Patient- och kvalitetsberättelse för socialnämnden

Transkript

1 Patient- och kvalitetsberättelse för socialnämnden Iris Kjellander Ing-Marie Berglund

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål... 2 Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete... 2 Egenkontroll och uppföljning... 3 Hur kvalitets- och patientarbetet har bedrivits samt vilka aktiviteter som genomförts för ökad säkerhet och kvalitet... 3 Samverkan... 4 Riskanalys... 4 Personalens rapporteringsskyldighet... 5 Klagomål och synpunkter... 5 Sammanställning och analys... 5 Samverkan med den enskilde och närstående... 5 Resultat nationella och egna uppföljningar... 6 Övergripande mål och strategier för kommande år

3 Sammanfattning Socialkontoret har under året arbetat vidare med att göra Socialnämndens systematiska kvalitetsarbete känt samt följt upp verksamheterna utifrån upprättad egenkontrollplan. Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra den enskildes delaktighet, kontaktmannaskap och det förebyggande hälsoarbetet inom hemvården har haft fortsatt fokus under året. Verksamheten har under året deltagit i Åre kommuns projekt e-hälsa med syfte att öka andelen e-tjänster inom socialtjänsten. Verksamheterna fortsätter att rapportera missförhållanden, vårdskador, klagomål och synpunkter enligt upprättade rutiner men det behöver utvecklas vidare. Inom hemvården har enheterna påbörjat arbetet med att analysera avvikelser. Resultat från uppföljningar inom hemvårdens verksamhet visar på flera positiva resultat och trender. Det gäller till exempel den enskildes nöjdhet med hemtjänst. Inom verksamheten för LSS 1 visar resultatet från enkätundersökning att den enskilde är mindre nöjd i jämförelse med tidigare år. Nationella resultat gällande fall visar att andelen personer som fallit i särskilt boende ligger högre än riket. Vilket kommer att analyseras särskilt under Väntetiden för att få plats på ett äldreboende ligger Åre kommun lägre än medelvärdet i riket men kommer ändå att analyseras. Övergripande mål Tre av socialnämndens effektmål lyder: Brukarnas trygghet och delaktighet i särskilt boende ska ligga på samma nivå som eller vara högre än föregående år. Brukarnas trygghet och delaktighet i hemtjänst ska ligga på samma nivå som eller vara högre än föregående år. Brukarnas nöjdhet och delaktighet i planering och genomförande av sina insatser enligt LSS ska ligga på samma nivå som eller ligga på högre nivå än 2014 år resultat. Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden i Åre kommun är vårdgivare, bedriver socialtjänst och verksamhet enligt LSS enligt upprättat reglemente. Socialnämnden uppdrar till socialchef att identifiera, beskriva och fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet enligt SOSFS 2011:9. 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2

4 Socialchef ansvarar för att det finns rutiner för rapportering av missförhållanden samt för utredning, beslut och anmälan enlig Lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Verksamhetschef för hälso- och sjukvård tillika hemvårdschef svarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ansvar för att upprätta nödvändiga rutiner inom hemsjukvården med syfte att säkra vården och omsorgen och genomför egenkontroller av bland annat avvikelser gällande vårdskador och är ansvarig för anmälan av vårdskador till IVO. Avdelningschefer och enhetschefer har ansvar för att rapportera avvikelser, analysera, åtgärda brister, förbättra verksamheten och göra personalen delaktig i det ständiga förbättringsarbetet på avdelnings- och enhetsnivå. All personal har rapporteringsskyldighet. Egenkontroll och uppföljning Avvikelser gällande vårdskador rapporteras till medicinskt ansvarig sjuksköterska fortgående under året. En gång per år görs en sammanställning av antalet avvikelser, vårdskada eller risk för vårdskada. Verksamheten deltar i ett flertal nationella mätningar bland annat om trycksår och fall samt vårdhygien och klädregler. Resultat från nationella mätningar och kvalitetsregister, Öppna jämförelser, Kommunens Kvalitet i Korthet, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen samt egna genomförda egenkontroller presenteras för berörda chefer och används i verksamheternas förbättringsarbete. Socialnämndens effektmål följs upp genom nationella och egna enkätundersökningar. Resultaten redovisas för socialnämnden, chefer och personal. Socialstyrelsens nationella undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen för hemtjänst och särskilt boende och egen enkätundersökning för LSS-verksamheten finns tillgänglig på kommunens hemsida. Hur kvalitets- och patientarbetet har bedrivits samt vilka aktiviteter som genomförts för ökad säkerhet och kvalitet Verksamheten bedriver ständigt kvalitet- och utvecklingsarbete, under 2015 har fokus leget speciellt på nedanstående aktiviteter. För att öka den enskildes delaktighet i planering och genomförande av sina vård- och omsorgsinsatser har arbetet fortsatt med att införa och utveckla kontaktmannaskapet och den enskildes delaktighet vid upprättande av genomförandeplaner varit viktiga aktiviteter i verksamheten. 3

5 Omvårdnadspersonal och sjuksköterskor från hemtjänst och särskilt boende har genomgått munhälsoutbildning. Utbildningen genomfördes i samverkan med Region Jämtland Härjedalen. Hemvården har fortsatt arbetet med att riskbedöma och planera åtgärder inom områdena undernäring, fall och trycksår. Under året har verksamheten påbörjat arbetet med att riskbedöma och planera omhändertagandet av sår med stöd av nationella kvalitetsregistret Rikssår. Under året har hemvården utbildat all personal i hantering gällande våld vid demenssjukdom. Personal från verksamheten har under året deltagit i Åre kommuns projekt e-hälsa med syfte att öka andelen e-tjänster inom socialtjänsten. Enheterna inom hemvården har påbörjat arbetet med tydliggöra hanteringen kring synpunkter och klagomål samt att analysera avvikelser gällande vårdskador och missförhållanden. Samverkan Medicinskt ansvariga sjuksköterska, utredare/verksamhetsutvecklare, kontors- och avdelningschefer deltar i regionsövergripande samverkansforum som till exempel sociala samrådsgruppen, förvaltningschefsmöten, regional utvecklingsgrupp och möten för medicinskt ansvariga sjuksköterskor. I kommunen finns en samverkansarena mellan primärvården och kommunen. Syftet med samverkansarenan är att säkra och utveckla kvaliteten för den enskildes vård- och omsorgsinsatser. I samverkansarenan har handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre reviderats. Samverkansarenan har möten cirka fyra gånger per år. En gång per år genomförs en samverkansträff där läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndshandläggare och chefer från kommun och primärvård deltar. Riskanalys Att genomföra riskanalyser är ett framåtsyftande arbete som innebär att förebygga åtgärder innan något händer. I rutin för risk- och händelseanalys framgår att riskanalys ska göras inför olika förändringar som genomförs inom en verksamhet eller på befintliga processer i en organisation som bedöms innehålla risker. Identifierade riskområden ska sammanställas i en riskanalys. I analysen ska framgå vilka förbättringsåtgärder som föreslås och vem som har ansvar för att genomföra samt följa upp dessa. Riskerna bedöms utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet att risk kan inträffa, som stöd används en beslutsmatris. Ansvarig chef för verksamheten har ansvar för att riskanalyser genomförs och att föreslagna åtgärder hanteras. Chefen har även ansvar för att följa upp om genomförda åtgärder lett till en förbättring. Berörd personal bör delta och all personal ska få information om bedömda risker samt om de åtgärder som ska genomföras. 4

6 Personalens rapporteringsskyldighet Avvikelser All personal är skyldig att rapportera missförhållande/risk för missförhållande och vårdskada/risk för vårdskada enligt gällande rutiner. Närmast ansvarig chef ansvarar för att göra rutinerna kända i verksamheten och för att rapporter/avvikelser åtgärdas och analyseras enligt upprättade rutiner. Rapporter/avvikelser ska bedömas utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet att händelse kan inträffa igen. Ansvarig chef för verksamheten har ansvar för att rapporter/avvikelser åtgärdas och analyseras. Chefen har även ansvar för att följa upp om genomförda åtgärder lett till en förbättring. Händelser som bedömts som allvarlig missförhållande eller vårdskada ska rapporteras till socialchef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska. Klagomål och synpunkter Inkomna klagomål och synpunkter ska dokumenteras och registreras som en allmän handling. Närmast ansvarig chef ansvarar för att inkomna klagomål och synpunkter tas om hand, åtgärdas, dokumenteras och återkopplas till den som lämnat klagomålet/synpunkten. All personal ska ha kännedom om hur klagomål och synpunkter ska hanteras. Sammanställning och analys ska användas som underlag i förbättringsarbetet i verksamheten. Sammanställning och analys De klagomål och synpunkter som har inkommit har till största delen handlat om bemötande, informationsöverföring och synpunkt på utförd insats. De avvikelserapporter som inkommit till socialkontoret gällande missförhållande/risk för missförhållande har utretts och analyserats. Ingen av händelserna har bedömts som allvarliga och därför inte skickats vidare till IVO. Av de avvikelserapporter som inkommit gällande vårdskador har ingen av händelserna bedömts som allvarlig. Verksamheterna behöver utveckla och förbättra arbetet kring hanteringen av klagomål och synpunkter och att utveckla och förbättra arbetet kring rapportering av missförhållanden/risk för missförhållanden samt analys av dessa. Inom hemvården har enheterna påbörjat arbetet med att analysera avvikelser gällande vårdskador och missförhållanden. Samverkan med den enskilde och närstående Den enskilde erbjuds att vara delaktig i planering och genomförande av sina vård- och omsorgsinsatser och ska informeras och göras delaktig i sina hälso- och sjukvårdsinsatser. Vid behov kan närstående erbjudas vara delaktig. I särskilt boende inbjuds den enskilde och närstående till boenderåd för information och dialog om verksamheten. 5

7 Resultat nationella och egna uppföljningar Resultatet från socialstyrelsens nationella enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 hemtjänst, visar att personer med insatser från hemtjänsten i Åre kommun är fortsatt mycket nöjda med sina insatser som helhet. Resultatet ligger kvar på samma höga nivå som förra året det vill säga 96 % nöjdhet. Resultatet gällande trygg hemma med hemtjänst ligger kvar på samma höga nivå som förra året 92 %. Måttet nöjd med tillgänglighet till personalen visar i jämförelse med förra året ett något försämrat resultat, 2015, 88 %, %. I särskilt boende är den enskilde något mindre nöjd med sina insatser som helhet. Resultat 2015 är 87 %, något försämrat i jämförelse med förra året som var 90 %. Personer i särskilt boende är något mer nöjd med tillgängligheten till personalen i jämförelse med förra året. Resultat 2015, 95 %, %. Känslan av trygghet i särskilt boende har försämrats i jämförelse med 2013 och

8 Resultat från nationell mätning visar att andelen personer som under en tvåveckors period fallit ligger högre än riket och länet. Av verksamhetens avvikelserapportering gällande fall framgår att andelen frakturer utifrån antalet fall som lett till skada varierar över åren. Sett ur en femårsperiod ligger andelen frakturer på samma nivå. Vården och omsorgen vid vård i livets slutskede har förbättrats under de senaste åren. 97 % av de som bodde i särskilt boende hade någon hos sig vid dödsögonblicket. Detta kan jämföras med länet som hade 93 % närvaro och riket som hade 86 % närvaro vid dödsögonblicket. Inom hemvården erbjuds 88 % av närstående ett eftersamtal. Detta kan jämföras med länet som erbjuder 69 % och riket som erbjuder eftersamtal till 71 %. Resultat från nationell mätning av trycksår visar att andelen personer som vid mättillfället hade trycksår ligger högre än riket. Nationellt har andelen personer med trycksår minskat medan andelen personer i Åre har ökat från föregående år. Resultat från nationell mätning av vårdhygien och klädregler där till exempel handhygien, användandet av skyddskläder och korrekt klädsel ingår visar att följsamheten för riket gällande samtliga steg ligger på 53 % vilket kan jämföras med Åres som ligger på 12 %. Om man ser på resultaten gällande basal hygien ligger riket på 59 % och Åre på 16 % och gällande följsamhet till klädregler har riket ett resultat på 86 % och Åre 82 %. 7

9 Diagrammet nedan visar ett genomsnitt av hur många timmar nattfastan är för personer som bor i särskilt boende. Resultatet kan jämföras med länet där motsvarande resultat var 69 % för timmar eller mer och 31 % för timmar eller mindre. Resultat från egen undersökning gällande följsamhet till rutiner och personalens medverkan vid analys av avvikelser. Undersökningen genomfördes som intervjuer gällande kännedom och följsamhet till rutiner om: avvikelser synpunkter och klagomål läkemedelshantering skyddsåtgärder Utifrån intervjuerna framkom att rutin gällande rapportering av missförhållanden är dåligt känd bland personalen. När det gäller rutin för avvikelser av vårdskador är den väl känd. Personalens delaktighet vid analys av avvikelser är bristfällig. Få känner till rutinen för synpunkter och klagomål även om de flesta vet hur man ska göra för att lämna en synpunkt och klagomål. Det finns förbättringsområden när det gäller information till den enskilde/närstående om hur det går till att lämna synpunkter och klagomål samt hantering av inkomna synpunkter och klagomål. Rutin gällande läkemedelshantering är väl känd i verksamheterna. När det gäller rutin gällande skyddsåtgärder var det väldigt få som kände till den. Andelen personer i särskilt boende som har 6 läkemedel eller mer är 45 %, det har minskat något sedan i fjol. Dock har antalet personer som har 10 läkemedel eller mer ökat något och ligger nu på 32 %. 8

10 Tabellen nedan visar andel av boende i särskilt boende som har sömnmedicin, lugnande läkemedel, läkemedel mot psykiska tillstånd och läkemedel mot depression. Under året inkom 11 klagomål och synpunkter vilket är något färre än föregående år. Antalet avvikelser gällande missförhållande/risk för missförhållande har under året varit 37 stycken. Avvikelserna har i huvudsak handlat om bemötande och uteblivna insatser. Av dessa har två rapporterats och utretts av socialkontoret. Ingen av dessa har anmälts enligt lex Sarah till IVO. Antalet avvikelser gällande vårdskada eller risk för vårdskada har under året varit 340 stycken. Av dessa har 48 avvikelser hanterats av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ingen av dessa har anmälts enligt lex Maria till IVO. Avvikelserna har i huvudsak handlat om hantering av läkemedel som till exempel att läkemedel gavs vid fel tillfälle eller uteblivit helt. Antalet avvikelser varierar mellan åren men trenden visar att antalet avvikelser minskar sett över en treårsperiod. Vid granskning av patientjournaler framkom bland annat att det ofta saknas vilka vårdkontakter som patienten hade, det saknas ibland upprättade vårdplaner, ibland var det svårt att få en uppfattning om patientens nuvarande hälsotillstånd och ibland används fel sökord. Det som också visade sig var att metoden för granskning behöver utvecklas. Sammanställning av resultat Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Åre kommun har 30 dagar och medelvärde i riket är 57 dagar. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Åre kommun har 13 dagar och medelvärde i riket är 16 dagar. 9

11 Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? Åre kommun har 13 personer medan medelvärde i riket är 15. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Åre kommun har 78 % och medelvärde i riket är 78 %. Tabellen nedan visar sammantagen uppfattning om insatsen utifrån enkätundersökning LSS. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 35% 39% 30% 20% 10% 8% 12% 8% 0% 1 Inte alls nöjd Mycket nöjd Ej svar Totalt är 74 % nöjd eller mycket nöjd med sina LSS insatser. 81 % är nöjda eller mycket nöjda med personalens bemötande 54 % är nöjda eller mycket nöjda med möjligheten att påverka innehållet i planeringen och genomförandet av insatsen. Resultatet är något försämrat i jämförelse med Under 2015 rapporterades sex ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inom hemvården var det fem stycken som avsåg beslut om särskilt boende. Orsaken i samtliga fall var att den enskilde tackat nej till erbjudet särskilt boende. Ett ej verkställt beslut avsåg daglig verksamhet enligt LSS. Orsaken var ett den enskilde tackat nej till insatsen. Övergripande mål och strategier för kommande år Införandet av it- verktyg för registrering och hantering av avvikelser gällande missförhållanden och vårdskador kommer att införas under Verksamheten har för avsikt att påbörja planering och införande av itverktyg för delegering av hälso- och sjukvård och kvalitetsledningssystem baserat på Socialstyrelsens föreskrift 2011:9 om systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten planerar att fortsätta utveckla strukturerade metoder för uppföljning av verksamhetens kvalitet kopplat till mål och kvalitetsmått. Vidare kommer verksamheten att fokusera på analys av resultat på ett mer strukturerat sätt. Resultat som kommer att analyseras är bland annat väntetid särskilt boende, fall och nattfasta. Utifrån analyser av resultat, både nationella och egna, ska verksamheten planera, utveckla och förbättra kvaliteten och därigenom bli en lärande organisation. 10