Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel"

Transkript

1 Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Åsa Burström Universitetssjuksköterska, Doktorand vid Karolinska institutet Handledare: Maria Öjmyr Joelsson Ewa-Lena Bratt Margret Nisell Björn Frenckner 1

2 Bakgrund Många behöver livslång uppföljning Bristfällig kunskap hos ungdomar à Sjukdom och konsekvensen för dagliga livet Bristfällig förberedelse inför överflytten

3 Övergripande syftet Att studera transitionen inför överförflyttning till vuxensjukvården för ungdomar med medfödda hjärtfel och deras föräldrar. Åsa Burström 14 februari

4 Studie I Studie II Studie III Studie IV Focus Att identifiera och Att undersöka vad Att beskriva Att studera föräldrars beskriva vårdbehoven ungdomar anser vara ungdomars transition upplevelse av hos ungdomar med viktigt under hos ungdomar med osäkerhet inför medfödda hjärtfel och förberedelserna inför medfödda hjärtfel, överflyttningen till deras föräldrar under överflyttningen till göra jämförelser med vuxensjukvården transitionen inför vuxensjukvården föräldrar samt att se överflyttning till vilka faktorer som vuxenvården kan påverka Datainsamling Individuella intervjuer Fokusgruppsintervjuer Frågeformulär Frågeformulär Deltagare Ungdomar år Ungdomar i års- Ungdomar i Föräldrar till och deras föräldrar ålder års-ålder ungdomar med medfödda hjärtfel Dataanalys Kvalitativ Kvalitativ Statistiska analyser Statistiska analyser innehållsanalys innehållsanalys Åsa Burström 14 februari

5 Studie I Studie II Studie III Studie IV Focus Att identifiera och Att undersöka vad Att beskriva Att studera föräldrars beskriva vårdbehoven ungdomar anser ungdomars upplevelse av hos ungdomar med vara viktigt under transition hos osäkerhet inför medfödda hjärtfel och förberedelserna ungdomar med överflyttningen till deras föräldrar under inför medfödda hjärtfel, vuxensjukvården transitionen inför överflyttningen till göra jämförelser med överföringen vuxenvården föräldrar samt att se vilka faktorer som kan påverka Datainsamling Individuella intervjuer Fokusgruppsintervjuer Frågeformulär Frågeformulär Deltagare Ungdomar år Ungdomar år Ungdomar i Föräldrar till och deras föräldrar års-ålder ungdomar med medfödda hjärtfel Dataanalys Kvalitativ Kvalitativ Statistiska analyser Statistiska analyser innehållsanalys innehållsanalys Åsa Burström 14 februari

6 Studie I Studie II Studie III Studie IV Focus Att identifiera och Att undersöka vad Att beskriva Att studera föräldrars beskriva vårdbehoven ungdomar anser vara readiness for upplevelse av hos ungdomar med viktigt under transition hos osäkerhet inför medfödda hjärtfel och förberedelserna inför ungdomar med överflyttningen till deras föräldrar under överflyttningen till medfödda hjärtfel, vuxensjukvården transitionen inför vuxensjukvården göra jämförelser överflyttningen med föräldrar samt att se vilka faktorer som kan påverka Datainsamling Individuella intervjuer Fokusgrupps-intervjuer Frågeformulär Frågeformulär Deltagare Ungdomar år och deras föräldrar Ungdomar år Ungdomar år Föräldrar till ungdomar med medfödda hjärtfel Dataanalys Kvalitativ Kvalitativ Statistiska analyser Statistiska analyser innehållsanalys innehållsanalys Åsa Burström 14 februari

7 Studie I Studie II Studie III Studie IV Focus Att identifiera och Att undersöka vad Att beskriva Att studera beskriva ungdomar anser readiness for föräldrars vårdbehoven hos vara viktigt under transition hos upplevelse av ungdomar med förberedelserna inför ungdomar med osäkerhet inför medfödda hjärtfel överflyttningen till medfödda hjärtfel, överflyttningen till och deras föräldrar vuxensjukvården göra jämförelser med vuxensjukvården under transitionen föräldrar samt att se inför överflyttningen vilka faktorer som kan påverka Datainsamling Individuella intervjuer Fokusgruppsintervjuer Frågeformulär Frågeformulär Deltagare Ungdomar år och deras föräldrar Ungdomar år Ungdomar år Föräldrar till ungdomar med medfödda hjärtfel Dataanalys Kvalitativ Kvalitativ Statistiska analyser Statistiska analyser innehållsanalys innehållsanalys Åsa Burström 14 februari

8 Resultat Kontinuitet Kommunikation Delaktighet Åsa Burström 14 februari

9 Resultat Information -adekvat information Föräldrastöd Stöd till föräldrar Åsa Burström 14 februari

10 Studie 3 Ålder Empowerment Uppfattning av sjukdomen Åsa Burström 14 februari

11 Studie 4 Stor variation i skattningen Inga associationer med ålder, kön eller komplexitet Många föräldrar hade inte börjat tänka på överflyttningen Åsa Burström 14 februari

12 Sammanfattningsvis Ungdomarna vill veta mer: om sitt hjärtfel och hur det påverkar det dagliga livet om den nya vårdgivaren Vill lära sig kommunicera om sitt hjärtfel Föräldrarna behöver stöd i skiftet av roll Föräldrarna har en nyckelroll för att ungdomarna ska utveckla sin självständighet Ålder, empowerment och illness perception var associerade faktorer till graden av egenskattad readiness Stor variation i känslan av osäkerhet hos föräldrar inför överflyttning som inte var associerad ålder, kön eller komplexitet Åsa Burström 14 februari

13 Sammanfattningsvis Resultatet visar att det finns utrymme och stora möjligheter för utveckling av förberedelserna inför överflyttningen till vuxensjukvården. Åsa Burström 14 februari

14 Namn Efternamn 14 februari

15 Vad kan underlätta Delaktighet Kontinuitet Information Empowerment Illness perception Namn Efternamn 14 februari

16 Namn Efternamn 14 februari

17 Transitionens karaktär Typ Utveckling Situation Hälsa/sjukdom Organisatorisk Mönster Enkel Dubbel Sekvens Samtidig Relaterad Oberoende Egenskaper? Medvetenhet Ingrepp/engagemang Förändring/skillnad Transitionens tid/längd Transitionens betingelser Facilatorer / inhibatorer Personligt plan Betydelsen Kulturell föreställning och attityd Socioekonomisk status Kunskap & kunskap Närstående /Bekantskapskret s Sjuksköterskans roll Samhälle Patterns of respons Process indikatorer Känsla av delaktighet Interaktion Location and being situated Utveckla förtroende och coping Outcome indikatorer Hanterar nya situationen Införliva ny kunskap och erfarenheter Meleis 2000 Åsa Burström 14 februari

18 Vad kan transitionen användas till inom forskningen? Vad är risker vid transition Vad kan underlätta Vilka är hoten för en transition Åsa Burström 14 februari

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna

Läs mer

It s all about survival

It s all about survival It s all about survival Eva Lindgren Psykiatrisjuksköterska Universitetslektor/avd chef Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tel: 0920-49 22 19 Mobil: 070-292

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

Ett demensvänligt samhälle

Ett demensvänligt samhälle Ett demensvänligt samhälle Anna Brorsson, leg arbetsterapeut, universitetsadjunkt, Med Dr, NVS, sektionen för arbetsterapi, Karolinska Institutet http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp Avhandling Access

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Ökad medvetenhet hos svenska föräldrar att skydda sina barn mot solljusexponering.

Ökad medvetenhet hos svenska föräldrar att skydda sina barn mot solljusexponering. Ökad medvetenhet hos svenska föräldrar att skydda sina barn mot solljusexponering. Ylva Rodvall Med dr, docent Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Namn Efternamn 10 januari 2014

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier?

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Livsmedelsverkets Seminarium Antibiotiksresistenta bakterier i mat Uppsala, 8 December 2014 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no

Läs mer

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR

Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR HS 2017-00220 Bilder brukarkväll 180117 Peter Almgren peter.almgren@vgregion.se KVÄLLENS PROGRAM 18.00 Välkomna syfte & presentation 18.10 Dragning

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell

Läs mer

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register Annika Sköld 1 Åsa Hedberg 2, Marie Matérne 3 och Pia Ödman 4 1. Avdelning sjukgymnastik, Institutionen

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Anneli Marttila, Lene Lindberg, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna Mellblom, Kirsi

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Ulf Tedgård, Barnmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Idag kan de flesta barn med hemoglobinopatier förväntas leva upp i vuxen ålder

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU Syfte Att bidra till en ökad användning av kommunala e-tjänster

Läs mer

MEDFÖDDA HJÄRTFEL OCH BARN OC H UNGA 7.5HP

MEDFÖDDA HJÄRTFEL OCH BARN OC H UNGA 7.5HP SAHLGRENSKA AKADEMIN STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: MEDFÖDDA HJÄRTFEL OCH BARN OC H UNGA 7.5HP Kurskod OM9229 KURSEN GES SOM UPPDRAGSUTBILDNING Kursansvarig Kursadministratör Examinator Ewa-Lena Bratt e-post:

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Ökad hälsa. för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning

Ökad hälsa. för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning Projektbeskrivning Ökad hälsa för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg Folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg, 2006 Gunnie Axelsson, folkhälsoplanerare i Tibro Lena Johansson, folkhälsoplanerare i

Läs mer

Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter

Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter Jag är med! Om personlig assistans och barns delaktighet i familjeaktiviteter RBU 21 november 2014 Jenny Wilder 1 Projektet finansierades i 3 år av Allmänna Arvsfondens satsning Fördel barn! Vi startade

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Vård av äldre i livets slut

Vård av äldre i livets slut Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch

Läs mer

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Skolledarkonferensen i Tylösand 25/9 2014 Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Bilden av dagens svenska förskola vad blir synligt?

Läs mer

Kvalitetsdagen 3 oktober - program och anmälan! Program

Kvalitetsdagen 3 oktober - program och anmälan! Program Kvalitetsdagen 3 oktober - program och anmälan! Program Block A, kl. 13.00 14.00. 1. Ett maskrosbarns försvarstal (OBS! 12.30 14.00). En teaterföreställning och en samtidsundersökning som bygger på Emilia

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VAD ÄR DELAKTIGHET? Barn blir lyssnade till Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School

Läs mer

PFA och Active Support -en jämförelse

PFA och Active Support -en jämförelse och Active Support -en jämförelse konferens 4-5 december 2017 Christine Gustafsson Leg. Sjuksköterska, Med dr och docent i vårdvetenskap Lite forskningsdata Jag har tillräckligt med kunskap om intellektuell

Läs mer

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA mönster Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna skrift ger Dig inspiration och

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?

Läs mer

Genomförande. Möjligheternas ö

Genomförande. Möjligheternas ö Genomförande Implementera den nationella strategin Förankra och formulera en gemensam modell kring lokal strategi för föräldrastöd i HSN 4 med följande nyckelord; föräldrars behov, tillgänglighet och hållbarhet

Läs mer

Utvärderingen av kommunaliseringen av hemsjukvården i Dalarna - Projektplan. Projektledare Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna

Utvärderingen av kommunaliseringen av hemsjukvården i Dalarna - Projektplan. Projektledare Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna Utvärderingen av kommunaliseringen av hemsjukvården i Dalarna - Projektplan Projektledare Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna asa.bruhn@du.se 023-77 80 26 Utvärderingens upplägg Patient- och anhörigperspektiv

Läs mer

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess Presentation av Dr. Riyadh Al- Baldawi Docent i Psykiatri, överläkare, Leg. Psykoterapeut Högskolelektor Verksamhetschef för Orienthälsan

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

NATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD

NATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.

Läs mer

Ägarsamråd april 2014

Ägarsamråd april 2014 Ägarsamråd april 2014 Ägarsamråd utifrån ägaruppdraget Föregående ägarsamråd: Egenregins årsrapport 2013 Idag: Egenregins årsplan för 2014 Årsrapport och årsplan styr vårt utvecklingsarbete. Framgångsområden

Läs mer

Lärande och inkludering. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs Universitet

Lärande och inkludering. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs Universitet Lärande och inkludering Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs Universitet Framtidens förskola? O Ge alla barn bästa möjlig start i livet O Eftersom forskning visat att det livslånga lärandet: O grundläggs

Läs mer

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?

Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt? Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt? - ett doktorandarbete för ett effektivare säkerhetsarbete Lina Gyllencreutz, doktorand Umeå Universitet Handledare: Britt-Inger Saveman, professor Umeå

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Förutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården

Förutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården Förutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården Joel Freilich Allmänläkare på Roslags Näsby husläkarmottagning Doktorand på LIME, Karolinska Institutet Vårdens

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Ett steg på vägen Aktiva skoltransporter

Ett steg på vägen Aktiva skoltransporter Ett steg på vägen Aktiva skoltransporter Aktiva skoltransporter är ingen nyhet, många projekt har gjorts för att öka dessa. Det innovativa i det här projektet är kopplingen till gamification och empowerment,

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat? 1 Teknisk bilaga till rapport 2018:10 Det är i det lokala man finner komplexiteten - Betydelsen av migrationsbakgrund och socioekonomiska faktorer för skolmisslyckanden 1 Bakgrund Denna rapport är en teknisk

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Ida Kåhlin, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

Arbetsplan

Arbetsplan Lejonets och Torsviks förskolor Arbetsplan 2014-2015 Hållbar utveckling Gården Närsamhället/Lidingö Naturen runt oss 2 Inledning Förskolan är en del i utbildningsväsendet. Vi arbetar med det livslånga

Läs mer

Anhörigas perspektiv på den Nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen. Göteborg 13 september 2017 Lena Gustavsson

Anhörigas perspektiv på den Nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen. Göteborg 13 september 2017 Lena Gustavsson Anhörigas perspektiv på den Nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen Göteborg 13 september 2017 Lena Gustavsson Utredaren Susanne Rolfner Suvanto och sekretariatet. Foto: Jane Rogoleva Susanne Rolfner

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Shannon & Weavers kommunikationsmodell Sändare Budskap Brus Mottagare Ger respons För endimensionell och platt Mekanisk

Läs mer

Parenting Young Children PYC

Parenting Young Children PYC Parenting Young Children PYC Vad är PYC? PYC är ett utbildningsprogram för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) Det riktar sig till föräldrar som har barn yngre än 7 år. Programmet

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

Föräldraskapsstöd för nyanlända föräldrar vad fungerar? Jeanette Olsson, FoU i Väst 13 juni, 2019

Föräldraskapsstöd för nyanlända föräldrar vad fungerar? Jeanette Olsson, FoU i Väst 13 juni, 2019 Föräldraskapsstöd för nyanlända föräldrar vad fungerar? Jeanette Olsson, FoU i Väst 13 juni, 2019 Kartläggning i Göteborgsregionen Kartläggning i GR-kommunerna rörande situationen för nyanlända barn i

Läs mer

Förskolechefen och det systematiska kvalitetsarbetet STEG I, KARTLÄGGNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEDARSKAP OCH KOLLEGIALT LÄRANDE

Förskolechefen och det systematiska kvalitetsarbetet STEG I, KARTLÄGGNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEDARSKAP OCH KOLLEGIALT LÄRANDE Förskolechefen och det systematiska kvalitetsarbetet STEG I, KARTLÄGGNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEDARSKAP OCH KOLLEGIALT LÄRANDE Jan Håkansson Linnéuniversitetet Syfte, att bidra till Förståelse av förskolechefers

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Klinisk omvårdnad inom psykiatrisk vård 7,5 högskolepoäng

STUDIEHANDLEDNING. Klinisk omvårdnad inom psykiatrisk vård 7,5 högskolepoäng Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Specialistutbildning inom psykiatrisk vård STUDIEHANDLEDNING Klinisk omvårdnad inom psykiatrisk vård 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Hur reagerar människor i krissituationer?

Hur reagerar människor i krissituationer? Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald

Läs mer

Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige.

Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige. Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige. VILKA ÄR VI? Veronica Wingstedt de Flon, Verksamhetschef NFSD Nationella Funktionen Sällsynta

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

VISA Varaktig Inkludering i Samhälle och Arbetsmarknad

VISA Varaktig Inkludering i Samhälle och Arbetsmarknad VISA Varaktig Inkludering i Samhälle och Arbetsmarknad Presentation 1 mars Bakgrund Målsättning Metod Resultat - Individ - Organisation Angränsande projekt Diskussion - VISAcom - Vetenskapliga studier

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

Case management för sköra äldre personer (+65)

Case management för sköra äldre personer (+65) Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,

Läs mer

KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD

KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD FRÅN GRUNDKURS TILL FÖRDJUPNINGSKURS II 00-05-15 reviderat 07-11-19 Arbetsgrupp Lena

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut)

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) Utbildning: Distriktssköterskeutbildning Kurs: Klinisk omvårdnad i relation till vuxna och äldres hälsa och ohälsa 7,5 hp. Kurs kod: OM6030

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet barn och ungdom

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet barn och ungdom Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet barn och ungdom 2BU11, 2B111 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-12-17 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Avancerad omvårdnad vid medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar hos barn och unga 7.5hp

Avancerad omvårdnad vid medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar hos barn och unga 7.5hp SAHLGRENSKA AKADEMIN STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Avancerad omvårdnad vid medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar hos barn och unga 7.5hp Kurskod OM9222 KURSEN GES SOM UPPDRAGSUTBILDNING Kursansvarig Kursadministratör

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer