Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus"

Filip Mattsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Att följa sina resultat Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

2 Hallands sjukhus

3 Vem är då jag?

Antal vårdtillfällen på medicinska vårdavdelningar

4 Hallands sjukhus Varberg Medicinkliniken Medicinkliniken HSV: 109 vårdplatser (varierande) Antal vårdtillfällen på medicinska vårdavdelningar 2016: 6208 (8214) Medelvårdtid 4,67 dagar Antal medarbetare: 385

Införande av Senior alert 2011-2012 implementerades Senior alert på HS Det blev en Kvalitetssäkring som synliggjorde omvårdnaden En Kvalitetsförbättring i vården hos våra äldre Vi fick ett Verktyg

5 Införande av Senior alert implementerades Senior alert på HS Det blev en Kvalitetssäkring som synliggjorde omvårdnaden En Kvalitetsförbättring i vården hos våra äldre Vi fick ett Verktyg som förenklade det riskförebyggande arbetet och placerade patienten i centrum. Vi Kompetensutvecklade alla medarbetare Vi startade en Förvaltningsmodell omvårdnad Alla avdelningar utrustades med Hjälpmedel

risk för vårdskada Påvisar brister i dagens vård

6 Förbättringsarbete utifrån Senior alert Ger möjlighet för uppföljning Förhindrar och minskar risk för vårdskada Påvisar brister i dagens vård Ökar kunskapen om dagens patienter Förbättrar dagens vård

7 Avd Identifierade risker vid riskbedömning 2016 Risk bedömning på patienter 75 år eller äldre; oavsett kön med identifierad risk 4A Fall 67 % Nutrition 59 % 4C Fall 71 % Nutrition 51 % Tryckså r Tryckså r 33 % 25 % 5A Fall 63 % Nutrition 61 % 5C Fall 54 % Nutrition 40 % Tryckså r Tryckså r 27 % 12 %

8 Preventivt omvårdnadsarbete inom riskområdet trycksår en registerstudie utifrån kvalitetsregistret Senior Alert Malin Sandström och Jeanette VanCura 2014

9 ÅR >75 Antal VTF Täckningsgrad i Senior Alert >75 antal VTF reg. i SA Ökad risk för trycksår Ökad risk för fall (62%) 438 (23%) 1217 (63 %) (81%) 639 (24 %) 1742 (66 %) (87%) 636 (23 %) 1742 (62%) 2016 alla åldrar (82%) 802 (16%) 2494 (49%)

10 Totalt antal pat bedömda med risk för trycksår Antal trycksår vid riskbedömning, n Antal trycksår vid uppföljning, n Antal pat som hade trycksår vid riskbedömning, n (%) ?? 118 (-16) 125 (-10) 147 (-44) 85 (19,4%) 89 (13,9%) 129 (20,1%) Antal pat som hade trycksår uppföljning, n (%) 83 (18,9) 89 (13,9) 253 ingen uppföljning 110 (17,3%) 8 ingen uppföljning

11 Totalt antal sår > 75 år Kategori (59,8%) 129 (62,3%) 121(50%) Kategori 2 55 (26,9%) 60 (29%) 73 (30,3%) Kategori 3 16 (7,8%) 11 (5,3%) 26 (10,8%) Kategori 4 11 (5,4%) 7 (3,4%) 21 (8,7%)

12 Frekvens MNS-poäng på pat med ökad risk för trycksår F r e k v e n s p 8 p 9 p 10 p 11 p 12 p 13 p 14 p 15 p 16 p 17 p 18 p 19 p 20 p

13 Antal insatta åtgärder i förhållande till modifierade Norton Poäng

Resultat idag gällande trycksår Identifierade förbättringsåtgärder från 2013: Täckningsgrad var låg Ålder räknades baklänges; nu gäller alla åldrar.

14 Resultat idag gällande trycksår Identifierade förbättringsåtgärder från 2013: Täckningsgrad var låg Ålder räknades baklänges; nu gäller alla åldrar. Skillnad på riskbedömning ang. veckodag patienterna de kom in? (helger) Samordnarfunktionen; en registreringsblankett som påminnelse Dokumentation; vårdplan och färdiga fraser

Resultat 2016 Kliniken ökat täckningsgrad på riskbedömningar Trycksår har ökat i antal kategori 2,3 och 4 Det är fler patienter som har trycksår vid riskbedömningen (minskade 2015) Det ses ingen

15 Resultat 2016 Kliniken ökat täckningsgrad på riskbedömningar Trycksår har ökat i antal kategori 2,3 och 4 Det är fler patienter som har trycksår vid riskbedömningen (minskade 2015) Det ses ingen ökning av antal personer med trycksår som uppkommit totalt under vårdtiden 28 identifierade riskpatienter har fått 0 åtgärder insatta??? Vi använder mer hjälpmedel Har förbättrat resultat vid årlig nationell prevalensmätning trycksårsförekomst har antalet trycksår på kliniken minskat trycksår ,3% -> ,4%

16 Riskbedömningar 2014 fallrisk Risk för fall > 75 år Risk för fall alla åldrar Planerade åtgärder vid risk för fall > 75 år Planerade åtgärder vid risk för fall alla åldrar Antal rapporterade fall 1888 (66,8%) 2637 (55,4%) 1645 (61,9%) 2444 (48,3%) 1852 (98%) 1595 (96,7%) 2572 (97,5%) 1742 (62,4%) 2494 (48,8%) 1624 (93,2%) 2347 (96%) 2275 (91,2%)

Fall-incidenser 2016 Alla fall Unika individer Antal fall Antal vårdskado r Antal flergångsfallare 2014 138 226 44 33 2015 139 168 47 21 2016 120 154 26 32

17 Fall-incidenser 2016 Alla fall Unika individer Antal fall Antal vårdskado r Antal flergångsfallare Kvinnor/ män Unika individer Antal fall Antal vårdskado r Antal flergångsfallare /106 92/134 15/29 14/ /77 69/95 24/23 7/ /86 44/110 6/20 6/18

18 Flergångsfallare Båda könen 2 fall/ person 3 fall/ person 4 fall/ person 5 fall/ person 6 fall/ person Kvinno r/män 2 fall/ person 3 fall/ person 4 fall/ person 5 fall/ person 6 fall/ person /14 3/ /10 1/ /12 1/

19 Fall fördelat över/under 75 år Totalt > 75 år < 75 år

20 Antal fall/1000 vårddagar medicinavdelningar HSV 6,00 5,52 5,00 4,00 3,00 2,00 4,67 4,04 4,55 4,17 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År ,00 0,00 Antal fall/1000 vårdagar

21 Största framgångsfaktor vår personal

22 Hur kan vi påverka patientsäkerhetskulturen så att riskbedömning sker i anslutning till inläggning?

23 Vad har vi förändrat?

24 Ledarskap Ledarskapets förhållningssätt är viktigt - Chefen ska leda förändringar och förbättra vården i första linjen Evidens, den bästa tillgängliga kunskapen utifrån forskning, klinisk erfarenhet, patienterfarenhet och lokala data. Ekonomiska incitament Återrapportera Tävla Fira

25 Skapa berättelser

26 Vad har vi gjort? Verksamhetsutveckling och förbättringsarbeten bygger på studenters uppsatser Chefen väljer ämnet för uppsatsen vid akademisk kompetensutveckling på arbetstid. Standardisera Tydlig struktur i förbättringsarbetet Omvärldsbevakning Förändringens tidevarv - vad som är god kvalité varierar över tid

27 En förändring i systematiken kan tillfälligt bli en försämring Workshifting inneburit: Sekreterare börjat registrera Ansvaret för riskbedömning lagts på undersköterskor Kompetensutveckling; Vad och hur kunskap Dokumentation Påbörjat timrond Sjuksköterskornas omvårdnadsansvar

Att tänka på Skillnad att arbeta med olika kvalitetsregister och olika yrkesgrupper. Varför är det så svårt att nå full framgång inom Senior alert?

28 Att tänka på Skillnad att arbeta med olika kvalitetsregister och olika yrkesgrupper. Varför är det så svårt att nå full framgång inom Senior alert? En förändring utifrån Swedeheart går att genomföra utan protester och god följsamhet finns Systematiskt förbättringsarbete med stöd från nationellt kvalitetsregister ökar följsamheten till nationella riktlinjer och bidrar till bättre kliniska resultat. Bra IT-stöd behövs Uthållighet rekommenderas

har minskat Antalet allvarliga vårdskador vid fall har minskat Nutrition

29 Övriga identifierade resultat Riskbedömningar på alla patienter oavsett ålder har ökat Antalet patienter som faller flera gånger under vårdtiden har minskat Antalet allvarliga vårdskador vid fall har minskat Nutrition ; stora problem Fall med femurfraktur leder för många till förtidig död

Utmaningar som ligger framför oss: Journalintegration med Senior alert Öka kunskapen hos medarbetarna om nationella kvalitetsregister Kultur och inställning att använda sig av nationella riktlinjer

30 Utmaningar som ligger framför oss: Journalintegration med Senior alert Öka kunskapen hos medarbetarna om nationella kvalitetsregister Kultur och inställning att använda sig av nationella riktlinjer även i omvårdnad Koppla hälsekonomi med preventionsarbetet för att tydliggöra hälsoekonomiska vinster Samordning i vårdens övergång med närsjukvård och kommun så att redan konstaterade risker och insatta åtgärder i preventionsarbetet blir tydligt åt båda håll. Fortsatt registerarbete; hur kan vi koppla samman

31 Tack för att ni lyssnat

Relevanta dokument

Vårdprevention problembeskrivning

Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.