Kvalitetsberättelse. Socialkontoret Iris Kjellander, medicinskt ansvarig sjuksköterska Ing-Marie Berglund, utredare

Transkript

1 Kvalitetsberättelse Socialkontoret Iris Kjellander, medicinskt ansvarig sjuksköterska Ing-Marie Berglund, utredare

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande mål... 1 Socialkontorets systematiska kvalitetsarbete... 2 Riskanalys... 2 Egenkontroll... 3 Avvikelsehantering... 3 Hantering av klagomål och synpunkter... 3 Samverkan... 3 Resultat egenkontroller... 4 Analys och kommentarer... 9 Hur kvalitetsarbetet har bedrivits Framtid... 11

3 Sammanfattning Antalet avvikelser gällande vårdskador fortsätter att öka. Antalet rapporterade avvikelser gällande missförhållande/risk för missförhållande är fortsatt lågt. Vid uppföljning av följsamhet till rutiner gällande rapportering av missförhållande, rutin för synpunkter och klagomål samt rutin för skyddsåtgärder framkom att rutinerna var fortsatt dåligt kända bland personalen. Socialkontoret har under året arbetat fram en gemensam rutin för avvikelsehantering samt infört ett it baserat verktyg för rapportering och analys av avvikelser. Alla chefer och personal har erbjudits utbildning om rutinen och om hanteringen i verktyget. Ett projekt för införande av ett it baserat verktyg för Socialkontorets systematiska kvalitetsarbete har startats upp. Syfte med projektet är att säkerställa och ta fram en tydlig struktur, underlätta planering och uppföljning, synliggöra processer och öka verksamheternas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Vid vård i livets slutskede för personer i särskilt boende har Åre kommun fortsatt ett bra resultat. När det gäller närvaro vid dödsögonblicket har resultatet försämrats något i jämförelse med förra året men Åre kommunhar fortsatt ett bättre resultat än både länet och riket. I resultat från enkätundersökning, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen gällande hemtjänst och särskilt boende, framgår att resultatet för insatserna som helhet, trygg med sina insatser och förtroende för personalen är fortsatt höga. Resultatet gällande inflytande i planering och utförande av sina insatser har försämrats något inom hemtjänst medan resultatet för särskilt boende har förbättrats. I nationell mätning av fall i särskilt boende framgår att Åre kommun fortsatt ligger högre i jämförelse med riket. Sett över en treårs period har andelen fall i Åre kommun minskat. I nationell mätning av basala hygienrutiner och klädregler är resultatet förbättrat i jämförelse med förra året, verksamheten har analyserat resultatet och upprättat handlingsplaner med aktiviteter för att höja kvaliteten. Resultatet från enkätundersökning i LSS verksamheten är förbättrat gällande möjligheten att påverka innehållet i planering och genomförande av insatser samt gällande personalens bemötande, resultatet gällande nöjd med insatsen som helhet är försämrat i jämförelse med förra året. Övergripande mål Socialnämndens effektmål 2016: Trygghet och delaktighet för personer i särskilt boende ska ligga på samma nivå som eller vara högre än föregående år. Trygghet och delaktighet för personer i hemtjänst ska ligga på samma nivå som eller vara högre än föregående år. 1

4 Nöjdhet och delaktighet i planering och genomförande av insatser för personer med LSS ska ligga på samma nivå som eller ligga på högre nivå än föregående år. Andelen ungdomar som inte har kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning ska ligga på samma nivå som eller vara högre än föregående år. Besökarnas nöjdhet med individ- och familjeomsorgens bemötande, tillgänglighet och delaktighet ska ligga på samma nivå som eller vara högre än föregående år. De ensamkommande barnens känsla av trygghet i sitt boende ska ligga på samma nivå som eller vara högre än föregående år. Socialkontorets systematiska kvalitetsarbete Socialnämnden i Åre kommun är vårdgivare, bedriver socialtjänst och verksamhet enligt LSS enligt upprättat reglemente. Socialnämnden uppdrar till socialchef att identifiera, beskriva och fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) och Socialnämndens riktlinje för systematiskt kvalitetsarbete (SOC ). Framtagandet av vilka processer och rutiner som verksamheten behöver ska utgå från riskanalyser, egenkontroller och från analys och utredningar av avvikelserapporter, klagomål och andra synpunkter på verksamhetens kvalitet. Riskanalys Att genomföra riskanalyser är ett framåtsyftande arbete som innebär att förebygga åtgärder innan något händer. I rutin för risk- och händelseanalys framgår att riskanalys ska göras inför förändringar som genomförs inom verksamheten eller på befintliga processer i organisationen som bedöms innehålla risker. I analysen ska framgå vilka förbättringsåtgärder som föreslås och vem som har ansvar för att genomföra samt följa upp dessa. Ansvarig chef för verksamheten har ansvar för att riskanalyser genomförs, att åtgärder vidtas samt att uppföljning görs. Personal ska vara delaktiga, få information om bedömda risker samt om de åtgärder som ska genomföras. 2

5 Egenkontroll För att säkra verksamhetens kvalitet ska egenkontroller genomföras. Resultatet av de egenkontroller som genomförs ska stödja verksamhetens arbete med ständiga förbättringar och ge förutsättningar att vara en lärande organisation. Egenkontroller ska genomföras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontroller sker utifrån en årligt upprättad egenkontrollplan. Avvikelsehantering All personal är skyldig att rapportera missförhållande/risk för missförhållande och vårdskada/risk för vårdskada enligt gällande rutin. Närmast ansvarig chef ansvarar för att göra rutinen känd i verksamheten, att avvikelser analyseras och åtgärdas och att personalen är delaktiga i hanteringen av avvikelserapporter. Avvikelser ska identifieras, åtgärdas, dokumenteras, rapporteras, analyseras, följas upp och återföras till verksamheten så att mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet uppmärksammas. Allvarliga avvikelser ska utredas och beslutas om avvikelsen ska anmälas enligt lex Sarah eller lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Hantering av klagomål och synpunkter All personal ska ha kännedom om hur klagomål och synpunkter ska hanteras samt att personer med insatser och närstående får information om hur det går till att lämna klagomål och synpunkter. Närmast ansvarig chef ansvarar för att inkomna klagomål och synpunkter tas om hand, åtgärdas, dokumenteras och återkopplas till den som lämnat klagomålet/synpunkten enligt gällande rutin. Verksamheten ska ha en positiv inställning till att personal, personer med insatser och medborgare lämnar in klagomål och synpunkter på kvaliteten och se det som en tillgång i verksamhetens förbättringsarbete. Samverkan Socialkontoret deltar i olika länsövergripande samverkansarenor som till exempel sociala samrådsgruppen, olika forum för chefer, regional utvecklingsgrupp och möten för medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Lokalt finns en samverkansarena mellan primärvården och kommunen. Syftet med samverkansarenan är att säkra och utveckla kvaliteten för den enskilde som har vård- och omsorgsinsatser från båda huvudmännen. En handlingsplan upprättas årligen. I kommunen finns också en lokal samverkansgrupp mellan Åre kommun, Region Jämtland Härjedalen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som har till uppgift att ta fram lokala fokusområden för samverkan kring frågor om arbetsliv och rehabilitering. 3

6 Den enskilde ska erbjudas att vara delaktig i planering och genomförande av sina insatser. Om den enskilde inte själv kan vara delaktig, eller om den enskilde själv vill, ska närstående eller legal företrädare erbjudas att vara delaktig. När den enskilde behöver insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst ska Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun tillsammans erbjuda en samordnad individuell plan (SIP). I särskilt boende inbjuds den enskilde och närstående till boenderåd för information och dialog om verksamheten. Resultat egenkontroller Av avvikelserapportering gällande fall inom hemvården och LSS verksamheten framgår att andelen frakturer utifrån antalet fall som lett till skada varierar över åren. Sett ur en fyraårsperiod ligger andelen frakturer på en lägre nivå. Resultat från nationell mätning i särskilt boende visar att andelen personer som under en tvåveckors period fallit har förbättrats något i Åre kommun i jämförelse med riket ligger vi fortsatt högre , , ,2 7,8 11,9 14,3 14 riket v 40 v Antalet avvikelserapporter gällande missförhållande/risk för missförhållande har under året varit två stycken. Avvikelserna har handlat om bemötande och utebliven insats. Ingen av dessa har anmälts enligt lex Sarah till IVO. Antalet avvikelser gällande vårdskada eller risk för vårdskada har under året varit 1022 stycken. Av dessa har 28 avvikelser hanterats av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ingen av dessa har anmälts enligt lex Maria till IVO. Avvikelserna har i huvudsak handlat om hantering av läkemedel som till exempel att läkemedel gavs vid fel tillfälle eller uteblivit helt. Det har inkommit elva klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Klagomålen och synpunkterna har i huvudsak handlat om bemötande, service, utebliven insats, trygghetslarm och måltider. 4

7 Tabellen nedan visar sammantagen uppfattning om insatsen utifrån enkätundersökning LSS % 38% 35% 30% 25% 25% 20% 19% 15% 10% 9% 6% 5% 3% 0% 1 Inte alls nöjd Mycket nöjd Ej svar Totalt är 63 % (74 % 2015) nöjd eller mycket nöjd med sina LSS insatser. 66 % (81 % 2015) är nöjda eller mycket nöjda med personalens bemötande, 59 % (54 % 2015) är nöjda eller mycket nöjda med möjligheten att påverka innehållet i planering och genomförande av insatsen. Inom individ- och familjeomsorgen genomfördes under hösten en enkät av besökarnas nöjdhet med individ- och familjeomsorgens verksamhet. Enkäten gjordes utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) nationella brukarenkät för individ- och familjeomsorgen. Resultatet visar att andel besökare som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till individ- och familjeomsorgen är 85 % och andel besökare som är nöjda eller mycket nöjda med bemötandet inom individ- och familjeomsorgen är 87 %. Tabellen nedan visar andel av boende i särskilt boende som har sömnmedicin, lugnande läkemedel, läkemedel mot psykiska tillstånd och läkemedel mot depression sömn lugna läkem neuro läkem antide läkem Andelen personer i särskilt boende som har 6 läkemedel eller mer är 48 %, det har ökat något sedan i fjol. Dock har antalet personer som har 10 läkemedel eller mer minskat något och ligger nu på 29 %. 5

8 Diagrammet nedan visar ett genomsnitt av hur många timmar nattfastan är för personer som bor i särskilt boende. Resultatet kan jämföras med länet där motsvarande resultat för 2016 var 63 % för timmar eller mer och 37 % för timmar eller mindre. Åre kommun 80% 70% 65% 64% 68% 60% 50% % 30% 35% 36% 32% 20% 2015 v v v Resultat från Svenska Palliativregistret visar att 96,3 % av de som bodde i särskilt boende hade någon hos sig vid dödsögonblicket, 2015 var resultatet 97 %. Det kan jämföras med länets resultat som 2016 var 91,6 % ( %) och riket som hade 85,7 % ( ,3 %). När det gäller att erbjuda närstående till dem som vid dödstillfället bodde i ett särskilt boende ett eftersamtal var resultatet 88,9 %. I länet var det 91,6 % och i riket var det 72,2 % som erbjöds ett eftersamtal. År 2015 var det 87,9 % i våra särskilda boenden som erbjöds ett eftersamtal, i länet var då resultatet 69 % och i riket 70,8 % Sammanställning av resultat Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Åre kommun har 27 dagar ( dagar) och medelvärde i riket är 58 dagar ( dagar). Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Åre kommun har 23 dagar ( dagar) och medelvärde i riket är 17 dagar ( dagar). Hur många olika vårdpersonal besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? Åre kommun 15 personer ( personer), medelvärde i riket är 15 personer ( personer). Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Åre kommun 100 % ( %) och medelvärde i riket är 77 % ( %). Resultatet från Socialstyrelsens nationella enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 för hemtjänst, visar att personer med insatser från hemtjänsten i Åre kommun är fortsatt mycket nöjda med sina insatser som helhet. Resultatet är något högre än förra året det vill säga 6

9 97 % nöjdhet. Resultatet gällande trygg hemma med hemtjänst 96 % ( %) har också ökat något i jämförelse med förra året. Resultatet gällande andel personer som upplever inflytande i planering och utförande av sina hemtjänstinsatser visar i jämförelse med förra året ett något försämrat resultat, 2016, 80 % (2015, 85 %). Andelen personer med hemtjänstinsatser som känner förtroende för personalen är % ( %). Resultatet från Socialstyrelsens nationella enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 för särskilt boende, visar att personer som bor i särskilt boende i Åre kommun är fortsatt mycket nöjda med sina insatser som helhet % ( %). Resultat för 2016 visar att 94 % ( %) känner sig trygg på sitt boende. Andel personer i särskilt boende som upplever inflytande i planering och utförande av sina insatser 2016, 93 % ( %). Andel personer i särskilt boende som känner förtroende för personalen är fortsatt mycket högt, % ( %). Får bra bemötande från personalen Känner sig trygg på sitt äldreboende Känner förtroende för personalen Har lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet vid behov Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål Åre Procent Resultat, se tabell nedan från nationell mätning av trycksår visar att andelen personer i särskilt boende som vid mättillfället hade trycksår ligger högre än riket. Nationellt har andelen personer med trycksår minskat medan andelen personer i Åre ligger kvar på samma nivå. 7

10 ,6 7, ,9 11,9 10,9 riket v 40 v Resultat från nationell mätning av basala hygienrutiner och klädregler där till exempel handhygien, användandet av skyddskläder och korrekt klädsel ingår visar att följsamheten för riket som helhet ligger på ett resultat för riket på 51,3 % vilket kan jämföras med Åres som ligger på 36 % ( %). Om man ser på resultaten gällande basala hygienrutiner ligger riket på 59,6 % och Åre på 45 % ( %) och gällande följsamhet till klädregler har riket ett resultat på 82 % och Åre 93 % ( %). Resultat från egen undersökning med personal i bostad särskild service LSS och inom hemtjänst gällande kännedom och följsamhet till rutiner och personalens medverkan vid analys av avvikelser. Undersökningen genomfördes som intervjuer gällande följande rutiner: avvikelsehantering synpunkter och klagomål läkemedelshantering skyddsåtgärder Vid intervjuerna framkom att rutin gällande rapportering av missförhållanden är dåligt känd bland personalen. När det gäller rutin för avvikelser av vårdskador är den väl känd. Personalens delaktighet vid analys av avvikelser är bristfällig. Få känner till rutinen för synpunkter och klagomål även om de flesta vet hur man ska göra för att lämna en synpunkt och klagomål. Det framgick att det fanns brister när det gäller information till den enskilde/närstående om hur det går till att lämna synpunkter och klagomål samt hantering av inkomna synpunkter och klagomål. Det fanns också en otydlighet kring vad ett klagomål är. Rutin gällande läkemedelshantering är väl känd i verksamheterna. När det gäller rutin gällande skyddsåtgärder var det väldigt få som kände till den. Under 2016 rapporterades tolv (2015 sex) ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Av dessa var det nio stycken inom hemvården som avsåg beslut om särskilt boende av dessa saknade sju ledig bostad, en tackat nej till erbjuden bostad och en tackat nej korttidsboende/avlastning anhörig. Två ej verkställa beslut avsåg avlösarservice i hemmet och korttidstillsyn för skolungdom enligt LSS. Orsaken var resursbrist, saknas lämplig personal och ledig bostad. Ett ej verkställt beslut avsåg insatsen kontaktperson inom individ- och familjeomsorgen och orsaken var resursbrist, saknades lämplig uppdragstagare. 8

11 Analys och kommentarer Sett över en fyra års period har andelen avvikelser gällande fallskador inom hemvård och LSS-verksamhet som lett till en fraktur minskat. Samma trend ser man i nationell mätning av fall i särskilt boende. I den mätningen framgår att Åre kommun ligger högre än riket. Det är fortsatt få rapporterade avvikelser gällande missförhållande/risk för missförhållande. Utifrån få rapporterade avvikelser är det svårt att jämföra och analysera resultatet. En orsak till få rapporteringar kan vara att rutinen för rapportering av avvikelser gällande missförhållande/risk för missförhållande inte är tillräckligt känd i verksamheten. Antalet avvikelserapporter gällande vårdskador har ökat. Antalet avvikelser varierar mellan åren men trenden visar att antalet avvikelser ökat sett över en treårsperiod. Antalet inkomna klagomål och synpunkter ligger fortsatt på en låg nivå. En bidragande orsak kan vara att rutinen gällande klagomål och synpunkter inte är tillräckligt känd i verksamheten vilket framgick vid de intervjuer som gjordes i hemvården och LSS verksamheten 2015 och Resultatet från enkätundersökning i LSS verksamheten är förbättrat gällande möjligheten att påverka innehållet i planering och genomförande av insatser och personalens bemötande, gällande resultatet nöjd med insatserna som helhet är resultatet något försämrat i jämförelse med I enkät gällande besökarnas nöjdhet med individ- och familjeomsorgens verksamhet visar resultatet att i jämförelse med 2014 års resultat har nöjdheten ökat, 2015 genomfördes ingen uppföljning, varför resultat saknas. Vid uppföljning av läkemedelsanvändning i särskilt boende visar det att andelen personer som har sex läkemedel eller mer har ökat något i jämförelse med 2015 medan antalet personer med tio läkemedel eller mer har minskat något. Andelen personer med sömnmedicin har under de tre senaste åren minskat. Vid mätning av nattfasta för personer i särskilt boende visar resultatet att andelen personer med lång nattfasta, elva timmer eller mer, har minskat i jämförelse med Andelen med lång nattfasta har minskat vilket är positivt men andelen med lång nattfasta är fortsatt högre än andelen med kort nattfasta. Vid vård i livets slutskede för personer i särskilt boende har vi fortsatt ett bra resultat. När det gäller närvaro vid dödsögonblicket har vi ett något försämrat resultat än ifjol men vi har fortsatt ett bättre resultat än både länet och riket. När det gäller att erbjuda närstående ett eftersamtal har vi i år ett något bättre resultat än i fjol och vi har också i år ett bättre resultat än både länet och riket. 9

12 Väntetiden till särskilt boende har minskat i förhållande till En anledning till detta är att det fanns några personer som ansökt om särskilt boende och inte hade blivit erbjuden en plats vid mättillfället. Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har ökat i jämförelse med En förklaring kan vara att ett ökat antal svåra ärenden som medförde längre handläggningstid. Hemvården har fler antal vårdpersonal som besöker personer med insatser i jämförelse med En anledning till detta kan vara att hemvården fortsatt har ett stort antal vikarier. Ingen av de ungdomar som hade insats från individ- och familjeomsorgen vid mättillfället har återkommit inom ett år. En förklaring kan vara att individ- och familjeomsorgen i viss mån har jobbat förebyggande med ungdomar i riskzon. I resultat från enkätundersökning, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen gällande hemtjänsten, framgår att resultatet för insatserna som helhet, trygg med sin hemtjänst och förtroende för personalen är högre än förra året. Resultatet gällande inflytande i planering och utförande av sina insatser är försämrat från I resultat från enkätundersökning, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen gällande särskilt boende, framgår att resultatet för insatserna som helhet, trygg i sitt boende, förtroende för personalen och inflytande i planering och utförande av sina insatser är högre än förra året. Vid nationella mätningen av trycksår i särskilt boende framgår att andelen personer med trycksår ligger på samma nivå som I jämförelse med riket har personer i särskilt boende i Åre kommun fler trycksår. I mätning av basala hygienrutiner och klädregler är resultatet förbättrat i jämförelse med förra året men i jämförelse med riket har vi ett sämre resultat. Gällande följsamhet till klädregler har Åre ett bättre resultat än förra årets mätning och även ett bättre resultat än riket. Vid uppföljning av följsamhet till rutin gällande rapportering av missförhållande, rutin för synpunkter och klagomål samt rutin för skyddsåtgärder framkom att rutinerna var dåligt kända bland personalen i hemtjänst och i bostad särskild service LSS. Antalet rapporterade ej verkställda beslut till IVO har fördubblats i jämförelse med förra året. I huvudsak handlar dessa om ej verkställda beslut om särskilt boende. Hur kvalitetsarbetet har bedrivits Under hösten har ett projekt för införande av ett it baserat verktyg för socialkontorets systematiska kvalitetsarbete startats upp. Syfte med projektet 10

13 är att säkerställa och ta fram en tydlig struktur, underlätta planering och uppföljning, synliggöra processer och öka verksamheternas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Socialkontoret har arbetet fram en gemensam rutin för avvikelsehantering inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Samtidigt har ett projekt med att införa ett it baserat verktyg för rapportering och analys av avvikelser. Samtliga chefer och personal har erbjudits utbildning i rutin och verktyg. För att öka den enskildes delaktighet i planering och genomförande av sina insatser har arbetet med att utveckla kontaktmannaskapet och den enskildes delaktighet vid upprättande av genomförandeplaner fortsatt att utvecklas. Inom hemvården har resultat analyserats gällande trycksår, följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler samt fall. Utifrån analyserna har handlingsplaner upprättats. För att minska antalet trycksår i särskilt boende har specialmadrasser köpts in. Elcyklar har införskaffats för att möjliggöra ökad upplevelse av utevistelse och särskilda fåtöljer för vila och mental stimulans har införskaffats till särskilt boende. Inom hemvården har man även startat upp ett projekt för att införa ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för handläggning och genomförande av insatser, individens behov i centrum (IBIC). Framtid Socialkontoret behöver fortsätta arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet genom att utveckla egenkontroller, analysera egna och nationella resultat, göra riskbedömningar, kvalitetssäkra och utveckla mål och mått samt genomföra förbättringsåtgärder kopplade till genomförda analyser. Socialkontoret behöver också arbeta vidare med att identifiera och kartlägga processer i verksamheten. Hanteringen av klagomål och synpunkter och att utveckla arbetet med avvikelsehantering behöver utvecklas. För att kvalitetssäkra handläggning och utförande av insatser för den enskilde behöver Socialkontoret fortsätta utveckla arbetssätt och systematisk uppföljning av insatserna för den enskilde. Socialkontoret har för avsikt att fortsätta utveckla användandet av it baserade verktyg för kvalitetssäkring av verksamheten. Socialkontoret kommer också att fortsätta planering för införande och utveckling av världfärdsteknologiska lösningar. 11