Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Transkript

1 Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

2 ADL-träning en av de mest använda interventionerna inom rehabilitering

3 ADL- Aktiviteter i Dagligt Liv Aktiviter i Dagligt Liv är typiska livsuppgifter som att klä på sig, bada, äta, städa huset och göra tvätten Christiansen & Baum, 1997 i Kielhofner, 2002 Människan styrs också av sina vanor och roller samt intressen. Kielhofner, 2002 Dagliga livets aktiviteter begränsas till återkommande aktiviteter som rör den personliga vården, boende aktiviteter och kommunikationsaktiviteter eftersom de ofta utgör en bas för andra aktiviteter. ADL-taxonomins manual version

4 Rekommenderas att bedömning av hygien resp. toalettbesök samt av- påklädning görs tidigt i förloppet på stroke enhet. Nedsättningar i aktivitetsförmågan efter stroke kan variera från total beroende/ingen nedsättning alls. Ungefär 1/3 av patienter som överlevt 6 månader efter stroke insjuknandet är beroende av annan person för att klara det dagliga livets aktiviteter. Warlow CP. Epidemiology of stroke. Lancet 1998;352 (suppl III):1-4.

5

6 Nationella Riktlinjer för Strokesjukvård, 2005 Träning om min (5 dgr/v) av sjukgymnast och arbetsterapeut som ingår i stroke konceptet ger effekt. (evidensstyrka 1) I en systematisk översikt från 32 studier, 18 RCT studier. Resultatet visade en positiv effekt av ibehandling på förmågan att utföra personliga dagliga aktiviteter (P-ADL) och aktiviteter som ex hushållsarbete och inköp (I-ADL) samt ökat deltagandet i det sociala livet. (evidensstyrka 4) Uppgiftsspecifik träning som utgår från aktiviteter som är valda av personen själv och företrädesvis bedrivs I en familjär och anpassad miljö ger ökad aktivitetsförmåga och ökad delaktighet I samhällslivet. (evidensstyrka 2)

7 SYFTE Att identifiera vad som karakteriserar fenomenet adl -träning för personer med stroke eller ryggmärgsskada och att utveckla och utvärdera effekten av en ny, teoretisk baserad adl-träning.

8 Guidetti, S & Tham, K. (2003). Therapeutic strategies used by occupational therapists in self-care training: A qualitative study. Occupational Therapy International, 9, Guidetti, S., Asaba, E. & Tham, K. (2007). Lived Experience of Recapturing Self-care. American Journal of Occupational Therapy, 61, Guidetti, S., Asaba, E. & Tham, K. The meaning of context in recapturing self-care after a stroke or spinal cord injury. (submitted)

9 Arbetsterapeuterna Att skapa en relation Att hitta rätta vägen till motivation hos sina patienter Att stödja klienten att formulera mål Att möjliggöra erfarenheter genom praxis Att anpassa träningssituationen efter patientens behov Kameleont i sitt skiftande av terapeutiska roller. Upprätthålla den terapeutiska kontakten Använder sig av olika former av kommunikation

10 Personer med stroke eller en ryggmärgsskada Att lära känna den nya kroppen Att återta adl-förmåga genom att prova Återta kontroll ny kropp, kroppsdelar, gamla identitet Att känna en osäkerhet I den pågående adlprocessen Man kunde inte röra sina armar, inte klä sig och bara tanken på att sätta på sig en strumpa var tröttande

11 Kontext Stöd av andra Förväntningar i luften Ställa frågor Utökad tid Dö-tid, Ta den tid det tar,timing Ny Daglig Struktur Terapetisk relation skapar möjligheter Att gradvis ändra utmaningen Det var som att börja från början det är mycket man har glömt,ens rörelser känns klumpiga, hela kroppen känns tung och det är skönt att ha personer runtomkring som kan hjälpa till

12 Karolinska Universitetssjukhusets 3 stroke enheter Danderyds sjukhus Erstagårdskliniken Geriatriken, Huddinge

13 Kurs för arbetsterapeuter Participatory action research (PAR) Ett kunskap skapande system Kliniker är centralt involverade i processen av att skapa Forskaren är jämlik involverad i problemlösningen och att inovatera praxis. Att skapa en forskare - kliniska dialog. Att sträva efter aktivt lyssnade på varandra och ta hänsyn till hur både klinikern och forskaren ser på problemet för att integrera varandras kunskap. Att skapa en dialog, där båda parter lär från varandra utifrån deras specifika kunskap och tidigare erfarenheter.

14 1) Första mötet Steg i ADL-Interventionen 2) ADL bedömning med observation i personlig vård 3) Fyll i bedömning tillsammans med patienten, ev närstående 4) Arbeta utifrån MÅL-PLANERA-TRÄNA-STÄMMA AV 5) Formulera 3 delmål- utifrån deras livsvärld just nu fokusera på P-ADL-förmåga 6) Träningsdagbok. Tid/mål/syfte 7) Informera klientens Team på avdelningen 8) Genomföra träning med strategier från studie 1, 2 och 3, MÅL-PLANERA-TRÄNA-STÄMMA AV och teoretiska referensramar såsom klientcentrering. 9) Utvärdera tillsammans med klient och ev närstående och ev omformulera mål. TID beräknad till 7,5 timmar = 10 ggr a 45 min

15 Client- centred self-care intervention after stroke a randomised, controlled pilot study. Randomly allocated n = 40 Allocated to Intervention Group (IG) n = 19 Allocated to Control Group (IG) n = 21 Discontinued Intervention Other therapy n=1 No reply n=2 Deceased n = 2 Discontinued control n=2 Due to fatigue/strain Followed up n = 19 Followed up n = 14

16 VARIABLER (Range of scores) IG=19 CG=21 Män / Kvinnor 8 / 11 9 / 12 Ålder mean (SD) 66 (14) 69 (15) Sammanboende/ lever ensam 9 / / 11 FÖRE STROKE Barthel Index, (0-100) 100 (95-100) * 100 ( ) * Frenchay Acitivities Index, (0-45) 28.5 (24-36) * 24 (19-33) * EFTER STROKE Lokalisation vä/ hö/ ospec 10 / 8 / 1 10 / 9 / 2 CVI / infarkt/ blödning+ infarkt 12 / 6 / 1 17 / 4 Afasi/ dysfasi 1 / 5 4 / 7 Mini Mental State Exam, (0-30) 23 (22-28) * 23.5 (22-27)* Barthel Index (0-100) 55 (35-70) * 25 (15-50) * FIM A-M,(0-91) 64 ( ) * 48 (31-63) * SIS self assessed recovery(0-100) 45 (25-60) * 40** (20-56) * NÄRSTÅENDE n= 8 n=8 Män/ Kvinnor 4 / 4 3 / 5 Medelålder mean *median (inter quartile range), n=18, n=17, n=15, n =14, **n= 13

17 3 MÅN EFTER STROKE visade ingen statistisk signifikant skillnader mellan gruppen avseende BI, FIM, SIS, FAI, LiSat-11 Caregiver Burden Scale,informell vård och hemtjänst Arbetsterapi = genomsnitt dubbelt P-ADL KG = mer trädgård, fritidsaktiviteter

18 RESULTAT Individ nivå BARTHEL INDEX IG= 93% 13/14 = 86% 12/14 CG= 63% 12/19

19 Om du inte vet vart du är på väg kommer du aldrig att veta när du kommit fram Tack