Patientsäkerhetsberättelse

Transkript

1 Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1

2 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse för 2013 samt plan för 2014 Inledning Patientsäkerhetslagen (2010:569), trädde i kraft 1 januari Syftet är att främja patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården genom att tydliggöra vårdgivarens ansvar. Vårdgivaren ska arbeta förebyggande genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, beskriva hur det organisatoriska ansvaret är fördelat samt årligen upprätta patientsäkerhetsberättelse. Den nya lagen innebär även att ansvarssystemet inom hälso- och sjukvården reformeras. Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen som får möjlighet att rikta kritik mot yrkesutövare. Patientens klagomål ska utredas förutsättningslöst av Socialstyrelsen. Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen utan det räcker att anmäla händelsen som sådan. Utökat patientinflytande Vårdgivaren ska göra det lättare för patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att till exempel uppmuntra dem att inkomma med synpunkter. Vårdgivaren får större och tydligare ansvar Vårdgivaren får ett tydligt ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens med mera tillgodoser kravet på god vård. En patient som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händelsen i sig samt bland annat vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen. Årlig patientsäkerhetsberättelse Vårdgivaren ska årligen, senast den 1 mars, sammanställa en så kallad patientsäkerhetsberättelse som är en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år. Patientsäkerhetsberättelsen ska bland annat göra det lättare både för vårdgivaren att ha kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete och för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att utföra sin tillsyn. Det blir också enklare för andra att ta del av information om hur vårdgivaren arbetar med patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska finnas tillgänglig för dem som önskar ta del av den. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva vad man gjort för att identifiera, analysera och reducera risker, tillbud och negativa händelser i vården och vilka resultat vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Det ska också finnas en beskrivning av hur man ska fullfölja de åtgärder som man inte kunnat göra omedelbart och när det ska ske. 2

3 Organisation för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren (Vård- och omsorgsnämnden i Sjöbo kommun)) Vårdgivaren ansvarar för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på en god och säker vård uppfylls enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Patienterna ska erbjudas trygg och lättillgänglig vård med god kontinuitet. Vården ska bedrivas med respekt för patienternas integritet och självbestämmande. Verksamhetschef Verksamhetschef för hälso- och sjukvård ansvarar för att vården drivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och rutiner fastställda av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk, till Socialstyrelsen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas) MAS bevakar att hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls i särskilda boenden, hemsjukvård och dagverksamheter. I uppgifterna ingår att utarbeta rutiner bland annat för läkemedelshantering, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och dokumentation samt följa upp att dessa efterlevs. MAS ska på delegation från nämnden göra anmälan enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om en person i samband med vård och behandling har skadats allvarligt eller utsatts för risk att skadas allvarligt. Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonal, d v s sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls samt rapportera risker och negativa händelser till MAS och verksamhetschef. Omsorgspersonal Omsorgspersonalen har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården. De ska medverka i patientsäkerhetsarbetet och rapportera risker samt negativa händelser. Kvalitetsledningssystem Ledningssystemet beskriver hur de olika nivåerna i organisationen ska arbeta för att främja en hög patientsäkerhet. 3

4 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, började gälla Ledningssystemet beskriver hur de olika nivåerna i organisationen ska arbeta för att främja en hög patientsäkerhet och var klart i början av Uppföljning 2013: Under våren påbörjades arbetet med att föra in ledningssystemet i dataprogrammet Ensolution. Omfattningen av de processer som ska dokumenteras har gjort att arbetet inte slutförts under året. Plan för 2014: Färdigställa ledningssystemet i Ensolution samt implementera detta i verksamheterna. Samverkan med andra vårdgivare En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är samverkan med andra vårdgivare. Nedan finns exempel på processer och dokument som ska säkra detta. Ledningskraft Sjöbo kommun deltar sedan början av 2012 i Ledningskraft, ett projekt där de olika vårdgivarna ska hitta samarbetsformer kring de mest sjuka äldre. I projektgruppen ingår utvecklingsledare från kommunförbundet Skåne, medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef från Sjöbo kommun, läkare från Vårdcentralen i Sjöbo samt divisionschef och verksamhetschef från Lasarettet i Ystad. Arbetet ska leda till ett hållbart arbetssätt för att säkra en god och säker vård för de mest sjuka äldre. En årlig handlingsplan upprättas. Uppföljning 2013: Arbetet har pågått enligt uppgjord handlingsplan (bilaga 1). Under senare delen av året har arbetet avstanna något då det inte funnits representanter från lasarettet i Ystad. Plan 2014: Arbeta enligt handlingsplanen (ännu ej upprättad). Samordnad vårdplanering Samordnad vårdplanering (dock ej i psykiatrin) sker i ett webbaserat program, SVPL-IT som är Skånegemensamt. Vid utskrivning av patient från slutenvård överförs den information som behövs för ett patientsäkert omhändertagande i kommunens hemsjukvård och i primärvården. På grund av tekniska problem låg systemet nere november-december vilket innebar att reservrutinen dvs faxrutinen fick användas. För att öka förståelsen mellan kommunens personal och sjukhusets personal anordnas möten mellan berörda personalkategorier på Lasarettet i Ystad och i kommunerna (bistånds-handläggare, sjuksköterskor, arbetsterapeut/sjukgymnast) i sydöstra Skåne. Dessa möten sker 1-2 gånger per termin och tar upp patientfall från SVPL-IT där svårigheter uppkommit. Aktuella samverkansdokument Lokalt avtal om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom Regelverk for Samordnad vårdplanering Riktlinjer for uppsökande tandvård i Skåne Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne Överenskommelse om palliativ vård i Skåne 4

5 Överenskommelse om habilitering i Skåne Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå Avvikelsehantering Syftet med avvikelsehantering är att genom systematiskt uppföljning av avvikelserna öka kunskapen hos personalen om risker i hälso- och sjukvården så att riskerna minimeras genom förebyggande åtgärder samt utveckling av metoder och arbetssätt. Avvikelser Under 2013 registrerade 1753st. avvikelser, en ökning med 127st. sedan av dessa var fallavvikelser, 532 var läkemedelsavvikelser, 25 rehabilitering/hjälpmedel och 31 medicinsk omvårdnad. 7 personer behövde akut läkarkontakt och 33 personer behövde sjukhusvård efter fallolycka. 4 personer behövde akut läkarkontakt pga. felaktig medicinering men ingen behövde sjukhusvård. Under året gjordes inga Lex Maria anmälningar. Plan för 2013 var att samtliga rapporterade avvikelser skulle bearbetas och avslutas. Antalet oavslutade läkemedelsavvikelser har minskat från 20 % 2012 till 14 % Motsvarande minskning för fallavvikelser är från 29 % 2012 till 7 % Målet är att alla avvikelser bearbetas och avslutas. Verksamheterna arbetar kontinuerligt med att göra rutinerna kända samt öka efterlevnaden av dessa. Totala antalet rapporterade avvikelser Antalet rapporterade avvikelser i förhållande till avslutade Läkemedel År Totalt antal Avslutade

6 Fall År Totalt antal Avslutade Plan för 2014: Samtliga rapporterade avvikelser ska bearbetas och avslutas. Klagomål och synpunkter Rutin finns för klagomål och synpunktshantering. Under året har två klagomål inkommit. Under året hade inga ärenden inkommit till Patientnämnden avseende patienter i Sjöbo kommun. Plan för 2014: Fortsätta arbetet med att göra rutinen känd i verksamhet som bedrivs enligt HSL. Verksamhetshandbok I verksamhetshandbok på intranätet finns rutiner indelade i ämnesområden. Det finns även en manual som tydliggör ansvaret för och utseendet på dokumenten i verksamhetshandboken. Uppföljning för 2013: I samband med att kvalitetsledningssystemet kommer att läggas in i ett datoriserat program, Ensolution, finns möjlighet att på ett strukturerat sätt samla alla rutiner där. Det finns även en väl utvecklad sökfunktion i programmet. Detta har inte uppfyllts eftersom Ensolution inte är igång än. Plan för 2014: Samla alla rutiner i Ensolution; se ovan. Förebyggande av vårdskador Riskbedömningar - Senior alert Riskbedömningen är en del av det preventiva arbetet för att förebygga vårdskador. Verksamheten ska utföra riskbedömningar på individnivå och vidta åtgärder vid förhöjd risk för trycksår, fall och undernäring. Under 2013 har arbetet med att göra riskbedömningar enligt Senior Alert gjorts på de särskilda boendena. En rutin för hur detta ska göras finns. Under året har bedömningar gjorts på 59 % av de som bor på särskilt boende. Åtgärdsplaner har upprättats vid behov. Enhetscheferna arbetar kontinuerligt med att rutinen efterlevs. Plan för 2014: Målet är att 100 % av kunderna på särskilt boende ska vara riskbedömda med eventuell åtgärdsplan Delta i punktprevalensmätning för trycksår hösten

7 Fallprevention Två sjukgymnaster har arbetat med förebyggande fall inom ramen för ett projekt. Målet har varit att hitta en arbetsform som fungerar även när projektet upphör. En av sjukgymnasterna har utbildat personer som med hjälp av Downton fall index och MSB:s (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) checklista ska göra riskbedömningar i ordinärt boende. Inriktningen för den andra sjukgymnasten har varit att ta fram förebyggande åtgärder. En rutin för fallprevention har upprättats. Uppföljning för 2013: Arbetet har delvis avstannat då en av de ansvariga sjukgymnasterna slutat och ingen ny har tagit över. Plan för 2014: Fortsätta arbetet enligt rutinen. BPSD Beteendemässiga och psykiska Symtom vid Demens Syftet med BPSD-registret är att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att uppnå ett likvärdigt omhändertagande av denna patientkategori över hela landet. Förekomst av BPSD kan ses som ett mått på en försämrad livskvalitet för personen med demenssjukdom. Registret har en tydlig struktur som bygger på kartläggning av frekvens och allvarlighetsgrad av BPSD, checklista för tänkbara orsaker till BPSD, förslag på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att minska BPSD samt utvärdering av interventionerna. Denna struktur genererar en individuell vårdplan som kan vara ett stöd i vården av personer med demenssjukdom. Under 2013 registrerades 44 personer i BPSD. Alla har erbjudits skattning och flera personer har blivit skattade mer än en gång. Plan för 2014: Alla kunder på demensboende ska ha erbjudits skattning och systematiskt arbete kring BPSD. Palliativt omhändertagande Registrering i det palliativa registret har påbörjats under året. En arbetsgrupp bestående av sjuksköterskor, undersköterska, MAS samt en läkare från Vårdcentralen har utifrån resultatet i dödsfallsenkäten valt att arbeta med införandet av smärtskattning. Detta arbete har påbörjats. Uppföljning för 2013: 55% (målet var 70 %) av dödsfallen registrerades i det palliativa registret. Brytpunktssamtal genomfördes vid 44 % (målet var minst 60 %) av de förväntade dödsfallen. Plan för 2014: 70 % av dödsfallen ska registreras i det palliativa registret. Brytpunktssamtal ska ha genomförts vid minst 60 % av de förväntade dödsfallen. Arbetsgruppen fortsätter med att hitta fokusområden som leder till ett förbättrat omhändertagande i livets slutskede utifrån resultatet i dödsfallsenkäterna. Läkemedelsgenomgångar Under 2013 genomfördes 75 st. läkemedelsgranskningar. Granskningarna genomfördes genom ett samarbete mellan Vårdcentralen i Sjöbo och apotekare utsedd av Region Skåne inom ramen för Skånemodell för läkemedelsgranskningar. Genomgångarna gjordes områdesvis enligt en fastlagd plan. 62 st. av de granskade var patienter på särskilt boende och 13 st. var patienter i hemsjukvården. 7

8 Plan för 2014: Öka antalet läkemedelsgenomgångar; ska omfatta både Vårdcentralens och Novaklinikens patienter. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Nyanställd omvårdnadspersonal måste genomgå en obligatorisk utbildning i läkemedelshantering innan beslut fattas om delegering för att överlämna läkemedel till patient. I utbildningen ingår även praktiska moment som t ex puls- och blodtryckstagning. Innan sjuksköterskan fattar beslut om delegering genomförs en skriftlig kunskapstest. Under 2013 har en delegeringsmodul som finns i journalsystemet börjat användas. Detta underlättar det administrativa arbetet med delegeringarna. Det innebär också att MAS och enhetschefer att få en samlad bild av antal delegeringar på de olika enheterna. Det finns ca 400 personer med delegering för överlämnande av läkemedel. Under året har en delegering återkallats på grund av brister i utförandet av arbetsuppgiften. Smittskydd En hygienansvarig sjuksköterska har deltagit på arbetsplatsträffar för att informera om Basal vårdhygien. Sjöbo kommun deltog i punktprevalensmätning under våren 2013 och egenkontroller har genomförts under hösten. Punktprevalensmätningen visade att följsamheten till klädregeln var 91 % (84 % i riket) medans följsamheten till hygienrutinen var 18 % (56 % i riket). Bristerna fanns huvudsakligen i användning av desinfektionsmedel före och efter vårdkontakt samt användning av plastförkläde vid vårdnära arbete. Egenkontrollen under hösten visade att de alla känner till rutinen om Basal vårdhygien och att den till stor del efterlevs. Plan för 2014: Hygienansvarig sjuksköterska fortsätter att informera om Basal vårdhygien på arbetsplatsträffar. Delta i punktprevalensmätning våren Utföra egenkontroller på arbetsplatserna. 8