PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011"

Vilhelm Johansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

2 Inledning I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget har på eget initiativ genomfört två punktprevalensmätningar, mars och oktober 2010, i syfte att kartlägga förekomsten av trycksår. Sveriges kommuner och landsting genomförde den andra nationella mätningen oktober 2011, där 14 landsting deltog. Detta är den fjärde mätningen för Norrbottens läns landsting. Syftet är att resultatet från mätningen ska ligga till grund för förbättringsarbetet på varje enhet för att förebygga trycksår. Målet är att ingen patient under vård och behandling ska få trycksår. Vid identifierad risk ska evidensbaserade åtgärder omedelbart sättas in. NLL har beslutat att följa Sveriges kommuner och landstings åtgärdspaket/kunskapsunderlag där följande obligatoriska åtgärder ingår: Riskbedömning Hudbedömning Planering, genomförande och uppföljning av omvårdnadsåtgärder Information till patient och närstående och eventuell överrapportering till annan vårdenhet eller vårdnivå t ex kommunens äldreboenden. Punktprevalensmätning visar endast förekomst av trycksår vid ett givet tillfälle det vill säga under en dag och inte när och var det uppstått. Mätningarna 2011 omfattar alla inskrivna patienter som är 18 år och äldre inom divisionerna medicin, opererande och primärvårdens vårdcentraler med OBS-platser. Alla enheter har deltagit utom två enheter från division psykiatrin. I mätningen ingick det att journalgranska om riskbedömningar, hudbedömningar och förekomsten av trycksår var dokumenterade i patientens journal inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning 2

3 Resultat Förekomst av trycksår Sammanlagt var det 602 patienter (18 år och äldre) som var inskrivna på de avdelningar som deltog den aktuella mätdagen. Bland dem var det ett bortfall på 61 patienter. Hos de 541 patienterna som deltog i mätningen fann man trycksår hos 75 patienter. Antal deltagande patienter fördelade per division Division Medicin 344 Division Opererande 136 Division Primärvård 28 Division Psykiatri 33 Förekomst av trycksår vid mätningarna 2010 och 2011 PPM Trycksår Norrbotten/Riket 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% mar 2010 okt 2010 mar 2011 oktober 2011 Norrbotten Riket Tidpunkt Antal patienter Antal och andel patienter med trycksår Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Mar ,4 % 36 14,9 % 81 15,2 % Okt ,0 % 32 12,4 % 82 14,4 % Mar ,2 % 34 12,8 % 68 12,0 % Okt ,6 % 38 15,3 % 75 13,9 % Vuxenpsykiatrin deltog inte år Riket: mar 2011 låg på 17 % Riket: okt 2011 låg på 14,4 % 3

4 Patienter med trycksår Andel patienter med trycksår 25,0% 20,0% Riket mars ,0% 15,0% Riket okt ,4 % 10,0% 5,0% 0,0% Medicin Opererande Primärvård Psykiatri 2010 Mars 15,0% 15,6% 14,8% 2010 Okt 16,4% 12,4% 20,0% 2011 Mars 13,7% 11,1% 9,5% 2,0% 2011 Okt 15,7% 11,8% 7,1% 9,1% Medelvärde 22 mars 2011: 12,0 procent med trycksår. Medelvärde 4 oktober 2011: 13,9 procent med tryckår Ökning 1,9 procentenheter Patienter med trycksår som har fått åtgärder insatta Andel patienter med trycksår som fått åtgärder insatta 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Medicin Opererande Primärvård Psykiatri 2010 Mars 69,5% 70,6% 100,0% 2010 Okt 83,9% 89,5% 100,0% 2011 Mars 86,0% 66,7% 100,0% 100,0% 2011 Okt 83,3% 93,8% 100,0% 66,7% Medelvärde 22 mars 2011: 82,4 procent som fått åtgärder insatta Medelvärde 4 oktober 2011: 85,3 procent som fått åtgärder insatta Ökning med insatta åtgärder: 2,9 procentenheter Målet är att alla som har trycksår ska ha fått minst en åtgärd insatt. 4

5 Andel patienter med trycksår kategori 1 4 (n=75) Kategori 4. Djupt sår/nekros 13% Kategori 3. Sår (genom alla hudlager) 9% 7 patienter 10 patienter 35 patienter Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck.) 47% 23 patienter Kategori 2. Blåsa/avskavning av hud. 31% Diagrammet visar fördelningen per kategori där kategori 1 indikerar att patienten är i riskzonen för att utveckla ett djupare trycksår. Kategori 4 är den allvarligaste kategorin. Lokalisation av det allvarligaste trycksåret (n=75) Sittbensknölar 5% Höft 5% Öra 4% Annat 8% Ryggslut/Sacrum 36% Fötter 15% Häl 27% 5

6 Resultat av identifierad risk för trycksår Vid mätningen har riskbedömningsinstrumentet Modifierad Nortonskala använts för att identifiera risk för trycksår. Av 541 deltagande patienter hade 119 (22,0 procent) risk för trycksår. Patienter med identifierad risk för trycksår Andel patienter med risk för trycksår 30,0% 25,0% 20,0% Riket okt ,5 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Medicin Opererande Primärvård Psykiatri 2010 Mars 22,6% 20,2% 11,1% 2010 Okt 26,8% 27,1% 22,9% 2011 Mars 22,8% 23,0% 19,0% 2,0% 2011 Okt 26,5% 16,9% 14,3% 3,0% Medelvärde 22 mars 2011: 20,9 procent har risk för trycksår Medelvärde 4 oktober 2011: 22,0 procent har risk för trycksår Ökning: 1,1 procentenheter Patienter med identifierad risk som fått förebyggande åtgärder Andel patienter med risk för trycksår som fått åtgärder insatta 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Medicin Opererande Primärvård Psykiatri 2010 Mars 75,3% 68,2% 66,7% 2010 Okt 83,5% 71,4% 75,0% 2011 Mars 86,7% 80,6% 75,0% 100,0% 2011 Okt 91,2% 87,0% 100,0% 100,0% Medelvärde 22 mars 2011: 84,9 procent har fått åtgärder insatta vid risk för trycksår Medelvärde 4 oktober 2011: 90,8 procent har fått åtgärder insatta vid risk för trycksår Ökning: 5,9 procentenheter Målet är att alla som har risk för trycksår ska ha fått minst en åtgärd insatt. 6

7 Resultat av journalgranskning Av 541 patienter hade 209 (38,6 %) fått sin hudbedömning dokumenterad i sin journal inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning. Av 541 patienter hade 195 (36,0 %) fått sin riskbedömning dokumenterad i sin journal inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning. Av 75 patienter som hade ett trycksår den aktuella mätdagen, var det endast 34 patienter (45,3 %) som hade fått sitt trycksår dokumenterat i sin journal inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning. Antal/Andel trycksår journalförda inom 24 timmar efter inskrivning (n = 75) * Kategori 4 (4 pat) *Kategori 3 (2 pat) 5% 3% Kategori 1 (13 pat) 17% * Kategori 2 (13 pat) 17% Kategori 2 (10 pat) 13% Kategori 3 (5 pat) 7% * Kategori 1 (22 pat) 30% Kategori 4 (6 pat) 8% * Antal/Andel ej journalförda trycksår inom 24 timmar Sammanfattning Förekomsten av trycksår i NLL har ökat med 1,9 procentenheter sedan förra mättillfället. Vid denna mätning låg trycksåren på 13,9 procent av totalt 541 inskrivna patienter 18 år och äldre. Förekomsten vid den förra mätningen i mars låg NLL på 12 procent. Riket låg vid denna mätning på 14,4 procent, en minskning med 2,6 procentenheter sen förra mätningen (17,0 procent). Jämförelser mellan könen i NLL var det bland kvinnorna 12,6 procent och hos männen 15,3 procent som hade trycksår. Målet är att alla som har ett trycksår ska ha fått minst en åtgärd insatt. Vid denna mätning hade 85,3 procent av dem som hade ett trycksår fått åtgärder insatta. Det har skett en liten ökning från förra mätningen med 2,9 procentenheter, vilket tyder på att arbetet med att förebygga trycksår har haft effekt. 7

8 I mätningen ingick det att journalgranska om riskbedömningar, hudbedömningar och förekomsten av trycksår var dokumenterade i journalen inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning. Resultatet visade att 45,3 procent a av de funna trycksåren hade dokumenteras i patientens journal inom 24 timmar, efter inskrivning på avdelningen. Har de övriga trycksåren uppstått under vårdtiden, eller fanns det brister vid journalföringen? Min slutsats blir av denna mätning att det finns stora brister i att journalföra riskbedömningar av trycksår, hudbedömningar och förekomst av trycksår vid inskrivningen. Resultaten från PPM av förekomst av trycksår ska användas i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet och det övergripande målet är att ingen patient ska drabbas av trycksår i samband med vård. Detta mål har vi inte uppnått ännu, insatser inom det vårdpreventiva området behövs även fortsättningsvis. Arbetet med att utföra hudinspektion, riskbedöma, sätta in förebyggande åtgärder och utvärdera måste systematiseras för att minska vårdskadorna. Alla verksamheter ska nu analysera sina egna resultat för att identifiera brister och sätta in adekvata förbättringsåtgärder. Inom ramen för den nationella patientsäkerhetssatsningen har NLL beslutat att divisionerna medicin, opererande och primärvården ska delta i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert att förebygga trycksår, fallskador och undernäring. Mätningen av punktprevalensen har sammanställts av projektledare Monica Forsberg monica.forsberg@nll.se och av projektkoordinator Anna Lindh anna.lind@nll.se Referenser Sveriges kommuner och landsting. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Trycksår, åtgärder för att förebygga. Sveriges kommun och landsting, Stockholm

Relevanta dokument

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och