Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Transkript

1 Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Kompetensutvecklingsdagar för MAS och MAR Carina Skoglund

2 Disposition Allmänt om Socialstyrelsen Lägesrapport inom patientsäkerhet inkl. resultat webbenkät till kommunerna Fortsatta aktiviteter inom patientsäkerhetsområdet

3 Socialstyrelsens uppdrag i korthet 1(2) Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, socialtjänst mm. Socialstyrelsen ska bistå regeringen med underlag och expertkunskap för utvecklingen inom sitt verksamhetsområde. Genom kunskapsstöd och föreskrifter Arbeta med och ge stöd till metodutveckling Följa, analysera och rapportera om hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst Följa forsknings- och utvecklingsarbete Skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer

4 Socialstyrelsens uppdrag i korthet 2(2) Rådet för styrning med kunskap. Gemensam författningssamling HSAN förs över från Kammarkollegiet till Socialstyrelsen.

5 Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet

6 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet I Socialstyrelsen lägesrapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten i landsting och kommuner. Lägesrapporten är ett kunskapsunderlag till stöd för det fortsatta patientsäkerhetsarbetet i landsting och kommuner. Lägesrapporten speglar nuläge och regionala skillnader där goda resultat ska ses som inspirationskälla till verksamheter med mindre goda resultat.

7 Områden i lägesrapport 2016 Styrning och ledning Patientens delaktighet Kompetens Risk- och vårdskadeområden

8 Styrning och ledning Av de kommuner som svarade på Socialstyrelsens enkät om patientsäkerhet varierar uppfattningen om vilka delar som ingår i ett ledningssystem. Många av kommunerna har behov av att arbeta mer systematiskt med införande, tillämpning och uppföljning av rutiner för patientsäkerhetsarbetet.

9 Styrning och ledning Majoriteten av kommunerna använder kvalitetsregisterdata för egenkontrollen av patientsäkerhetsarbetet. Kommunerna har behov av ytterligare stöd i patientsäkerhetsarbetet, exempelvis handböcker som är anpassade till kommunal vård.

10 Andelen kommuner som använder respektive metod för egenkontroll för att uppnå ökad patientsäkerhet Jämförelse av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat Jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i kvalitetsregister Journalgranskning Jämförelse av verksamhetens resultat med resultat för andra verksamheter Analys av uppgifter från patientnämnden Inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter Patientundersökningar till exempel enkäter Undersökning av förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens säkerhet Annat Källa: Enkät Patientsäkerhetsarbetet i den kommunala hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen. Procent

11 Andelen kommuner som genomför jämförelse av verksamhetens resultat med tidigare resultat 2015 Punktprevalensm ätning (PPM) trycksår PPM fall PPM basala hygien -och klädrutiner HALT* Annat Procent

12 Klagomål Klagomål till patientnämnderna gäller oftast vård och behandling samt kommunikation. Klagomål till Inspektionen för vård och omsorg rör oftast primärvården eller kirurgisk verksamhet. Klagomålen har minskat med 9 procent. Anmälningar till försäkringsbolaget Löf har ökat samtidigt som andelen skador som bedöms vara undvikbara inte ökat i samma omfattning. Vårdgivarnas rapportering av allvarliga vårdskador har ökat något.

13 Patientens delaktighet I stort sett alla kommuner involverar patienterna i vårdplanering. Patienter medverkar även i andra förebyggande aktiviteter till exempel fallprevention men i lägre omfattning. Patientens delaktighet är ett viktigt patientsäkerhetsområde, men det finns inte tillräckligt med data för att beskriva utvecklingen.

14 Kompetens I en majoritet av kommunerna finns någon form av utbildning inom patientsäkerhetsområdet, men strukturen och systematiken varierar stort. Det finns behov av utbildning inom framför allt patientsäkerhetskultur, patientdelaktighet, kommunikation och risk- och vårdskadeområden.

15 Utbildning inom patientsäkerhetsområdet i kommuner Avser vilka utbildningar personalen har möjlighet att delta i. Utbildning i lagar och föreskrifter avseende patientsäkerhet, ledningssystem och anmälningsskyldighet Utbildning i förbättringskunskap och/eller förändringsledning Utbildning om patientsäkerhetskultur Utbildning om kommunikation i vårdsituationen och vårdens övergångar Utbildning om patient- och närståendedelaktighet ur ett patientperspektiv Utbildning i patientens möjlighet att lämna synpunkter och klagomål Utbildning i risk- och vårdskadeområden Utbildning i förebyggande metoder och verktyg för ökad patientsäkerhet Utbildning i avvikelserapportering och metoder för risk- och händelseanalys Annan patientsäkerhetsutbildning Källa: Enkät Patientsäkerhetsarbetet i den kommunala hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen Ja Nej Procent

16 Kompetens I en majoritet av kommunerna finns någon form av utbildning inom patientsäkerhetsområdet, men strukturen och systematiken varierar stort. Det finns behov av utbildning inom framför allt patientsäkerhetskultur, patientdelaktighet, kommunikation och risk- och vårdskadeområden.

17 Behovet av utbildning inom patientsäkerhetsområdet i kommuner Lagar och föreskrifter avseende patientsäkerhet, ledningssystem och anmälningsskyldighet Förbättringskunskap och/eller förändringsledning Patientsäkerhetskultur Kommunikation i vårdsituationen och vårdens övergångar Patient- och närståendedelaktighet ur ett patientperspektiv Patientens möjlighet att lämna synpunkter och klagomål Risk- och vårdskadeområden Förebyggande metoder och verktyg för ökad patientsäkerhet Avvikelserapportering och metoder för risk- och händelseanalys Annan patientsäkerhetsutbildning Källa: Enkät Patientsäkerhetsarbetet i den kommunala hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen. Ja Nej Procent

18 Risk- och vårdskadeområden Markörbaserad journalgranskning i somatisk slutenvård för vuxna visar att: Andelen vårdtillfällen med vårdskador har minskat. Andra halvåret 2014 var andelen 7,3 procent jämfört med 9,9 procent första halvåret Män drabbas oftare av vårdskador än kvinnor. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste skadan men andelen vårdtillfällen med VRI har minskat. Inom obstetrisk och gynekologisk vård är andelen vårdtillfällen med skada 12 procent och 43 procent av dessa bedöms vara undvikbara, dvs. vårdskador.

19 Risk- och vårdskadeområden Fall och läkemedel är de största riskområdena för uppkomst av vårdskada i kommunal vård. Det riskförebyggande patientsäkerhetsarbetet i kommunal vård är framför allt individuella riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och munhälsa. Andelen planerade förebyggande åtgärder för undernäring och fall hos personer med risk för detta är omkring 50 procent i kommunal vård.

20 Riskområden i kommunal vård Läkemedelshantering Fall Informationsöverföring Kommunikation Överflyttning mellan vårdenheter Delegering Följsamhet till basala hygien-och Nutrition t ex nattfasta Kompetensbrist Otillräcklig bemanning Undernäring Munhälsa Trycksår Medicinsk teknik Annat Vårdrelaterade infektioner Kan inte svara Källa:Enkät Patientsäkerhetsarbetet i den kommunala hälso- och sjukvården, 2015 Socialstyrelsen Procent

21 Risk- och vårdskadeområden Fall och läkemedel är de största riskområdena för uppkomst av vårdskada i kommunal vård. Det riskförebyggande patientsäkerhetsarbetet i kommunal vård är framför allt individuella riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och munhälsa. Andelen planerade förebyggande åtgärder för undernäring och fall hos personer med risk för detta är omkring 50 procent i kommunal vård.

22 Riskanalyser i kommunal vård Cirka 75 procent svarade att riskanalyser har genomförts de senaste 12 månaderna. Riskbedömningar för enskilda individer och det är ff a kvalitetsregistret Senior alert Cirka 20 procent ger exempel på att det är riskanalyser av händelser som skulle kunna inträffa och påverka patientsäkerheten.

23 Andelen åtgärder för personer inom äldreomsorgen som har bedömts ha risk för undernäring, uppdelat på enhetstyp Korttidsboende Särskilt boende Demensboende Hemtjänstteam Hemsjukvårdsteam Procent Andel åtgärder Riket Källa: *Data Senior för riskbedömningar alert. från Data för åtgärder från

24 Risk- och vårdskadeområden Punktprevalensmätningar visar att: 14 procent av patienterna i landsting och regioner drabbas av trycksår. 8 procent av patienterna i kommunal vård och omsorg drabbas av trycksår. Förekomsten av fall i kommunal vård och omsorg är 7 procent.

25 De 10 vanligaste förebyggande åtgärderna för personer med risk för trycksår och som hade minst ett trycksår* Punktprevalensmätning i kommunerna hösten Bedömning av huden 1 gång/dag eller oftare Bruk av tryckutjämnande underlag Hudvård Minska nattfastan till max 11 timmar Mellanmål Kroppspositionering i säng/stol Regelbundna lägesändringar Hjälpmedelsförskrivning Näringsdryck Minskning av skjuveffekt *Samma person kan ha flera åtgärder Källa: Senior alert Procent

26 Registrerade åtgärder för personer inom äldreomsorgen som har bedömts ha risk för trycksår Åtgärd Andel (%) Mellanmål 13 Minska nattfastan till max 11 timmar 12 Bedömning av huden en gång per dag eller oftare 11 Hudvård 9 Bruk av tryckutjämnande underlag 8 Berikning av kosten 5 Näringsdryck 5 Kroppspositionering i säng/stol 6 Regelbundna lägesändringar 5 Protein- och energirik kost 4 Hjälpmedelsförskrivning 4 Konsistensanpassning 4 Minskning av skjuveffekt 3 Övriga åtgärder 11 *Data för riskbedömningar från Data för åtgärder från Källa: Senior alert.

27 De 10 vanligaste förebyggande åtgärderna för personer med risk för fall och som hade minst ett fall Punktprevalensmätning i kommunerna hösten Larm/extra tillsyn Assistans vid personlig vård Läkemedelsgenomgång Stöd vid personlig vård Hjälpmedelsförskrivning Gångträning Anpassning av möblering och inventarier Assistans vid förflyttning Antihalksockar Anpassning av belysning och ljud * Samma person kan ha flera åtgärder Källa: Senior alert Procent

28 Registrerade åtgärder för personer som har bedömts ha risk för fall Åtgärd Andel (%) Larm/extra tillsyn 13 Läkemedelsgenomgång 11 Assistans vid personlig vård 11 Assistans vid förflyttning 9 Stöd vid personlig vård 9 Hjälpmedelsförskrivning 8 Gångträning 7 Anpassning av möblering och inventarier 7 Information/undervisning om hälsa/ohälsa 3 Anpassning av belysning och ljud 3 Antihalksockar 3 Övriga åtgärder 16 *Data för riskbedömningar från Data för åtgärder från Källa: Senior alert.

29 Risk- och vårdskadeområden Användningen av läkemedel till äldre som bör undvikas fortsätter att minska. Det är stora skillnader i användning av olämpliga läkemedel till äldre mellan olika boendeformer. Det är stora skillnader mellan kommunerna i användning av olämpliga läkemedel till äldre.

30 Andelen (%) 75 år och äldre med hemtjänst eller i särskilt boende med 10 eller fler läkemedel, år Totalt Kvinnor Män Hemtjänst 19,4 19,8 18,5 Särskilt boende 23,3 23,8 22,2 Källa: Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.

31 Andelen (%) 75 år och äldre med hemtjänst eller i särskilt boende som förskrivits antipsykotiska läkemedel, år Totalt Kvinnor Män Hemtjänst Särskilt boende 13,6 12,3 13,7 Källa: Läkemedelsregistret och registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.

32 Risk- och vårdskadeområden I punktprevalensmätningen ligger vårdrelaterade infektioner närmare 10 procent. Spridningen mellan landstingen/regionerna är 6 15 procent. I genomsnitt följer 76 procent av personalen i landsting/regioner basala hygienrutiner och klädregler. Spridningen mellan landstingen är procent. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler ligger på 53 procent i kommunerna. Det var ett lågt deltagande i mätningen. Antibiotikaförsäljningen i öppen vård fortsätter att minska.

33 Samverkan Samverkan mellan kommunen, slutenvården och primärvården - ett kritiskt område för patientsäkerheten. samverkan i vårdens övergångar kommunikation och informationsöverföring, både mellan vårdgivare och inom den egna organisationen särskilt läkemedel, där läkemedelshantering vid vårdens övergångar, förskrivning, och uppföljning ingår.

34 Stämmer bilden? Vad ser ni som angeläget att Socialstyrelsen: Kartlägger? Analyserar? Tar fram kunskapsstöd inom?

35 Fortsatt arbete.. Fördjupande telefonintervjuer och fokusgrupper alt workshop Journalgranskning Nationellt webbaserat kunskapsstöd Öppna jämförelser Säker vård Framtagande av nya föreskrifter för läkemedelshantering och utredning av vårdskador Begrepp och definitioner m.m.

36 Mer information finns på: Direktkontakt: