Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010

Transkript

1 Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention

2 Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt perspektiv Högskolan i Halmstad Med. Gruppen/SvFF Ph D Urban Johnson

3 Introduktion Ackumulerat forskningsintresse kring relationen mellan psykosocial faktorer och skadeuppkomst/sårbarhet inom idrotten. Flera psykosociala faktorer tycks vara relaterade till uppkomsten av idrottsskada. De mest citerade faktorerna är: Hög tävlingsnervositet, (Lavallee and Flint, 1996 ), Högt eller lågt stämningsläge, (Devonport, Lane, and Hall, 2003). Hög livsstress och förändringar, (Johnson, Ekengren and Andersen, 2005) Bristfällig stresshanteringsförmåga samt lågt socialt stöd (Maddison and Prapavessis, 2005) Influerande teoretiska ramverk: Williams & Andersen's (1998) Stress-injury model och Rogers & Landers s (2005) Stress-coping studie.

4 Metoder för att undersöka psykologiska riskfaktorer och uppkomst av fotbollsskada Instrument A. Frågeformulär, t ex: Daily Hassle Scale Fotball Worry Scale Athletic Coping Skills Inventory - 28 B. Intervjuer, t ex: Semi-strukturerade guider Design Longitudinella Prospektiva Tvärsnitt Analys Statistiska analyser (ff regressionanalyser) Tematiska innehållsanalyser, narrativa analyser

5 Resultat från idrottspsykologisk forskning kring skadeuppkomst med specifik inriktning mot fotboll Studie N Ålder Kön Metod Inter- Resultat vention Junge et al, Män Kvantitativ Nej Ineffektiv coping = ökad skaderisk Johnson et al, Män- Kvantitativ Ja Lägre skaderisk för experimentgruppen kvinnor (bl a stresshantering, avslappning, confidence träning) Rogers & Landers, Män Kvantitativ Nej Negativ livsstress och 2005 avsaknad av coping resurser = ökad skaderisk Steffen et al Kvinnor Kvantitativ Nej Negativ livsstilsstress och mästrande ledarstil = ökad skaderisk Johnson & Ivarsson, Män- Kvantitativ Nej Livsstilsstress, somatisk oro, ineffektiv coping (in press) kvinnor = ökad skaderisk

6 Psykosociala riskfaktorer relaterade till uppkomst av idrottsskada: Tematisk innehållsanalys Sub-themes Themes Core theme - Changing sport context Stress inside - Previous sport injury record sport - Turbulent everyday life Stress outside History of stressors - Work-related stress sport - Performance anxiety Performance - Concentration disruptions decrements - Lack of motivation Vacillating effort - Variability in affect - Extensive physical training Psychophysiological - Being tired and drained fatigue of energy Personality factors Fatigue - Careless with the body Insensitivity to body signals - Criticism from coach/leader s, Negative influence club-mates, and parents from others/oneself Ineffective coping - Self-generated criticism - Restricted social network Lack of social support

7 Några slutsatser Resultat från presenterad forskning antyder relation mellan psykosociala riskfaktorer och skadeuppkomst. Många senior spelare nämner speciellt stress relaterat till situationer innanför och utanför idrotten som riskfaktorer för skada, t ex stress på jobbet, byte till ny klubb/tränare/kompisar. Psykologiska riskfaktorer och ökad skaderisk för yngre spelare (14-18 år) är framförallt livsstilsförändringar, somatisk & kognitiv oro samt kritik från tränare. Fler studier behövs för att validera resultaten.

8 Rekommendationer Tillåt spelare missa något/några träningspass om dessa utsatts för stora negativa livshändelser eller ackumulerade dagliga stressorer i nära tid. För spelare i risk zonen: Uppmuntra användandet av avslappningstekniker Visa uppmärksamhet, lyssna på spelaren!