HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
|
|
- Leif Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm.
2 Hemrehabilitering efter stroke ett sätt att: Underlätta för personer med stroke att återfå funktions- och aktivitetsförmåga och att vara delaktiga i den egna rehabiliteringen? Möjliggöra högre grad av oberoende i vardagslivets aktiviteter, ökad trygghet och förbättrad livskvalitet? Lägga ökat ansvar och arbete på närstående? Minska kostnaderna för samhället? Lena von Koch Umeå oktober
3 Lena von Koch 7 oktober
4
5 Vad tittar vi på jämförande studier? Aktiviteter i det dagliga livet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Komplikationer Tillfredställelse med vården Delaktighet i den egna rehabiliteringsprocessen Resursanvändning inklusive informell vård av närstående och påverkan på närståendes HRQoL Kostnader Upplevelser och beteenden Lena von Koch Umeå oktober
6 Hemrehabilitering efter stroke Rehabilitering i hemmet efter avslutad rehabilitering i sluten vård. -alternativ till dagvård, eller sjukhus- eller primärvårdsbaserad öppenvårdsrehabilitering Lena von Koch Umeå 2008
7
8
9
10
11
12
13
14 Patienttillfredsställelse Lena von Koch Umeå oktober
15 Kostnad? Lena von Koch Umeå 2008
16 Tidig understödd utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet (ESD)
17
18 Combined adverse outcome dvs dödsfall eller beroende i ADL (Barthel Index) Lena von Koch, Umeå oktober
19 Tidig understödd utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet (ESD) Minskad förekomst av combined adverse outcome 5 färre adverse outcomes per 100 som får ESD Langhorne P, Holmqvist LW; Early Supported Discharge Trialists. Early supported discharge after stroke. J Rehabil Med Mar;39(2): Review. Erratum in: J Rehabil Med Apr;39(3):269. Lena von Koch Umeå oktober
20 Tidig understödd utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet (ESD) Förkortad vårdtid på sjukhus -8 dagar kortare vårdtid för ESD Langhorne P, Holmqvist LW; Early Supported Discharge Trialists. Early supported discharge after stroke. J Rehabil Med Mar;39(2): Review. Erratum in: J Rehabil Med Apr;39(3):269. Lena von Koch Umeå oktober
21 Tidig understödd utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmet (ESD) Bättre patienttillfredsställelse Lena von Koch Umeå oktober
22 Gynnsam effekt av ESD och fortsatt hemrehabilitering efter stroke oavsett Ålder Kön Ensamstående Samboende med närstående Lena von Koch Umeå oktober
23 Hemrehabilitering efter stroke Rehabilitering i hemmet efter avslutad rehabilitering i sluten vård. -alternativ till dagvård eller sjukhus- eller primärvårdsbaserad öppenvårdsrehabilitering Lena von Koch Umeå 2008
24 Hur bestående är effekterna? Finns det långtidsuppföljningar? Lena von Koch, Umeå oktober
25 ESD och fortsatt rehabilitering i hemmet efter stroke i sydvästra Stockholm duration - medellängd, 14 veckor (4-29 veckor) hembesök - medel, 12 (3-31 hembesök) genomsnittlig tid med patienten per besök- 1 timme 15 minuter Totalt i genomsnitt 15 timmar face to face /pat von Koch L, Holmqvist LW, Wottrich AW, Tham K, de Pedro-Cuesta J. Rehabilitation at home after stroke: a descriptive study of an individualized intervention. Clin Rehabil 2000;14: oktober
26 ESD och fortsatt rehabilitering i hemmet efter stroke i sydvästra Stockholm 25 Tidsintervall mellan hembesök Antal dagar A B C D von Koch L, Holmqvist LW, Wottrich AW, Tham K, de Pedro-Cuesta J. Rehabilitation at home after stroke: a descriptive study of an individualized intervention. Clin Rehabil 2000;14:574-83
27 Hemrehabiliteringsprogrammets längd von Koch L, Holmqvist LW, Wottrich AW, Tham K, de Pedro-Cuesta J. Rehabilitation at home after stroke: a descriptive study of an individualized intervention. Clin Rehabil 2000;14:574-83
28 5 år efter stroke signifikant skillnad i instrumentell ADL Thorsén AM, Holmqvist LW, de Pedro-Cuesta J, von Koch L. A randomized controlled trial of early supported discharge and continued rehabilitation at home after stroke: five-year follow-up of patient outcome. Stroke Feb;36(2): Epub 2004 Dec 23. Lena von Koch Umeå oktober
29 Antal vårddagar för initial sjukhusvård efter stroke respektive övrig vårdtid på sjukhus under 5 år Hemrehabilitering Kontrollgrupp medel antal dagar medel antal dagar Initialt p=0.02 Övrig p=0.57 Totalt p=0.02 Thorsén AM, Widén Holmqvist L, von Koch L. Early supported discharge and continued rehabilitation at home after stroke: 5-year follow-up of resource use. J Stroke Cerebrovasc Dis Jul-Aug;15(4): Lena von Koch Umeå oktober
30 von Koch L, de Pedro-Cuesta J, Kostulas V, Almazán J, Widén Holmqvist L. Randomized controlled trial of rehabilitation at home after stroke: one-year follow-up of patient outcome, resource use and cost. Cerebrovasc Dis Aug;12(2): Lena von Koch Umeå 2008
31 Hälso-relaterad livskvalitet, 3 mån till 5 år efter stroke Sickness Impact Profile (1-100) SIP % mån 6 mån 1 år 5 år ESD Hemrehab, n=28 Kontroll, n=22 Lena vov Koch Umeå oktober
32 Närstående? Thorsén AM, Holmqvist LW, de Pedro-Cuesta J, von Koch L. A randomized controlled trial of early supported discharge and continued rehabilitation at home after stroke: five-year follow-up of patient outcome. Stroke Feb;36(2): Epub 2004 Dec 23. Lena von Koch Umeå 2008
33 Miljöns, platsens inflytande Ju mer miljön liknar en traditionell rehabiliteringsmiljö desto mindre patientinitiativ och autonomi. Wohlin Wottrich A, Stenström CH, Engardt M, Tham K, von Koch L. Characteristics of physiotherapy sessions from the patient s and therapits s perspective. Disabil Rehabil Oct 21;26(20): Willems EP. The interface of the hospital environment and patient behavior. Arch Phys Med Rehabil Mar;53(3): Lena vov Koch Umeå 2008
34 Skillnader i beteenden under rehabilitering i traditionell rehabiliteringsmiljö jämfört med rehabilitering i hemmet? Lena von Koch, Umeå oktober
35 Roller observerade i traditionell rehabiliteringsmiljö på sjukhus Patient Patient Elev Lekman Terapeut Terapeut Lärare Expert von Koch L, Wottrich AW, Holmqvist LW. Rehabilitation in the home versus the hospital: the importance of context. Disabil Rehabil Oct;20(10) : oktober
36 Roller observerade i hemmet Terapeut Terapeut Lärare Elev Expert Lekman Gäst Vän von Koch L, Wottrich AW, Holmqvist LW. Rehabilitation in the home versus the hospital: the importance of context. Disabil Rehabil Oct ;20(10): Lena von Koch 7 oktober
37 Viktiga komponenter i ESD med fortsatt rehabilitering i hemmet Behandling, träning dialog Självständighet i träningen - eget ansvar Rehabilitering i partnerskap delaktighet, empowerment Känsla av kontroll, tilltro till sin egen förmåga Transprofessionellt arbetssätt Kontinuitet - överbrygga life-course disruption von Koch L, Wottrich AW, Holmqvist LW. Rehabilitation in the home versus the hospital: the importance of context. Disabil Rehabil Oct ;20(10): von Koch L, Holmqvist LW, Wottrich AW, Tham K, de Pedro-Cuesta J. Rehabilitation at home after stroke: a descriptive study of an individualized intervention. Clin Rehabil 2000;14: Ekstam L, Uppgard B, von Koch L, Tham K. Functioning in everyday life after stroke: a longitudinal study of elderly people receiving rehabilitation at home. Scand J Caring Sci Dec;21(4): Wottrich AW, von Koch L, Tham K. The meaning of rehabilitation in the home environment after acute stroke from the perspective of a multiprofessional team. Phys Ther Jun;87(6):778-88; discussion Epub 2007 Apr 18. Lena von Koch Umeå oktober
38 Hemrehabilitering efter stroke ett sätt att: Underlätta för personer med stroke att återfå funktions- och aktivitetsförmåga och att vara delaktiga i den egna rehabiliteringen? Möjliggöra högre grad av oberoende i vardagslivets aktiviteter, ökad trygghet och förbättrad livskvalitet? Lägga ökat ansvar och arbete på närstående? Minska kostnaderna för samhället? Lena von Koch Umeå oktober
39 Vad behöver vi lära oss mer om? Timing av hemrehabilitering Ett förutbestämt antal hembesök under en given tidperiod? Vad är optimalt? Flexibilitet kan vi låta patienten ha inflytande över frekvens, tidsintervall mellan hembesöken och när rehabiliteringen skall avslutas? Lena von Koch Umeå oktober
40 Vad behöver vi lära oss mer om Kan personer med mer uttalade funktionshinder efter stroke ha nytta av rehabilitering i hemmet? Hemrehabilitering för personer som inte bor i större tätorter, alternativ? Namn Efternamn 7 oktober
41
Är kontexten för rehabilitering efter stroke av betydelse?
Är kontexten för rehabilitering efter stroke av betydelse? Syddansk Universitet, 31 august,i 2017 Karolinska Institutet Sektionen för arbetsterapi Institutionen för neurobiologi, vårdvetenkap och samhälle
Läs merRehabilitering vid neurologiska funktionshinder
Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder Charlotte Ytterberg Adjungerad professor vid Syddansk universitet/odense universitetshospital Lektor, docent i hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merArbetsterapi hos personer med multipel skleros
Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merStudie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter
Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merStroke = slaganfall WHO
Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs mer10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION
10. Diskussion Vår huvudfråga i rapporten har varit om avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering enligt den vetenskapliga litteraturen är bättre eller billigare än alternativa vårdformer. Ett allmänt
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merEn jämförelse av rehabilitering i hemmet och på klinik av personer med stroke
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2011 En jämförelse av rehabilitering i hemmet och på klinik av personer med stroke
Läs mer9. Hemrehabilitering. 9.1 Hemrehabilitering efter stroke. Sammanfattning. Bakgrund. Metod. Resultat
9. Hemrehabilitering 9.1 Hemrehabilitering efter stroke Sammanfattning Bakgrund Hemrehabilitering vid stroke har startats på många håll i Sverige och utomlands. Frågan är om denna rehabiliteringsform är
Läs merFramtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin
Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin Katharina Stibrant Sunnerhagen MD, PhD Professor Rehabilitation Medicine Institute of Neuroscience and Physiology Gothenburg Uniervsity SWEDEN
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merStrokerehabilitering i hemmiljö
Strokerehabilitering i hemmiljö en systematisk litteraturstudie med fokus på fysisk funktionsförmåga och klientens samt anhörigas livskvalitet Ida Engblom Jonas Lönnqvist Examensarbete Fysioterapi 2011
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merAtt leva med ett dolt funktionshinder
Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin
Läs merCarl Rogers; terapeut
Carl Rogers; terapeut Människan strävar efter utveckling. Strävan är konstruktiv och social Utvecklas i positivt riktning under vissa förhållanden och negativt under andra. Rodgers C (1961) On becoming
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merPatientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merMultidisciplinär hemrehabilitering efter stroke
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examenarbete 15 hp Höstterminen 2013 Multidisciplinär hemrehabilitering efter stroke En litteraturstudie Författare: Andersson
Läs merORTOGERIATRIK. Yngve Gustafson Professor, Överläkare. Geriatriskt centrum Umeå Sverige
Yngve Gustafson Professor, Överläkare Geriatriskt centrum Umeå Sverige GERIATRISKT CENTRUM UMEÅ, SVERIGE ANTALET HÖFTFRAKTURER HOS MYCKET GAMLA MÄNNISKOR ÖKAR SNABBT. (150% ökning hos 90+ i Umeå på 10
Läs merLedrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast
Ledrörlighet Svåra hjärnskador 2015-05-27 Jönköpings kommun, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Bakgrund Kontraktur Definitionen av en kontraktur beskrivs enligt nationalencyklopedin som inskränkt rörlighet
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merÅrsrapport Uppföljning 2012
Årsrapport Uppföljning 2012 1 Innehåll Att följa upp sina patienter; en viktig del av kvalitetsarbetet.... 4 Demografi... 5 Rehabplan... 8 EQ 5D Index... 11 Bedömning av körlämplighet... 13 Ersättning
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merFörbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård
Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material
Läs merAMD- Vad gör vi och varför
AMD- Vad gör vi och varför Marion Schroeder, specialistläkare 29 augusti 2018 L.SCAN.MA08.2018.14 Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) All AMD Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) Beaver Dam
Läs merVad vården gör för individen och inte vad den är!
Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merRehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Hembesök Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar
Läs merKan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin
CLINTEC/Enheten för logopedi Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin Skriftlig rapport Kursnamn: Klinisk fördjupning
Läs merDEMENS EFTER STROKE. Thomas Lindén Leg. läkare, specialist i neurologi och psykiatri [ ]
DEMENS EFTER STROKE Thomas Lindén Leg. läkare, specialist i neurologi och psykiatri [2007-05-09] 1 Detta avsnitt handlar om de särskilda typer av skador många upplever efter stroke, nämligen försämrade
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merTiming it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merPersoncentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare
Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande
Läs merNationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger
Läs merInstitutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Läs merPrimärvård Hur blir den bäst?
Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merNationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010
Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010 Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas Eva Sandin Landstinget i Uppsala län ville emotse behovet av insatser efter akuttiden efter stroke
Läs merProjekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun
Projekt utökad hemrehabilitering Jönköpings kommun 2015-2018 Varför utökad hemrehabilitering? Hälso- och sjukvård i ordinärt boende kommunens ansvar januari 2013 Förändra arbetssätt och omfördela resurser
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merEn litteraturöversikt av arbetsterapeutiska åtgärder för strokepatienter i hemmiljö och det professionella resonemanget kring åtgärderna
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2010 En litteraturöversikt av arbetsterapeutiska åtgärder för strokepatienter i hemmiljö
Läs merEXAMENSARBETE. En forskningsöversikt ANNA ARVIDSSON MONICA OLSSON HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR
2002:57 HV EXAMENSARBETE Arbetsterapeutiska interventioner i hemmet och dess effekter för personer med stroke En forskningsöversikt ANNA ARVIDSSON MONICA OLSSON HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR ARBETSTERAPEUTEXAMEN
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merHealth Informa.cs Centre a collabora.on between Stockholm County Council and KI
Foto: Fröken Fokus Health Informa.cs Centre a collabora.on between Stockholm County Council and KI Användarcentrerad design för pa2entcentrerad e- hälsa Maria Hägglund, PhD hälsoinformatik Centrum för
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merDolda funktionshinder efter stroke.
Dolda funktionshinder efter stroke. Gunnel E Carlsson, Anders Möller, Christian Blomstrand Denna studie utforskar livssituationen ett år efter insjuknandet i en till synes lätt stroke. De fysiska funktionshindren
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merPrimärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merAtt vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
Läs merNina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
Läs merForskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Åsa Burström Universitetssjuksköterska, Doktorand vid Karolinska institutet Handledare: Maria Öjmyr Joelsson Ewa-Lena Bratt
Läs merHandledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merVårdprevention problembeskrivning
Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merFakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom
Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Stillasittande är inte ett kroppsligt normalt
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merpatienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
Läs merKonsekvensanalys rehabilitering i senare skede. Karin Byström
Konsekvensanalys rehabilitering i senare skede Karin Byström Arbetsgång Neurovårdteam Kommunens rehabiliteringsenheter Slutenvårdens rehabilitering Gap-analys F04, F08 och F25 Nedsatt ADL-förmåga. Åtgärd:
Läs merÖverviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Läs merADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt
ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter
Läs merHälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam
Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala
Läs merHälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom
Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala
Läs merExklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs merIPS i världen, i Sverige och i ett psykosteam för nyinsjuknade i Stockholm
IPS i världen, i Sverige och i ett psykosteam för nyinsjuknade i Stockholm HELENE HILLBORG, MED DR I HANDIKAPPVETENSKAP ULRIKA BEJERHOLM, DOCENT I ARBETSTERAPI Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMakar till personer med stroke. Stroke
Stroke Makar till personer med stroke En avsevärd andel av makar och sambor till personer som haft stroke upplever lägre hälsorelaterad livskvalitet än makar till friska kontrollpersoner sju år efter partnerns
Läs merFramtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss
1 Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Kompetens Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet
Läs merADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up
ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs mer