Stressade studenter och extraarbete

Transkript

1 Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

2 Abstract Ett aktuellt och uppmärksammat folkhälso- och samhällsproblem idag är stress. Frågor väcktes i den egna gruppen om huruvida studenter påverkas av just stress, och hur den upplevda stressnivån kan variera hos olika individer. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress hos universitetsstudenter och eventuellt betalt extraarbete, under terminen. För att även ta reda på om det finns någon skillnad mellan kvinnor och män gällande upplevd stress, jämfördes de två grupperna. Studien utfördes på heltidsstuderande vid Linköpings universitet, inom institutionen för beteendevetenskap och lärande. Då studien var kvantitativ valdes surveyundersökning som metod. Stickprovet omfattade 97 personer, varav 70 var kvinnor och 27 var män. Studien kunde inte påvisa något samband mellan upplevd stress och arbetstimmar för respondenterna. Skillnad mellan manliga respektive kvinnliga studenters upplevda stressnivå upptäcktes. De kvinnliga studenterna var mer stressade. 2

3 Stressade studenter och extraarbete Ett aktuellt och uppmärksammat folkhälso- och samhällsproblem idag är stress (Lerner, 2002; Lerner & Bøe, 2008). Sax visade i sin studie att stress bland universitetsstudenter har ökat från 1985 till 2002 (Brougham, Zail, Mendoza & Miller, 2009). Abouserie, Pierceall och Keim rapporterade att 75-80% av universitetsstudenterna är måttligt stressade och 10-12% är mycket stressade (Brougham et. al., 2009). Frågor väcktes i den egna gruppen om huruvida studenter påverkas av just stress, och hur den upplevda stressnivån kan variera hos olika individer. I arbetsgruppen extraarbetar hälften av medlemmarna, vilket skapade frågor om eventuella kopplingar mellan extraarbete och stress. Den population som valdes för studien var heltidsstudenter vid Linköpings universitet. I Rydén och Stenström (2008) framkom det att stress är en mycket vanlig men svårdefinierad term inom psykologin. Begreppet förklarades genom yttre påverkan som ger psykologiska och fysiologiska förändringar hos individen. Agervold (2001) beskrev Lazarus teori om stress, som innebär att det är personens värderingar av de egna resurserna, i förhållande till ens egna och omgivningens krav, som är avgörande för om individen upplever sig stressad eller inte. Tidigare forskning har gjorts inom ämnet stress bland universitetsstuderande. I Smilos (2008) avhandling tillfrågades 700 studenter vid Capella University, USA, om deras upplevda stressnivå. Studiens avsikt var att se eventuella samband mellan studenters upplevda stressnivå och huruvida de hade en anställning eller inte. Smilo använde sig av stressfrågeformuläret Perceived Stress Scale-10 (Cohen, Kamarck & Mermelstein, 1983) för att mäta studenternas stressnivå. Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan studenternas upplevda stressnivå och arbetstid. Brougham et. al. (2009) studerade stresskällor och copingstrategier hos 166 universitetsstudenter, 70 kvinnor respektive 96 män. Studien utfördes i USA och syftet var att få fram studenters stressfaktorer samt undersöka hanteringen av den. Metoden baserades på Zuckerman och Gagnes 5-faktor copingmodell från 2003 (Brougham et. al., 2009). Studien visade bland annat att kvinnor är mer stressade än män. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress hos universitetsstudenter och eventuellt betalt extraarbete, under terminen. För att även ta reda på om det finns någon skillnad mellan kvinnor och män gällande upplevd stress, jämfördes de två grupperna. 3

4 Studien baserades på följande frågeställningar: Finns det något samband mellan betalda arbetstimmar per månad, under terminen, och upplevd stressnivå hos heltidsstuderande inom institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet? Förekommer det någon skillnad, gällande den upplevda stressnivån, hos kvinnliga respektive mannliga studenter inom institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet? 4

5 Metod Studien utfördes på heltidsstuderande vid Linköpings universitet, inom institutionen för beteendevetenskap och lärande, för att få en så homogen grupp som möjligt. Ett stickprov gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval. Då studien var kvantitativ valdes surveyundersökning som metod. En ensidig enkät utformades (se bilaga 1), innehållande frågor om kön, ålder, förfrågan om betalt extraarbete, antalet arbetstimmar samt tio frågor om stress enligt Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983). För att avgränsa och tydliggöra definitionen på extraarbete för respondenterna valdes endast betalt arbete. Då även andra faktorer, utöver extraarbete, kan bidra till studenters stressnivå avslutades enkäten med en fritextfråga om vilka stressorer som respondenterna upplevde var mest stressande. En pilotstudie, omfattande 13 personer, genomfördes för att utvärdera enkäten innan den stora undersökningen. Då pilotstudien fungerade tillfredställande, tillfrågades ett antal lärare, via mail, om möjligheten att få dela ut enkäter vid deras föreläsningar. De lärare som undervisade på heltidskurser och program inom institutionen för beteendevetenskap och lärande, för oss passande dagar, blev de klasser som besöktes. Stressnivån mättes utifrån tio frågor för att intervallnivå skulle kunna uppnås på stressvariabeln. Svarsalternativen på stressfrågorna var aldrig, sällan, ibland, ganska ofta och väldigt ofta, där svarsalternativ aldrig gav 0 poäng och väldigt ofta 4 poäng. Fyra av frågorna var formulerade åt motsatt håll med poängen 0 för väldigt ofta och 4 poäng för aldrig. Syftet med detta var att upptäcka de individer som inte läste frågan ordentligt och svarade slentrianmässigt (Bryman, 2002). Fritextfrågans svar sammanställdes och grupperades för att få en uppfattning om de mest förekommande stressfaktorerna hos studenterna. Samband mellan stress och arbetstimmar Utifrån stressfrågorna summerades varje persons poäng per fråga för att få fram ett stressvärde per person. Då stressvariabeln var på intervallnivå beräknades korrelationen mellan stress och antalet arbetstimmar med hjälp av formeln Pearsons r. Först beräknades sambandet på samtliga respondenter. Då ett stort antal av respondenterna inte arbetar extra, vilket kan ge ett missvisande resultat, utfördes därefter ytterligare en korrelationsberäkning på endast de arbetande. Båda korrelationsberäkningarna utfördes i dataprogrammet för statistisk analys: Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). 5

6 Jämförelse mellan män och kvinnor Medelvärden och standardavvikelser för mäns respektive kvinnors stressnivå beräknades för hand. Med hjälp av t-test, för två oberoende stickprov, beräknades därefter medelvärdesskillnaden. 6

7 Resultat Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan stress och universitetsstudenters betalda arbete, under terminen. En jämförelse gjordes dessutom mellan män och kvinnor för att ta reda på eventuella skillnader mellan könen, gällande stress. Stickprovet omfattade 97 personer, varav 70 var kvinnor och 27 var män. Åldersfördelningen i gruppen var år. Av respondenterna var det 33 personer som uppgav att de hade betalt extraarbete och 64 som inte arbetade. Samband mellan stress och arbetstimmar för samtliga respondenter r(95) = -0.03, p >.05 Sambandet var inte signifikant. Samband mellan stress och arbetstimmar för arbetande respondenter r(31) = 0.10, p >.05 Sambandet var inte signifikant. Jämförelse mellan män och kvinnor gällande stress Deskriptiv statistik för stickprovsfördelning kan läsas i tabell 1. Tabell 1 Kön N m s Män Kvinnor Totalt 97 t(95) = 2.18, p <.05 Skillnaden mellan män och kvinnor var signifikant. 7

8 Diskussion Studiens syfte var att ta reda på om universitetsstudenter som extraarbetar under terminen är mer stressade än övriga studenter. En jämförelse gjordes därefter mellan könen för att urskilja eventuella skillnader gällande upplevd stressnivå. Resultatdiskussion Studiens resultat gällande samband mellan studenternas upplevda stressnivå och antal betalda arbetstimmar stämde väl överens med resultatet i Smilos (2008) studie. Båda undersökningarna visade att det inte finns någon korrelation. En begränsning var dock att Smilos (2008) doktorsavhandling inte fanns tillgänglig i helhet, vilket medförde att all nödvändig information inte kunde tillgås. Detaljer i beräkningarna kunde därmed inte fås fram vilket hindrade en komplett jämförelse med den egna studien och dess resultat. En faktor som kan ha påverkat studiens resultat är anledningen till att studenterna arbetar, då olika anledningar till arbete kan vara olika stressande. En student som måste arbeta för sin ekonomiska överlevnad kan ha mer press på sig och skulle därmed kunna uppleva sig mer stressad än en student som arbetar för att kunna få lite extrapengar eller för att få arbetslivserfarenhet. Medvetenhet fanns om att även ideellt arbete kan förekomma bland respondenterna och påverka den upplevda stressnivån. Dock valdes betalt arbete som avgränsning i studien för at inte bli alltför omfattande. Enligt Lazarus (Agervold, 2001) definition på stress finns det många bidragande yttre faktorer till dess uppkomst, vilket fångades upp av enkätens fritextfråga. De flesta av respondenterna (82%) svarade på frågan och uppgav andra skäl till att de var stressade. De mest förekommande svaren var stress på grund av skolarbetet, stress på grund av att inte hinna med allt man vill göra samt stress på grund av sociala relationer. Detta visade att många andra faktorer än extraarbete påverkar studenternas stressnivå. Motsvarande stressfaktorer kan även ses i Brougham et. al. (2009). Ytterligare en faktor som kan ha påverkat resultatet är den tidpunkt på året då studien utfördes. Enkätundersökningen utfördes i slutet av terminen då många studenter i regel har projektarbeten och tentamina, vilket kan ha medfört en högre stressnivå än vanligt. Studiens resultat gällande medelvärdesskillnad mellan män och kvinnors upplevda stressnivå stämde väl överens med slutsatsen i Brougham et. al. (2009) som även den visade att kvinnor är mer stressade än män. I Brougham et. al. (2009) förklaras detta resultat med att män har mindre kunskap om hälsa och sjukdom än kvinnor, vilket gör dem mindre benägna att identifiera stressymptom. En annan förklaring i Brougham et. al. (2009) var att män på grund 8

9 av sina maskulina normer inte vill erkänna att de är stressade. Den nuvarande studiens resultat tros inte kunna förklaras med föregående teorier då stressnivån mättes med hjälp utav tio indirekta frågor enligt Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983). Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983) är utformad så att eventuella manipulationer ska kunna upptäckas och de slentrianmässigt ifyllda enkäterna sorteras bort. Metoddiskussion Alternativet att välja strukturerad intervju istället för enkät valdes bort då tidsplanen var begränsad. Dock fungerade enkätstudien tillfredställande då samtliga respondenter förstod och svarade på samtliga frågor. Ett undantag var dock den fritextfråga där respondenterna endast svarade om den var relevant för dem. På grund av utdelning av enkäter vid föreläsningar blev det inte något bortfall. En svårighet med studiens datainsamling var tidpunkten, då den för studenterna innehöll mycket individuellt arbete, som projektarbeten och tentamina. Därmed hade endast ett fåtal av de tillfrågade föreläsarna föreläsningar under den begränsade period som datainsamlingen utfördes och det var svårt att få ihop ett större antal respondenter. Studiens enkätfrågor (se bilaga 1) angående stress var utformade enligt Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983). På grund av att slentrianmässigt ifyllda enkäter inte skall räknas med i resultatet, då de kan ge missvisande resultat, var fyra av frågorna ställda med motsatt svarsordning. Dock kunde inga sådana svar identifieras med säkerhet i denna studie, vilket innebar att det inte blev något bortfall. Frågor väcktes huruvida samtliga stressfrågor, enligt Perceived Stress Scale-10 (Cohen et. al., 1983) verkligen är ett relevant mått på stress då personligheten kan spela en stor roll i hur man svarar på vissa frågor. Dock kan personligheten även inverka på en människas stresstålighet vilket skulle kunna tyda på att det ändå är en bra mätmetod för stress. Förslag på framtida forskning Ett eventuellt område för framtida forskning kan vara att undersöka huruvida studenternas ålder kan påverka deras upplevda stressnivå. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är en jämförande studie mellan olika institutioner vid Linköpings universitet, för att undersöka om studenters upplevda stressnivå skiljer sig mellan olika fakulteter. 9

10 Referenser Agervold, M. (2001). Arbete och stress. En introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Brougham, R. R., Zail, C. M., Mendoza, C. M. & Miller, J. R. (2009). Stress, sex differences, and coping strategies among college students (Rapport). Orange: Chapman University, Department of Psychology. Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Cohen, S., Kamarck, T. & Mermelstein, R. (1983). A global measure of percieved stress. Journal of Health and Social Behaviour, 24, Lerner, T. ( ). Man måste få säga att man inte hinner allt. Hämtad den 14 maj, 2009 från Lerner, T. & Bøe, S. ( ). Vakna! Folk orkar inte mer. Hämtad den 15 maj, 2009 från Rydén, O. & Stenström, U. (2008). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. Smilo, P. P. (2008). Determining stress level differences among university students living on and off campus and their employment status (Avhandling). Minnesota: Capella University. 10

11 Bilaga 1 Enkätstudien ingår i ett projektarbete inom Psykologi 2 där vi vill undersöka studenters upplevda stressnivå i förhållande till eventuellt extraarbete. Enkäten vänder sig till studenter som heltidsstuderar inom IBL. 1. Ålder: 2. Kön: Kvinna Man 3. Arbetar du extra under terminerna (betalt arbete, ej feriearbete)? Ja Nej 4. I så fall, hur många timmar i genomsnitt per månad arbetar du? 5. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit upprörd över något som skett helt oväntat? 6. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte har haft kontroll över de viktiga faktorerna i ditt liv? 7. Hur ofta har du under den senaste månaden känt Dig nervös och stressad? 8. Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig säker på din förmåga att hantera personliga problem? 9. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att saker och ting har utvecklat sig som du velat? 10. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte kunde hantera allt som måste göras? 11. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du haft kontroll över irriterande moment i ditt liv? 12. Hur ofta den senaste månaden har du känt att du haft kontroll över saker och ting? 13. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit arg över saker som hänt och som låg utanför din kontroll? 14. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att problemen blivit så många att du inte har kunnat bemästra dem? 15. Om du känner dig stressad, vad stressar dig mest?