Forskning hand i hand med praktiken:

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Forskning hand i hand med praktiken:"

Rickard Axelsson
för 10 år sedan
Visningar:

1 Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst och Daniel de Colli, Polismyndigheten i Västmanland

poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr.

2 2 Daniel de Colli Har samlat in data till föreliggande studie. Arbetar vid polismyndigheten i Västmanland, grova brottssektionen. Under min handledning har Daniel skrivit 3 examensarbeten. o Avlastningssamtal en undersökning bland poliser i ingripande verksamhet, examensarbete, Polishögskolan. o Betydelsen av copingresurser och självkansla for attityd till krisstod inom polisen, C-uppsats i psykologi, Mälardalens högskola. o Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet, D-uppsats i psykologi, Mälardalens högskola. Fått pris från kronprinsessan Viktoria för det bästa examensarbete.

o Avlastningssamtal en undersökning bland poliser i ingripande verksamhet, examensarbete, Polishögskolan.

3 3 Arbete och dess villkor är för det mesta betydelsefullt

4 4 Den goda arbetsplatsen Strävar efter att medarbetare utvecklar copingresurser som kan användas i stressituationer. Utbildning, kompetensutveckling och lärande kan utveckla verksamhet och medarbetare. Samtliga poliser som arbetar i yttre tjänst som har ordningsverksamhet som uppgift måste ha en utbildning i bastaktik där det bl. a ingår stresshantering och ett kommunikativt förhållningssätt.

Utbildning, kompetensutveckling och lärande kan utveckla verksamhet och medarbetare.

5 5 Vissa yrken karakteriseras av en hög grad av psykosocial stress

6 Känslan av sammanhang KASAM Utvecklades av Antonovsky (1987). KASAM antar att personer som ser omvärlden såsom begriplig, hanterbar och meningsfull, trots förekomsten av olika stressorer, befinner sig på den friska sidan av hälsa-sjukdom kontinuum. Sådan person kan därför behålla sin hälsa eller förbättra den, trots olika stressorer. 6

meningsfull, trots förekomsten av olika stressorer, befinner sig på den friska sidan

7 7 Definitioner, enl. Antonovsky (1987) Begriplighet i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftmässigt gripbara; information som är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig. Hanterbarhet den grad till vilken man upplever att det står resurser till ens förfogande, är under kontroll, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av stimuli man utsätts av. Meningsfullhet motivationskomponent, det som har betydelse, ger utmaningar, känslomässig investering och engagemang.

information som är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig.

8 Syfte med studien Det kan vara av vikt studera betydelsen av KASAM för copingresurser i stressituationer hos yrkesverksamma som i sitt dagliga arbete kan utsättas för emotionellt svårhanterliga stressorer. Det saknas studier som undersöker denna aspekt hos poliser i yttre verksamhet. 8

arbete kan utsättas för emotionellt svårhanterliga stressorer.

9 Deltagare och design 101 poliser (29 kvinnor) i yttre tjänst som har ordningsverksamhet som uppgift. Ålder M = 33 år (s = 8.3), år. Tjänstgöring M = 5 år (s = 8.7). Polismyndigheten i Västmanlands län. Tvärsnittstudie; datainsamling skedde på en APT-träff. 9

3), 22-62 år. Tjänstgöring M = 5 år (s = 8.7).

10 Instrument att mäta en persons resurser till att klara stress Svensk version (Ekecrantz & Norman, 1991) av Coping Resourse Inventory (Marting & Hammer, 1988, 2004); 60 item. o Total skala (α =.90) o Kognitiva resurser (positiv grundsyn) (α =.62) o Sociala resurser (socialt nätverk) (α =.75) o Emotionella resurser (accepterar och kan uttrycka känslor) (α =.83) o Andligt/filosofiska resurser (handlingar styrs av stabila värderingar) (α =.64) Religiösa, familjära, kulturella traditioner, personlig filosofi o Fysiska resurser (hälsobefrämjande aktiviteter) (α =.80). 10

62) o Sociala resurser (socialt nätverk) (α =.75) o Emotionella resurser (accepterar och kan uttrycka känslor) (α =.

11 Instrument att mäta känslan av sammanhang och mening (KASAM) Svensk version av KASAM (Antonovsky, 1993), 29 item. o KASAM total skala (α =.88) o Begriplighet (att kunna förstå inre och yttre stimuli) (α =.76) o Hanterbarhet (att uppleva faktiska resurser för att klara krav som följer av stimuli som tagits in) (α =.76) o Meningsfullhet (motivationsaspekt; kognitiv, känslomässig) (α =.77) Det är värt att försöka Svårigheter som utmaningar. 11

76) o Hanterbarhet (att uppleva faktiska resurser för att klara krav som följer av stimuli som tagits in) (α =.

12 Statistiska analyser Beskrivande statistik. För att kunna se betydelsen av känslan av sammanhang för olika resurser till att klara stress användes stegvis multipel regression. Beroende variabel: respektive resurs o Fem separata multipla regressionsanalyser gjordes. Oberoende variabler: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, samt KASAM (totalpoäng). 12

stress användes stegvis multipel regression.

13 Beskrivande statistik KASAM totalpoäng var relativt hög, M = 150.8; s = Totala resurser till att klara stress var relativt höga, M = 180.1; s = 1.3. o Kognitiva, sociala, emotionella och fysiska resurser var högre än US-normer. o Andligt/filosofiska resurser var lägre än US-normer. Högt samband mellan KASAM och totala resurser: r =.60, p <

o Kognitiva, sociala, emotionella och fysiska resurser var högre än US-normer.

14 Resultat kognitiva resurser I första steg förklarade KASAM total 31% av variationen i kognitiva resurser, F (1, 99) = 46.52, p < I nästa steg förklarade begriplighet ytterligare 3.5% av variationen i kognitiva resurser, F (1, 98) = 7.91, p = o Högre KASAM total och begriplighet var relaterade till högre kognitiva resurser till att klara stress, vilket innebär att person med hög KASAM och hög begriplighet kan i hög utsträckning upprätthålla en positiv syn på sig själv och andra, samt att han/hon har en allmänt optimistisk inställning. 14

o Högre KASAM total och begriplighet var relaterade till högre kognitiva resurser till att klara stress, vilket innebär att person med hög

15 Resultat sociala resurser Hanterbarhet förklarade 27% av variationen i sociala resurser, F (1, 99) = 37.48, p < o Högre hanterbarhet var relaterad till högre sociala resurser till att klara stress, vilket innebär att person med hög hanterbarhet i hög utsträckning ingår i ett socialt nätverk. 15

o Högre hanterbarhet var relaterad till högre sociala resurser till att

16 Resultat emotionella resurser KASAM total förklarade 25% av variationen i emotionella resurser, F (1, 99) = 34,59, p < o Högre KASAM total var relaterad till högre emotionella resurser till att klara stress, vilket innebär att en person med hög KASAM i hög grad accepterar och kan uttrycka alla slags känslor. 16

o Högre KASAM total var relaterad till högre emotionella resurser till att

17 Resultat andligt/filosofiska resurser Hanterbarhet förklarade 9,5% av variationen i andligt/filosofiska resurser, F (1, 99) = 11.49, p = o Högre hanterbarhet var relaterad till högre andligt/filosofiska resurser till att klara stress, vilket innebär att handlingar hos en person med hög hanterbarhet styrs av stabila värderingar som härrör ur religiösa, familjära eller kulturella traditioner eller ur en personlig filosofi. 17

o Högre hanterbarhet var relaterad till högre andligt/filosofiska resurser till att klara stress, vilket

18 Resultat fysiska resurser Hanterbarhet förklarade 13.9% av variationen i fysiska resurser, F (1, 99) = 17.10, p < o Högre hanterbarhet var relaterad till högre fysiska resurser till att klara stress, vilket innebär att en person med hög hanterbarhet genomför i större utsträckning hälsobefrämjande aktiviteter. 18

o Högre hanterbarhet var relaterad till högre fysiska resurser till att klara

19 Resultat totala resurser till att klara stress Hanterbarhet förklarade 36.2% av variationen i totala resurser till att klara stress, F (1, 99) = 57.65, p < o Högre hanterbarhet var relaterad till högre totala resurser till att klara stress. 19

20 Summering av resultaten Svenska poliser i yttre tjänst som har ordningsverksamhet i sin tjänst har hög känsla av sammanhang, KASAM. De har relativt höga totala resurser till att klara stress. o o Relativt högre kognitiva (positiv grundsyn), sociala (socialt nätverk), emotionella (accepterar och kan uttrycka känslor) och fysiska resurser (hälsobefrämjande aktiviteter). Relativt lägre andligt/filosofiska resurser (handlingar styrs av stabila värderingar). Det är okänt om resultaten beror på utbildningseffekter, urvalsproceduren eller annat då det inte går att dra kausala slutsatser från en tvärsnittstudie. 20

o o Relativt högre kognitiva (positiv grundsyn), sociala (socialt nätverk), emotionella (accepterar och kan uttrycka känslor) och fysiska resurser

21 Summering av resultaten KASAM total och begriplighet predicerar variationen i kognitiva resurser. KASAM total predicerar variationen i emotionella resurser. Hanterbarhet predicerar variationen i sociala, andligt/filosofiska, fysiska och totala resurser till att klara stress. 21

22 Tack Samtliga poliser som tog sin tid att fylla i frågeformulären. Avishai Antonovsky, Ph.D. och Monica Eriksson, Ph.D. för tillstånd att använda SOC-29. Daniel de Colli tackar polismästare Per Ågren för att ha tillåtit datainsamling på tjänstetid. Anna Dåderman tackar FAP, Forum för arbetsintegrerat lärande och pedagogisk utveckling vid Högskolan Väst, för anslag som möjliggör forskning (konferenspresentation + artikel) på arbetstid. Monica Eriksson, föreståndare av Centrum för Salutogenes för möjligheten att presentera resultaten på Salus

Relevanta dokument

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på