Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
|
|
- Linda Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
2 Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader plastikkirurgisk avdelning 4 delhudsoperationer 1 Lambåoperation Inskriven på infektionsavdelning 2 månader - 40 behandlingar HBO i annat Landsting 8 månader behandling i hemmet, vårdcentral, distriktssköterska och anhörig
3 Resultat Sverige Nationella prevalensundersökningar % (Gunningberg et al., 2012, SKL 2011) ,6 % (SKL 2015) Evidensbaserad vård brister! (Bååth et al. 2013)
4 Definition Ett trycksår är en lokaliserad skada av hud och underliggande vävnad vanligen över benutskott, orsakad av tryck (inkluderar tryck i samband med skjuv) Orsak är syrebrist! European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
5 Kategorisering av trycksår
6 Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Riskskattningsinstrument Klinisk bedömning Hudbedömning European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
7 Bedömning av patientens risk Modifierad Norton Aktivitet Rörlighet Nutrition Inkontinens Vätskeintag Allmäntillstånd Psykisk status Immobilitet Har eller har haft trycksår Konditionen på huden Cirkulation Diabetes Känselbortfall Fuktig hud Nutrition Colman et al. 2014
8 Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Riskskattningsinstrument Klinisk bedömning Hudbedömning Avlastning European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
9 Avlastning Använd positioneringsteknik Individuellt anpassat schema för avlastning i säng och i stol Förebyggande madrass 4 timmars intervall Micro förflyttningar Tilta rullstol, korta avlastningar Avlastande madrass i säng och i stol Avlasta hälar Utför förflyttningar som inte medför tryck eller skjuv
10 Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Avlastning Nutrition European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
11 Nutrition En grov energibehovsskattning i kcal utförs kcal/ kg kroppsvikt och dag 1,25 1,5 g protein/kg kroppsvikt och dag Näringsdrycker energi- och proteinrika
12 Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Avlastning Nutrition Mikroklimat European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
13 Micro-klimat Ökad hud temperatur Svettningar Inkontinens Åtgärder Blöjor? Plast? Barriär att stryka på huden som skydd Täcka tryckutsatt område med silikonliknande material
14 Evidensbaserad trycksårsprevention Tidig riskbedömning Avlastning Nutrition Mikroklimat Planering Mål Åtgärder Utvärdering European Pressure Ulcer Advisory Panel and National Pressure Ulcer Advisory Panel 2014
15 Vad gör vi då?
16 Resultat Antal riskpatienter 32 Observationer 72 timmar n Hudinspektion 2 Tryckavlastning 2 Kommunikation 13 Journal dokumentation Riskbedömning 13 Hudbedömning 17 Vårdplan 6
17 Resultat Tema och kategorier Präglad av arbetsplatsens vårdkultur, från planerade trycksårpreventiva handlingar till oplanerade och tillfälliga lösningar Avdelning 1 Avdelning 2 Avdelning 3 Organiserat arbete efter riktlinjer Strävan mot riktlinjer och organiserat arbete Oorganiserat arbete Tilltro och dialog med undersköterskan Tilltro och beroende av undersköterskan Tilltro och överlämnat ansvar till undersköterskan
18 Fanns det något samband? Patientnivå Avdelningsnivå Sjukhusnivå Riskbedömning inom 24 timmar Hudbedömning inom 24 timmar Tryckavlastande madrass Planerad vändning
19 Resultat Riskbedömning dokumenterad Äldre patienter Inskriven på universitetssjukhus Inskriven på medicinavdelning Vid lägre arbetsbelastning Hudbedömning Äldre patienter Patienter med risk att utveckla trycksår Inskriven på universitetssjukhus Inskriven på medicinavdelning
20 Resultat Tryckavlastande madrass Längre vårdtid Patienter med risk att utveckla trycksår Inlagd på universitetssjukhus Inskriven på geriatrisk avdelning Lägre antal vårdtimmar per patientdag Planerad vändning Patienter med risk att utveckla trycksår Inlagd på länssjukhus Inlagd på medicinavdelning Högre antal vårdtimmar per patientdag
21 Promoting Action on Research Implementation in Health Service (PARIHS) Evidens Kontext Underlättare Lyckad implementering är beroende av typ av evidens, hur kontext ser ut där evidensen ska introduceras och på vilket sätt den processen underlättas Kitson et al. 2008
22 Multiprofessionellt team Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Dietist
23 Interventionens delar 1. Introduktion 2. Utbildning 3. Kvalitetsmätningar
24 Information till vårdenhetschef Intervention och PARIHS Utbildningsdag SSK och USK Sjukgymnaster, dietister och arbetsterapeuter Inventering Avlastande material och förflyttningsmaterial Återkoppling till personal Utfördes av vårdenhetschef och kontakt-ssk Kvalitetsmätningar Team-ssk och kontakt ssk. Brister i prevention åtgärdades. Återkopplades till ansvarig ssk/usk. Återkoppling till vårdenhetschef Av team-ssk och kontakt ssk Vad var bra? Vad fattas? Förbättringar? Återkoppling Team-ssk och kontakt ssk Vad var bra? Vad fattas? Förbättringar?
25 Hur påverkade det trycksårspreventionen? Risk- och hudbedömning inom 24 timmar Madrass i säng och dyna i stol Glidlakan i säng Total avlastning av hälar Vändschema i säng och i stol
26 Studie III Patienter Ingen statistisk skillnad mellan för- och eftermätning Alla Riskpatienter Före/Efter Före/Efter Patienter n 251/255 53/52 Män n 131/122 31(58) Ålder n 69/68 76 Dagar på sjukhus n 8.1/8.6 12/12 Riskpatienter, antal % 21/21 Nortonpoäng 23/23 18/17
27 Resultat patienter i risk Studie III Före Efter OR P-värde¹ antal (%) antal (%) Patienter med prevention² Tre eller fler preventiva åtgärder Dokumenterad risk bedömning 15 (29) 27 (52) (7.8) 13 (25) (60) 45 (86) Hälavlastning 4 (7.8) 17 (32) Glidlakan I säng 2 (3.9) 10 (19) Trycksårsprevalens Kategori (34) 18 (34) ¹ Logistisk regression ² Tryckavlastande madras exkluderad ³ Tryckavlastande madrass inkluderad
28 Resultat patienter i risk Studie III Före Efter OR P-värde¹ n (%) n (%) Patienter med prevention² 15 (29) 27 (52) Tre eller fler preventiva åtgärder Dokumenterad risk bedömning 4 (7.8) 13 (25) (60) 45 (86) Hälavlastning 4 (7.8) 17 (32) Glidlakan I säng 2 (3.9) 10 (19) Trycksårsprevalens Kategori (34) 18 (34) ¹ Logistisk regression ² Tryckavlastande madrass exkluderad ³ Tryckavlastande madras inkluderad
29 Kunskap och attityder Studie III Kunskap Sjuksköterskor och undersköterskor Före n=145 Medelvärde (±SD) Efter n=130 Medelvärde (±SD) P-värde 57 (±12) 63 (±12) < Attityd Sjuksköterskor och undersköterskor 88 (±6.1) 90 (±6.9) ¹ Student t-test
30 Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund
31 Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund 2. Support utifrån underlättar förbättringar i trycksårförebyggande vård
32 Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund 2. Support utifrån underlättar förbättringar i trycksårförebyggande vård 3. Kvalitetsmätningar, kommunikation och bedside support ökar kunskap och medvetenhet
33 Resultat Studie IV 1. Samsyn och tillgång till tryckavlastande material skapar en grund 2. Support utifrån underlättar förbättringar i trycksårförebyggande vård 3. Kvalitetsmätningar, kommunikation och bedside support ökar kunskap och medvetenhet 4. Från att behandla trycksår till att förebygga dem och motivation att fortsätta
34 Tema Förändrad förståelse möjliggör ett förändrat beteende genom reflektion av sitt eget trycksårsförebyggande arbete
35 Hur har det gått med trycksårsarbetet totalt i regionen?
36 Hur har det gått med trycksårsarbetet totalt i regionen? Fortsatt stöd på KTC Trycksårsprevalensmätningar varje månad Statistik från SKL % %
37
38 Tack för uppmärksamheten! Illustration: Amanda Sving Finansiellt stöd av: Centrum för forskning och utveckling, Uppsala universitet/landstinget Gävleborg Regionala forskningsrådet i Uppsala- Örebroregionen
Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)
2012-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning (PPM) Vecka 10, 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70
Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen
Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Resultatredovisning landstingen PPM trycksår v 10 2012 14 540 patienter från 20 landsting och regioner har deltagit i studien (exklusive
Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser
/Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod
Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.
SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,
Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2013-07-30 Giltigt t.o.m.: 2014-07-30 Upprättare: Birgitta E Dahlgren Fastställare: Roger Olof Nilsson Trycksårsprevention
Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016
1(9) Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 Patientsäkerhetsrådet Rapporten sammanställd av Eva Sjölund 2(9) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Region Norrbotten Trycksår PPM 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...
Trycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018
Trycksår Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018 1 Bakgrund Trycksår är en vårdskada som orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det innebär också betydande kostnader
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018 Exkl. rättspsykiatrisk vård Data från vissa lokala mätningar som genomförts i egen regi ingår Endast patienter 18 år och äldre ingår Andel riskpatienter Riket (14302)
TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård
TRYCKSÅR Sammanfattning Trycksår påverkar personen på många sätt, både fysiskt som psykosocialt. Det upplevs ofta som en onödig och allvarlig komplikation till vården och kan ofta vara skuldbelagt och
Anne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513
Madrasser ALKENBERG AB F -T V YCK, TR AB TE Rehab Development GA 2011,
Madrasser Det mest lättbehandlade trycksåret, är det som aldrig uppstår. Regelbundna kontroller och aktiv tryckavlastning besparar många människor onödigt lidande och begränsar vårdinsatserna. Madrasser
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Hur lyckas man med nya arbetssätt?
Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Omvårdnad vid trycksår riskbedömning och prevention
Omvårdnad vid trycksår riskbedömning och prevention Margareta Lindgren Anna-Christina Ek IMH, avd. Omvårdnad Hälsouniversitetet Linköpings universitet Disposition Kort bakgrund till problemområdet Definition,
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har
Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för tryckavlastande /tryckutjämnande madrasser Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140221
Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan
Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.
Trycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med
Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län
Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska
Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel
Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical
Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.
Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets
Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION
EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR
Hälsa och samhälle TRYCK SÅRSPREVENTION EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR ELHAM PARVIZINIA ANNELIE RAGNARSSON Examensarbete
Formulär. SveDem Svenska Demensregistret
Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,
Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network
Positionering 24h Positioneringslösningar för hela dygnet Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Barn och vuxna som har svårigheter att självständigt bibehålla en stabil postural position
Utvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår
Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Vårdkontakter regler vid registrering
Upprättare: Gunilla Lindqvist, Informatiksamordnare Margareta Högström, Kvalitetsutvecklare Revisionsnr Diarienr. 1() Granskare: Ingrid Åsberg, Verksamhetsutvecklare Fastställandedatum 2010-09-16 Fastställare:
Omvårdnadsåtgärder i vårdbädden för att förebygga trycksår hos äldre
Institutionen för hälsa och vård Omvårdnad Halimeh Seiednejadian Omvårdnadsåtgärder i vårdbädden för att förebygga trycksår hos äldre - en litteraturstudie Nursing interventions in the patients bed to
Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår.
Ärende 9 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-01-12 Dnr 140623 1(1) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår Förslag till beslut Landstingsfullmäktige
Kvalitetsregistret Senior alert
Kvalitetsregistret Senior alert Lennart Christensson SWESPEN, våren 2008 Karaktäristiskt för registret Prevention för områdena: fall, trycksår, undernäring och (vårdrelaterade infektioner) Omfattar äldre
Svenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
RUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
PPM-Trycksår 2015. Slutenvård, Våren 2015
PPM-Trycksår 2015 Slutenvård, Våren 2015 Bakgrundsdata, slutenvård Landsting Antal patienter Kvinna Man Antal riskpatienter Blekinge 293 127 166 51 Dalarna 477 253 224 103 Gotland 109 54 55 19 Gävleborg
Trycksår. undersköterskors kunskaper om att förebygga trycksår
Institutionen för hälsa och samhälle Specialistutbildning för vård av äldre Uppsatskurs D poäng Vt 06 Trycksår undersköterskors kunskaper om att förebygga trycksår Författare: Anna Forsell Handledare:
Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare
Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Trycksårsprevention specialistvård - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2016-02-15 Giltigt t.o.m.: 2017-02-15 Upprättare: Eva B Sving Fastställare: Kjell Norman Trycksårsprevention specialistvård
Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)
2017-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2017 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010
Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...
Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020)
European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) Dietister förtydligar sitt engagemang för hälsoförbättrande åtgärder via nutrition över hela det sociala spektret
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.
Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap. Kärnkompetenser för vårdens professioner Definitioner (Cronenwett et al, 2007; Svensk Sjuksköterskeförenings Strategi för utbildningsfrågor,
Trycksår Orsak, åtgärder
Trycksår Orsak, åtgärder Hjälpmedelscentralen Malin Munter Såransvarig sjuksköterska Jönköpings kommun 2016-01-11 En tanke Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet trycksår än att arbeta med
Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp
Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte att man
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre
2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden
Agneta Lantz 2014-01-23
Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag
OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p
Sektionen för Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Vårterminen 2011 Period 1 Senast reviderad 2011-01-10 Anna
PREL. RAPPORT PRES. FORUM VÅRDBYGGNAD 12 NOV 2014 ADMINISTRATIVA ARBETSPLATSER INOM VÅRDEN OCH DESS FÖRVALTNINGAR
ADMINISTRATIVA ARBETSPLATSER INOM VÅRDEN OCH DESS FÖRVALTNINGAR står valet mellan cellkontor och öppet landskap? PREL. RAPPORT Rättpsykiatri Rågården Göteborg, White arkitekter hur mycket används de administrativa
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert
PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert Verksamhet Datum Innehåll Innehåll... 1 Förberedelser... 3 Vårt nuläge... 3 Vår vision... 3 Våra mål... 3 Riskbedömning... 5
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker
Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011
Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten avser att beskriva hur hemsjukvården
Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE
Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?
Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Hur undviker du trycksår?
Hur undviker du trycksår? Broschyren är framtagen i samverkan mellan Skånes universitetssjukhus, Primärvården Skåne samt Malmö Stad, december 2015. FÖRFATTARE Agnetha Perlkvist, vårdutvecklare, Stab verksamhetsutveckling,
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
KODLISTA SMITH (gäller från och med 2010-01-01)
1 (9) KODLISTA SMITH (gäller från och med 2010-01-01) Om inget annat anges under koden gäller att: utförd tid ger ersättning till utföraren/resultatenheten utförd tid faktureras till kund koden ger underlag
RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Rutin för beställning av delegerad/instruerad hälso- och sjukvårdsinsats samt information mellan legitimerad personal och omvårdnadspersonal.
12-03-27 1(5) Rutin för beställning av delegerad/instruerad hälso- och sjukvårdsinsats samt information mellan legitimerad personal och omvårdnadspersonal. Kommunens övertagande av hälso- och sjukvårdsansvar
I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING
GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda
NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta
Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultat Anne Söderlund, professor Akademin för hälsa, vård och välfärd,
Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Regional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar
Evidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting
Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 7/1 landar flygplan från Dubai på Arlanda. En 35 årig man med feber och utslag åker till akuten Karolinska
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
MURTEGLETS VÅRDBOENDE Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20150112 Maj Millborg Mallen är anpassad av Vardaga utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Trycksår. CHARLOTTE WIKHOLM HELENA HALVARSSON m te
Trycksår. Fortfarande drabbas mer än var tionde patient, trots att trycksår oftast går att förebygga. Hur man gör behöver sjuksköterskor ha i ryggmärgen. TEXT CHARLOTTE WIKHOLM ILLUSTRATION HELENA HALVARSSON
Vård och omsorg. Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg 2011-2012
Vård och omsorg Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg 2011-2012 Bakgrund Vård och Omsorg har under 2010 omorganiserats till att bli en sammanhållen verksamhet med delarna Äldreomsorg,
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga