Ulf Almqvist Chefläkare Område 1 Medicin, NU-sjukvården < > Område 2 Opererande specialiteter NU-sjukvården < > Magnus Kronvall Bengt Ekelund Område 3 Kvinnosjukvård NU-sjukvården < > Område 4 Operation/IVA NU-sjukvården < > Sven-Åke Carlsson Leif Dolonius Område 5 Akutverksamheten NU-sjukvården < > Område 6 Barn- och ungdomssjukvård NU-sjukvården < > Hans Svensson Per Lundgren Pappersoriginal förvaras: 2 (10)
3 Bakgrund Bakgrunden med standardvårdplanen är att utifrån SKL:s nationella satsning från 2007 att minska och förebygga tryckskador. Syfte Syftet med standardvårdplanen är att öka medvetenheten om tryckskador, dess uppkomst och grundorsaker samt att kunna förebygga dess orsaker. Även kunskapen och medvetenheten att snabbt kunna sätta in åtgärder är viktigt för att minska patientens lidande. Åtgärder Åtgärderna i standardvårdplanen utgår från kvalitetsnormen som är godkänd inom NU-sjukvården. Mål Målet med standardvårdplanen är att inga nytillkomna tryckskador skall uppkomma under vårdtiden. Patienten bör aktivt delta i det förebyggande arbetet utifrån sina förutsättningar. Pappersoriginal förvaras: 3 (10)
4 Bedömning av patients risk för tryckskada utifrån Nortonskalan Ansvarig sjuksköterska Patient-ID Genomför Norton-bedömning (bilaga 1) samt hudinspektion av hela kroppen snarast efter patientens ankomst till avdelningen, senast 4 6 timmar efter inläggningen. Poäng enligt modifierad Nortonskala: 20 poäng eller lägre ger ökad risk för tryckskada. Ge mycket aktiv trycksårsprofylax och skärpt total omvårdnad. Hudskada vid ankomst till avdelning: Andra riskfaktorer (Ex. Hög ålder, nedsatt rörlighet, inkontinens, malnutrition, nedsatt känsel, fukt, dehydrering, kärlsjukdom) som ökar risken för utveckling av tryckskada: Risk för utvecklande av trycksår: Ja Nej Vid Nej avslutas processen. Vid Ja påbörjas standardvårdplanen. Pappersoriginal förvaras: 4 (10)
5 Standardvårdplan för patienter med risk för utvecklande av trycksår Ansvarig sjuksköterska Patient-ID Vårdtid: - Huvudmål Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande samt ett optimalt sårläkningsklimat. Finns individuell Vårdplan (IVP): Ja Bedömning Nej Genomför MNA-test (Mini Nutritional Assessment) och utvärdera efter detta patientens nutritionsbehov för att få till en optimal sårläkning (bilaga 2). Information Ge patienten råd och undervisning om förebyggande åtgärder vid trycksårsrisk. Exempel på detta är regelbundna lägesändringar, kostråd, hudvård m.m. Lämna ut broschyren Att förebygga tryckskador på kroppen information till patienter och anhöriga. Miljö Pappersoriginal förvaras: 5 (10)
6 Ge patienten den bästa komforten utifrån hans/hennes behov för att förebygga tryckskador. Tryckavlastning/tryckutjämnande underlag Mjuk madrass: Antidecubitusmadrass/dyna: Hälskydd: Annat: Minskning av skjuv Glidlakan Kilkuddar Glidbräda Vendela Annat: Skötsel Behov av regelbunden lägesändring Ja Nej Lägesändring vid behov utan vändschema Lägesändring vid behov med vändschema Pappersoriginal förvaras: 6 (10)
7 Nutritionsbehandling Individuell bedömning utifrån patientens energibehov. Energi- och proteinrik kost Näringsdryck: antal/dygn Sort: Enteralt näringsintag Ja Nej Träning Träning med sjukgymnast/arbetsterapeut samt annan personal i att ändra kroppsställning. Instruktioner från sjukgymnast/arbetsterapeut Stöd och uppmuntran till mobilisering Observation Inspektion av tryckutsatta punkter på kroppen: Daglig inspektion av hudkostym: Inspektion av hudkostym varannan dag Inspektion av hudkostym var :e dag Övervakning av näringsintag: Kalorilista Vätskelista Hjälp med matintag Pappersoriginal förvaras: 7 (10)
8 Ny bedömning med modifierad Nortonskala gjord på grund av förändrat status eller avslutad vård. Datum: Speciell omvårdnad: Hudvård: Smörjning av torr hud med fuktighetsbevarande kräm/salva Typ av kräm/salva: Pappersoriginal förvaras: 8 (10)
9 Bilaga 1 Här skall länk till NU-doc finnas Modifierad Nortonskala Bilaga 2 MNA-test MNA-guide Pappersoriginal förvaras: 9 (10)
10 Bilaga 3 Beräknat energibehov per kg kroppsvikt Sängliggande Uppegående Återuppbyggnadsfas 25 kcal (105 kj) 30 kcal (125 kj) kcal (150 kj) Korrigeringsfaktorer Magerlagd +10% Överviktig - 10% Ålder år + 10% Ålder >70 år - 10 % Feber + 10% per grad Pappersoriginal förvaras: 10 (10)
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009
Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner
Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar
Standardvårdplan Sepsis journalhandling
Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling
Regional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2013-07-30 Giltigt t.o.m.: 2014-07-30 Upprättare: Birgitta E Dahlgren Fastställare: Roger Olof Nilsson Trycksårsprevention
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.
Trycksår på IVA Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Bakgrund Trycksår är en komplikation
Trycksår Orsak, åtgärder
Trycksår Orsak, åtgärder Hjälpmedelscentralen Malin Munter Såransvarig sjuksköterska Jönköpings kommun 2016-01-11 En tanke Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet trycksår än att arbeta med
Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator
Nutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018 Exkl. rättspsykiatrisk vård Data från vissa lokala mätningar som genomförts i egen regi ingår Endast patienter 18 år och äldre ingår Andel riskpatienter Riket (14302)
Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Standardvårdplaner Användarhandledning
Standardvårdplaner Användarhandledning Dokumentet innehåller en översikt för de vanligast förekommande omvårdnadsproblem/ riskbedömningar på utredning och åtgärder som kan användas i vårdplaner. Ordinationer
Riktlinjer för hälso- och sjukvård.
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin
NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Trycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011
PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 Inledning I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Patientsäkerhetsberättelse 2012
Patientsäkerhetsberättelse 2012 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2012 Avvikelser Samtliga avvikelser registrerades och dokumenterades enl. rutin. Sjuksköterskorna
Region Norrbotten Trycksår PPM 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...
Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgs äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgs äldreboende År. 2015 Datum och ansvarig för innehållet 22/1-16 Barbro Friberg Verksamhetschef på Elinsborg Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap.
Energibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Förebyggande arbete kring brukaren
Förebyggande arbete kring brukaren Riskbedömningar HSL. Riskinventering SoL och LSS Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Skribent MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård-
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Äldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 006-295-08 SID 1 (7) 2008-07- 30 Handläggare: Kerstin Callinggård/MAS Telefon: 08-508 08 033 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd
Vårdprevention och dokumentation Medicin Rehab Kiruna sjukhus
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (8) Vårdprevention och dokumentation Medicin Rehab Kiruna sjukhus Berörda enheter Avdelning Medicin rehab stroke Kiruna sjukhus Syfte Ingen patient ska drabbas av vårdskada
Trycksår FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA
Trycksår FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA En studie i syfte att identifiera framgångsfaktorer Trycksår är en vårdskada som orsakar stort lidande för patienten. Trycksår orsakar dessutom en stor kostnad
Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för tryckavlastande /tryckutjämnande madrasser Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140221
Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår
10 december 15 Ansvarig: Ann Svensson, chefsjuksköterska, Sund Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår I DEN SOMATISKA VÅRDEN I SKÅNEVÅRD SUND Innehållsförteckning 2 1 Bakgrund...
ABCDE. Vårdtyngdsmätning inom de särskilda boendeformerna med heldygnsomsorg våren Till Enskede - Årsta stadsdelsnämnd
Personal och Service Enskede - Årsta Stadsdelförvaltning Handläggare: Anette Nederberg, Tfn :08-508 14535 Tjänsteutlåtande 2006-05 26 Till Enskede - Årsta stadsdelsnämnd Vårdtyngdsmätning inom de särskilda
Trycksårsprevention specialistvård - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2016-02-15 Giltigt t.o.m.: 2017-02-15 Upprättare: Eva B Sving Fastställare: Kjell Norman Trycksårsprevention specialistvård
Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:
Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg Hälsohistoria 2011-03-07 Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Fall i samband med medvetslöshet Kardiovaskulära orsaker Reflektoriskt
Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens
2015-02-01 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår
A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.
Bilaga 2 HUDDINGE UNIVERSITETSSJUKHUS A-Divisionen Akutvårdsavdelning K41/43, B82 Standardvårdplan För patienter med hjärtsvikt Vårdtid Finns Individuell vårdplan (IVP)? Ja / Nej PATIENTIDENTITET Huvudmål:
Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab
Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Planerad vårdtid: 5-7 dagar Vanliga vårdproblem under vårdtiden och generella målformuleringar: Vårdproblem: Otillräcklig kunskap om vårdförlopp,
95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår.
TRYCKSÅR 2010 10 01 95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår. SKL Jönköpings län 2005 53 miljoner Hela landet ca1,5-2 miljarder/år Definition Med trycksår menas ett
Kriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 2003-05-20 Rev 2016-09-20 Rev 2018-09-20 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel. Omvårdnadshjälpmedel
Patienthantering med VENDLET V5. 1st VENDLET V5. vann priset: Best Product of the Show. på konferensen Moving & Handling People 2013 i London
Patienthantering med VENDLET V5 1st VENDLET V5 vann priset: Best Product of the Show på konferensen Moving & Handling People 2013 i London Vad kan jag använda VENDLET till? Använd VENDLET: vid förflyttning
Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
UNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)
2017-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2017 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.
BESLUT 2017-11-30 Dnr 8.5-8460/2017-13 1(6) Södersjukhuset AB Chefläkaren 118 83 Stockholm Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB. Ärendet Tillsyn
Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande
Omvårdnadsprocessen The nursing process Anneli Jönsson leg sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand anneli.jonsson @med.lu.se The nursing process is a conceptual framework that enables the student
Antidecubitusmadrasser
Hjälpmedelscentrum utbildar Antidecubitusmadrasser Kursansvarig: Hjälpmedelskonsulent: Telefon: 021-17 58 57 E-post: eva.scharin@ltv.se Version: ht 2016 Produktinformation Antidecubitusmadrasser (Utdrag
Sammanställning näringsdrycker
Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein
Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen
Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Resultatredovisning landstingen PPM trycksår v 10 2012 14 540 patienter från 20 landsting och regioner har deltagit i studien (exklusive
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Antidecubitusmadrasser
Hjälpmedelscentrum utbildar Antidecubitusmadrasser Kursansvarig hjälpmedelskonsulent Eva Scharin Telefon: 021 17 58 57 E post: eva.scharin@regionvastmanland.se Hösten 2018 Produktinformation Antidecubitusmadrasser
RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Sårprevention vid förflyttning och i sittande. Lena Wapner, leg sjukg VO Rehabiliteringsmedicin, Orupssjukhuset 1+1+1=10?
Sårprevention vid förflyttning och i sittande Lena Wapner, leg sjukg VO Rehabiliteringsmedicin, Orupssjukhuset 1+1+1=10? 24 timmars bedömning Hur sitter personen? (position) Hur länge sitter personen?
FAKTORER SOM BIDRAR ELLER HINDRAR SJUKSKÖTERSKOR ATT GÖRA RISKBEDÖMNING OCH FÖLJA EN VÅRDPLAN GÄLLANDE TRYCKSÅR
FAKTORER SOM BIDRAR ELLER HINDRAR SJUKSKÖTERSKOR ATT GÖRA RISKBEDÖMNING OCH FÖLJA EN VÅRDPLAN GÄLLANDE TRYCKSÅR CHRISTINA ULLSTRÖM MARTINA SELLMAN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 hp Hälsa och
Förbättringsarbete: vårdrelaterade infektioner (VRI) Pneumoni
Förbättringsarbete: vårdrelaterade infektioner (VRI) Pneumoni Medicin- och geriatrikkliniken, Värnamo sjukhus Utvecklingskraft 8 september 2016 Förbättringsarbetet November 2015 initierades förbättringsarbetet
Kriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län 2003-05-20 Reviderad av MAR-nätverket 2016-09-20 Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel.
"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand
"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)
RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser
/Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod
PRODUKTKATALOG Madrasser
2014-06-05 PRODUKTKATALOG Madrasser Standard, tryckförebyggande, tryckavlastande Avtal 1200412, 2012-07-01-2014-06-30 Kontakt Region Skåne Prisinformation vid köp och hyra Strategisk inköpare Lars-Olof
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Vårdgivare Stockholms Läns Landsting, SLL, med verksamhet vid akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
BESLUT 2017-11-30 Dnr 8.5-8461/2017-7 1(6) Ert dnr K 2017-0953 Karolinska Universitetssjukhuset Kvalitet och patientsäkerhet Chefläkaren 171 76 STOCKHOLM Vårdgivare Stockholms Läns Landsting, SLL, med
Trycksår - utredning och prevention
Förvaltning Ägare Reviderat datum Pia Backteman 2017-11-01 Verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,privata vårdcentraler Slutgranskare Ylva Nilsagård Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår
1 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13 Trycksår 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 13 Trycksår 3 13.1 Inledning 3 13.2 Vad är ett trycksår? 3 13.3 Klassificering av trycksår 4 13.4 Förebyggande insatser
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013
2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner
Svårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge
Svårläkta sår Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge Hur tänkte vi? Kunde vi gjort annorlunda? Hur förebygger vi trycksår hos äldre? Patienten i det aktuella fallet är 83 år och har
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.
SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,
Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett
Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av
Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012
Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården
Trycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018
Trycksår Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018 1 Bakgrund Trycksår är en vårdskada som orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det innebär också betydande kostnader
Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län
Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska
Tidig identifiering av mest sjuka äldre
Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms
Vrinnevisjukhuset Norrköping
MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade
Riktlinje för förebyggande arbetssätt för länets kommuner och Örebro läns landsting inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen
Rubrik specificerande dokument RIKTLINJE FÖREBYGGANDE ARBETSSÄTT Omfattar område/verksamhet/enhet Vård och omsorg Sidan 1 av 8 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från
Patientens bästa knep
art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,
Vårdprevention problembeskrivning
Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.
Handhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,
Sjuksköterskors uppfattningar om trycksårsprevention på äldreboenden Uppsala län
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskors uppfattningar om trycksårsprevention på äldreboenden Uppsala län En kvantitativ enkätstudie Författare: Astrid Sandberg Simon Petersson Handledare:
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby
Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs