Differentiell psykologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Differentiell psykologi"

Transkript

1 Differentiell psykologi Måndagen den 19/ Sensitivitet och specificitet Version 1.1

2 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar av kriterietolkningar i en diagnostisk studie Sensitivitet och specificitet Prediktivt värde Exempel Likelihood kvot Exempel Från validering till praxis Övning till i morgon Morgondagens agenda Petter Gustavsson 19 september

3 Validering av kriterietolkningar Ett viktigt specialfall!!!

4 Petter Gustavsson 19 september

5 Furr. Kapitel Obs! Fel i texten. Sid 227. Sista stycket. Rad 3. Sensitivitet skall vara specificitet. Petter Gustavsson 19 september

6 Tolkning av testpoäng Normering Kriterium Petter Gustavsson 19 september

7 MDI Petter Gustavsson 19 september

8 Diagnostisk studie Syftet med en diagnostisk studie är att ta fram evidens på om den föreslagna kriterietolkningen är acceptabel Proceduren för en sådan studie är att kriteriet prövas mot en referensdiagnos Petter Gustavsson 19 september

9 Exempel Ett antal personer fyller i Major Depression Inventory, MDI Personerna intervjuas sedan av en klinker (som är blind för MDI resultatet) som genomför en semi-strukturerad psykiatrisk intervju enligt manual (DSM-IV) med syfte att utreda misstanke om depression. På basen av denna intervju ställer klinikern diagnosen depression (eller inte). Petter Gustavsson 19 september

10 Kom ihåg att vi prövar ett instrument mot en vedertagen metod (mot en referens). Vi utgår från att den vedertagna metoden är rätt (golden standard), dvs den ger en korrekt klassificering av personerna som deprimerade eller ej. Från instrumentet och den kriterietolkning vi prövar tar vi fram om personen har så höga poäng eller har den kombination av poäng som gör att testet indikerar att personen tros ha (ett positivt) eller inte ha (negativt) resultat för depression. Så vilka utfall kan vi få på en sådan prövning? Petter Gustavsson 19 september

11 Följande fyra utfall kan erhållas Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

12 A Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A Petter Gustavsson 19 september

13 A = Sant positivt utfall Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A Petter Gustavsson 19 september

14 B Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A B Petter Gustavsson 19 september

15 B = Falskt positivt utfall Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A B Petter Gustavsson 19 september

16 C Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B Petter Gustavsson 19 september

17 C = Falskt negativt utfall Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B Petter Gustavsson 19 september

18 D Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

19 D = Sant negativt utfall Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

20 alltså, ett test av vårt instrument mot en referens kan ha fyra olika utfall som vi benämner: Sant positivt Sant negativt Falskt positivt Falskt negativt Resultat på vårt instrument Petter Gustavsson 19 september

21 alltså, ett test av vårt instrument mot en referens kan ha fyra olika utfall som vi benämner: Sant positivt Sant negativt Falskt positivt Falskt negativt Resultat på vårt instrument..om resultatet på vårt instrument var riktigt eller ej enl diagnos Petter Gustavsson 19 september

22 Exempel på genomförd studie: Petter Gustavsson 19 september

23 Resultat (N=43) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A B 23 C D Petter Gustavsson 19 september

24 Resultat (N=43) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A B 23 C D 21 Petter Gustavsson 19 september

25 Resultat (N=43) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) 19 B 23 C D 21 Petter Gustavsson 19 september

26 Resultat (N=43) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) C D 21 Petter Gustavsson 19 september

27 Resultat (N=43) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) D 21 Petter Gustavsson 19 september

28 Resultat (N=43) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) D Petter Gustavsson 19 september

29 Resultat (N=43) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) D Petter Gustavsson 19 september

30 Resultat (N=43) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

31 Uttryckt i termer av sant positivt, sant negativt, falskt positivt, och falskt negativt? Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

32 Olika prövningar i en diagnostisk studie Hur kan vi med olika mått sammanfatta resultaten av en diagnostisk studie Petter Gustavsson 19 september

33 Vilka frågor kan vi ställa oss? Utifrån mitt test och dess föreslagna kriterievärde: Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer med sjukdomen/egenskapen? Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer utan sjukdomen/egenskapen? Utifrån ett givet (test)resultat: Hur väl kommer ett positivt utfall i testningen predicera att det föreligger en sjukdom/egenskap Hur väl kommer ett negativt utfall i testningen predicera att det inte föreligger en sjukdom Petter Gustavsson 19 september

34 Resultatet kan sammanfattas i några olika statistiska mått: Sensitivitet Specificitet Positivt prediktivt värde Negativt prediktivt värde Positiv likelihood kvot Negativ likelihood kvot Petter Gustavsson 19 september

35 Sensitivitet och specificitet Sensitivitet: Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer med sjukdomen/egenskapen? Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka. Specificitet Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer utan sjukdomen/egenskapen? Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska Utifrån ett givet (test)resultat: Hur väl kommer ett positivt utfall i testningen predicera att det föreligger en sjukdom/egenskap Hur väl kommer ett negativt utfall i testningen predicera att det inte föreligger en sjukdom Petter Gustavsson 19 september

36 Sensitivitet Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka. Testets förmåga att korrekt påvisa sjukdomsfall (jämfört med referensmetod). Petter Gustavsson 19 september

37 Sensitivitet = Testets förmåga att korrekt påvisa sjukdomsfall (jämfört med referensmetod). Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka. Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

38 Sensitivitet = Testets förmåga att korrekt påvisa sjukdomsfall (jämfört med referensmetod). Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka. Dvs: Sant positiva ( A) Faktiskt sjuka (A+C) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) A/(A+C) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

39 Specificitet Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska. Testets förmåga att korrekt utesluta sjukdomsfall (jämfört med referensmetod). Petter Gustavsson 19 september

40 Specificitet = Testets förmåga att korrekt utesluta sjukdomsfall (jämfört med referensmetod). Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska. Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

41 Specificitet = Testets förmåga att korrekt utesluta sjukdomsfall (jämfört med referensmetod). Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska. Dvs: Sant negativa( D) Faktiskt friska (B+D) D/(B+D) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

42 Sammanfattning Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer med sjukdomen/egenskapen? Sensitiviteten avser metodens förmåga att korrekt fastställa att den som undersöks har sjukdomen Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka. Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer utan sjukdomen/egenskapen? Specificitet handlar om metodens förmåga att på ett riktigt sätt utesluta sjukdomen. Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska. Petter Gustavsson 19 september

43 Resultatet kan sammanfattas i några olika statistiska mått: Sensitivitet Specificitet Positivt prediktivt värde Negativt prediktivt värde Positiv likelihood kvot Negativ likelihood kvot Petter Gustavsson 19 september

44 Vilka frågor kan vi ställa oss? Utifrån mitt test och dess föreslagna kriterievärde: Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer med sjukdomen/egenskapen? Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer utan sjukdomen/egenskapen? Utifrån ett givet (test)resultat: Hur väl kommer ett positivt utfall i testningen predicera att det föreligger en sjukdom/egenskap Hur väl kommer ett negativt utfall i testningen predicera att det inte föreligger en sjukdom Petter Gustavsson 19 september

45 Prediktivt värde Petter Gustavsson 19 september

46 Prediktiva värden Positivt prediktivt värde Sannolikheten för att ett positivt testresultat ska vara korrekt Negativt prediktivt värde Sannolikheten för att ett negativt testresultat ska vara riktigt Petter Gustavsson 19 september

47 Positivt prediktivt värde Sannolikheten för att ett positivt testresultat ska vara korrekt Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

48 Positivt prediktivt värde Sannolikheten för att ett positivt testresultat ska vara korrekt A / (A+B) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

49 Negativt prediktivt värde Sannolikheten för att ett negativt testresultat ska vara riktigt Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

50 Negativt prediktivt värde Sannolikheten för att ett negativt testresultat ska vara riktigt D / (C+D) Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

51 Sammanfattning Hur väl kommer ett positivt utfall i testningen predicera att det föreligger en sjukdom/egenskap Positivt prediktivt värde Sannolikheten för att ett positivt testresultat ska vara korrekt Hur väl kommer ett negativt utfall i testningen predicera att det inte föreligger en sjukdom Negativt prediktivt värde Sannolikheten för att ett negativt testresultat ska vara riktigt Petter Gustavsson 19 september

52 Exempel på genomförd studie: Petter Gustavsson 19 september

53 Låt oss räkna fram sensitivitet och specificitet från MDI-studien Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

54 Sensitivitet= Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

55 Sensitivitet= Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

56 Sensitivitet= Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka; 19/21 = Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

57 Sensitivitet= Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka; 19/21 = 0.90 Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

58 Sensitivitet= Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka; 19/21 = 0.90 Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) % av alla sjuka klassificeras korrekt som sjuka av MDI Petter Gustavsson 19 september

59 Specificitet= Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

60 Specificitet = Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

61 Specificitet = Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska; 18/22 = Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

62 Specificitet = Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska; 18/22 = 0.82 Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

63 Specificitet = Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska; 18/22 = 0.82 Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) % av alla friska klassificeras korrekt som friska av MDI Petter Gustavsson 19 september

64 Resultat för MDI Sensitivitet= Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka; 19/21 = % av alla sjuka klassificeras korrekt som sjuka av MDI Specificitet = Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska; 18/22 = % av alla friska klassificeras korrekt som friska av MDI Petter Gustavsson 19 september

65 Låt oss räkna fram de prediktiva värdena från MDI-studien Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

66 Positivt prediktivt värde= Sannolikheten för att ett positivt testresultat ska vara riktigt; 19/23 = Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

67 Positivt prediktivt värde= Sannolikheten för att ett positivt testresultat ska vara riktigt; 19/23 = 0.83 Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) % sannolikt att ett positivt MDI värde, indikerar diagnos Petter Gustavsson 19 september

68 Negativt prediktivt värde = Sannolikheten för att ett negativt testresultat ska vara riktigt; 18/20 Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

69 Negativt prediktivt värde = Sannolikheten för att ett negativt testresultat ska vara riktigt; 18/20 = 0.90 Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) % sannolikt att ett negativt MDI värde, indikerar att det inte är diagnostiskt Petter Gustavsson 19 september

70 Resultat utifrån MDI Positivt prediktivt värde Sannolikheten för att ett positivt testresultat ska vara riktigt; = 0.83 Negativt prediktivt värde Sannolikheten för att ett negativt testresultat ska vara riktigt; = 0.90 Petter Gustavsson 19 september

71 Frågor och svar Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer med sjukdomen/egenskapen? Sensitivitet: Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka = 90% av alla sjuka klassificeras korrekt som sjuka av MDI Hur bra är mitt test och dess föreslagna kriterievärde att identifiera personer utan sjukdomen/egenskapen? Specificitet = Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska = 82% av alla friska klassificeras korrekt som friska av MDI Hur väl kommer ett positivt utfall i testningen predicera att det föreligger en sjukdom/egenskap Positivt prediktivt värde : Sannolikheten för att ett positivt testresultat ska vara riktigt; = 0.83 Hur väl kommer ett negativt utfall i testningen predicera att det inte föreligger en sjukdom Negativt prediktivt värde : Sannolikheten för att ett negativt testresultat ska vara riktigt; = 0.90 Petter Gustavsson 19 september

72 Resultatet kan sammanfattas i några olika statistiska mått: Sensitivitet Specificitet Positivt prediktivt värde Negativt prediktivt värde Positiv likelihood kvot Negativ likelihood kvot Petter Gustavsson 19 september

73 Sammanfattande mått Relationen mellan Sensitivitet och Specificitet Petter Gustavsson 19 september

74 Relationen mellan Sensitivitet och Specificitet Sensitivitet= Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka; 19/21 = % av alla sjuka klassificeras korrekt som sjuka av MDI Specificitet = Andelen sant negativa test bland samtliga personer som faktiskt är friska; 18/22 = % av alla friska klassificeras korrekt som friska av MDI Vore det inte också bra att ställa dessa mot varandra? Korrekta fall vs falska alarm Missade fall vs korrekt utesluta fall Petter Gustavsson 19 september

75 Likelihood-kvoter Positiv likelihood-kvot (LR+) = Oddset för att korrekt påvisa fall gentemot att få falska alarm sensitivitet/(1-specificitet). Negativ likelihood-kvot (LR-) = Oddset för att missa fall gentemot att korrekt utesluta fall (1-sensitivitet)/specificitet. Petter Gustavsson 19 september

76 Positiv likelihood-kvot (LR+) = Oddset för att korrekt påvisa fall gentemot att få falska alarm Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka = SENSITIVITET Petter Gustavsson 19 september

77 Positiv likelihood-kvot (LR+) = Oddset för att korrekt påvisa fall gentemot att få falska alarm Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka = SENSITIVITET Dvs den andel som klassas som sjuka men inte är sjuka, vilket är det samma som 1 andelen friska som korrekt klassificeras som friska= 1-SPECIFICITET) Petter Gustavsson 19 september

78 Hur kan FALSKA ALARM = 1-Specificiteten? Dvs, i detta exempel. Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Specificitet=0.82 Petter Gustavsson 19 september

79 Hur kan FALSKA ALARM = 1-Specificiteten? Vilka är våra falska alarm? Vad är andelen falska alarm? Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Specificitet=0.82 Petter Gustavsson 19 september

80 Hur kan FALSKA ALARM = 1-Specificiteten? Vilka är våra falska alarm? Vad är andelen falska alarm? Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Specificitet=0.82 Petter Gustavsson 19 september

81 Hur kan FALSKA ALARM = 1-Specificiteten? Vilka är våra falska alarm? Vad är andelen falska alarm? Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Andel falska alarm= 0.18 Specificitet=0.82 Petter Gustavsson 19 september

82 Hur kan FALSKA ALARM = 1-Specificiteten? Eftersom =0.18 Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Andel falska alarm= 0.18 Specificitet=0.82 Petter Gustavsson 19 september

83 Uttryckt i formler Eftersom de två andelarna summeras till 1 Dvs B/(B+D) + D/(B+D) = 1 1 D/(B+D) = B/(B+D) = 1 specificitet! Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

84 Positiv likelihood-kvot (LR+) = Oddset för att korrekt påvisa fall gentemot att få falska alarm Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka = SENSITIVITET SENSITIVITET 1-SPECIFICITET Dvs den andel som klassas som sjuka men inte är sjuka, vilket är det samma som 1 andelen friska som korrekt klassificeras som friska= 1-SPECIFICITET Petter Gustavsson 19 september

85 MDI Positiv likelihood-kvot (LR+) = Oddset för att korrekt påvisa fall gentemot att få falska alarm Andelen sant positiva test bland samtliga personer som faktiskt är sjuka = SENSITIVITET SENSITIVITET = SPECIFICITET= 0.18 =5 = 5 1 Dvs den andel som klassas som sjuka men inte är sjuka, vilket är det samma som 1 andelen friska som korrekt klassificeras som friska= 1-SPECIFICITET Petter Gustavsson 19 september

86 Hur tolkar man LR+? 1.0 = testet är värdelöst = testet är av tveksamt värde = testet är visst värde = testet är av värde >10 = testet är av stort värde Så i vårt MDI exempel med LR+=5 Petter Gustavsson 19 september

87 Likelihood-kvoter Negativ likelihood-kvot (LR-) = Oddset för att missa fall gentemot att korrekt utesluta fall (1-sensitivitet)/specificitet. Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) A C B D Petter Gustavsson 19 september

88 Likelihood-kvoter Negativ likelihood-kvot (LR-) = Oddset för att missa fall gentemot att korrekt utesluta fall (1-sensitivitet)/specificitet. 1 SENSITIVITETEN SPECIFICITETEN ,82 =0.12 = 1 8 Petter Gustavsson 19 september

89 Hur tolkar man LR-? 1.0 = testet är värdelöst = testet är av tveksamt värde = testet är visst värde = testet är av värde Mindre än 0.10 = testet är av stort värde Så i vårt MDI exempel med LR-=0.12 Petter Gustavsson 19 september

90 Resultatet kan sammanfattas i några olika statistiska mått: Sensitivitet Specificitet Positivt prediktivt värde Negativt prediktivt värde Positiv likelihood kvot Negativ likelihood kvot Petter Gustavsson 19 september

91 Sammanfattning av resultat LR+ = 5 (det går 5 korrekta fall på ett falskt alarm) LR-= 0.12 (på ett missat fall går det 8 korrekta friska) OBS! De föreslagna riktvärdena för LR+ och LR- måste ju ses i ett sammanhang! Petter Gustavsson 19 september

92 Från validering till praxis Rekommendation till hur kriterievärden ska användas i vården Bygger oftast inte bara på en enda studie Med hjälp av systematiska litteraturöversikter av diagnostiska studier sammanfattas evidensläget Petter Gustavsson 19 september

93 Systematiska litteraturöversikter av diagnostiska studier 1. Studier eftersökes i relevanta databaser 2. Granskare sorterar fram relevanta studier 3. Studier läses för att bedöma relevans 4. Studier kvalitetsgranskas Petter Gustavsson 19 september

94 Vad utgör kvalitet i en diagnostisk studie Patientunderlagets relevans och sampling bias Tid mellan test och referenstest Blindning Bortfall under studien Petter Gustavsson 19 september

95 Systematiska litteraturöversikter av diagnostiska studier 1. Studier eftersökes i relevanta databaser 2. Granskare sorterar fram relevanta studier 3. Studier läses för att bedöma relevans 4. Studier kvalitetsgranskas 5. Endast studier av god kvalitet får utgöra underlaget 6. Resultat extraheras ur respektive studie 7. Resultat från olika studier sammanvägs 8. Slutsats dras (och värderas) Petter Gustavsson 19 september

96 Petter Gustavsson 19 september

97 Petter Gustavsson 19 september

98 Petter Gustavsson 19 september

99 Resultat för MDI Totalt antal träffar i databasen: Antal relevanta artiklar: Antal granskade MDI: Kvalitet på MDI studier: Resultat: Petter Gustavsson 19 september

100 Hospital Anxiety Depression scales (HADS) Petter Gustavsson 19 september

101 HADS: Syfte Att mäta depressionsdjup (och ångestdjup) hos patienter inom somatisk vård pga depressiva symtom är underdiagnostiserade samt att sådana symtom förväntas påverka den kliniska bilden och det kliniska förloppet Att särskilt beakta att mätningen inte inkluderar (inte dubbelrapporterar) symtom som kan likna fysiska symtom central för den somatiska sjukdomen. Att särskilt differentiera mellan depressions- och ångestsymptom Petter Gustavsson 19 september

102 HADS: bedömning av klinisk grad (diagnos) Poäng 0-7= Normala nivåer Poäng 8-10=Mild depression Poäng 11-21=Egentlig depression Petter Gustavsson 19 september

103 Resultat för HADS Totalt antal träffar i databasen: Antal relevanta artiklar: ca Antal granskade HADS: Kvalitet på MDI studier: Resultat: Petter Gustavsson 19 september

104 MDI och HADS Slutsats MDI Slutsats HADS Vad kan orsaken till detta vara? Fungerar något instrument? Petter Gustavsson 19 september

105 Övning till i morgon Petter Gustavsson 19 september

106 Övning: Diagnostisk studie av MDI Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september

107 Resultat Sant positivt värde= Falskt positivt värde= Falskt negativt värde= Sant negativt värde= Sensitivitet= Specificitet= Positivt prediktivt värde= Negativt prediktivt värde LR+= LR-= Petter Gustavsson 19 september

108 Morgondagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Generalizability theory Kritik mot CTT/TST och lösningen som GT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån ett exempel Item Response Theory Kritik mot CTT/TST och lösningar som IRT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån exempel Repetition och frågestund Inmailade frågor Petter Gustavsson 19 september

109 Repetition och frågestund Operationaliserade lärandemål Instuderingsfrågor Inmailade frågor Senast 18:00 idag!!!! Se sedan kurswebb. Uppdaterad och klar senast 21:00 Petter Gustavsson 19 september

110 www

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Fredag 14 september 2012 Validitet Dagens agenda Avstämning och Uppgifter inför idag Valdidtetsbegreppet Sources of validity evidence Evidence based on content Evidence based on

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 20 september 2011 Integrering och frågestund Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 20 september 20112 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens

Läs mer

Exempel på tidigare tentamen

Exempel på tidigare tentamen Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality

Läs mer

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Torsdag 13 september 2012 Reliabilitet Dagens agenda Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort intro till kvalitetsparametrarna: reliabilitet och validitet Reliabilitet

Läs mer

Psykometrins grunder. Agenda för dagen

Psykometrins grunder. Agenda för dagen Psykometrins grunder Agenda för dagen Psykometri en kärnkompetens inom psykologyrket Det psykologiska instrumentets anatomi Antaganden och teori bakom psykologiska mätningar Petter Gustavsson 5 september

Läs mer

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

GHQ-12 General Health Questionnaire-12 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har

Läs mer

Utvärdering av tester

Utvärdering av tester Sida 1 av 10 Utvärdering av tester Inom kvantitativ forskning kallar vi ibland våra datainsamlingstekniker för tester. I forskningsprojekt som använder tester är det alltid bra att kunna klargöra hur bra

Läs mer

Instrument för bedömning av suicidrisk

Instrument för bedömning av suicidrisk Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Grunderna i epidemiologi Felkällor.

Grunderna i epidemiologi Felkällor. Grunderna i epidemiologi Felkällor karin.engstrom@ki.se Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 1 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling

Läs mer

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov Handledarsida Två remisser till arbetsprov Del 1 Remisstexterna är generellt bra och fokuserade kring patientens besvär. Det finns en tydlig uppdelning mellan anamnes och status. I anamnesdelarna får man

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor

Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor Inledning Välkommen till kursen i differentiell psykologi och det första momentet om psykometri och statistik.

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning.

Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning. s.1 Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning. Varje kombination av resultat i IgM och IgG ger ett nummer. Leta upp ditt nummer i tabellen,

Läs mer

KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK

KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK Rozita Torkpoor, vårdutvecklare, leg. sjuksköterska Migrationsskolan Kunskapscentrum Demenssjukdomar Skånes Universitetssjukvård KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK 19 filmade nybesök

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Låt dig inte luras av statistik

Låt dig inte luras av statistik Låt dig inte luras av statistik Ett träningspass för allmänläkare Malin André Bo Karlsson allmänläkare Uppsala Populationen i primärvård och på sjukhus Prevalensens betydelse för det prediktiva värdet

Läs mer

Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför?

Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför? Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför? Kontaktdagarna 15-16 april 2013 Maria Axelsson Mikrobiolog, Smittskyddsinstitutet Hivinfektion Smittskyddslagen: Hivinfektion är en allmänfarlig

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna

Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Varför validering/verifiering? 1. Säkerställa att analysen fungerar som avsett. 2. Skapa erfarenhet av analysen. Måste

Läs mer

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Sammanställning av jämförelse mellan elfores och immunkemi 1 april 1 juni, 331 prover varav 84 med monoklonalt fynd Bakgrund

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem

Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem Psykiatrin i fickan Processledare: Peter Jacobsson, Psykiatrin Halland Samarbetspartner: Richard Grönevall, Carmona Verksamhetschef: Aslak Iversen, Psykiatrin Halland Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem

Läs mer

SCL Symptoms Checklist

SCL Symptoms Checklist Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Symptoms Checklist (SCL) [1] är ett instrument för symptomskattning som avser mäta hur en person ansett sig må psykiskt och fysiskt den senaste veckan.

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

OmniStat-OmniRisk. Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att. 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat

OmniStat-OmniRisk. Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att. 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat 1(11) OmniStat-OmniRisk Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat OCH 2. jämföra risker/händelser/komplikationer mellan grupper

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Till ampad statistik (A5) Förläsning 13: Logistisk regression

Till ampad statistik (A5) Förläsning 13: Logistisk regression Till ampad statistik (A5) Förläsning 13: Logistisk regression Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2016-03-08 Exempel 1: NTU2015 Exempel 2: En jobbannons Exempel 3 1 1 Klofstad, C.

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,

Läs mer

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Jonas Björk E-post: jonas.bjork@med.lu.se Medicinsk statistik III Innehåll och läsanvisningar Statistik för binära utfall Kapitel 12 Dimensionering

Läs mer

Tentamen i Metod C-kurs

Tentamen i Metod C-kurs Tentamen i Metod C-kurs Kurskoder: PSGC20 och PSGCVA Datum: 2014-03-07 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Formelsamling med tillhörande tabeller (Sid 524-545 ur kursbok) Maxpoäng: 36 poäng För godkänt krävs:

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Anna Holmqvist 1 och Marika Möller 1, 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm,

Läs mer

Diagnostiken runt på ½ timma

Diagnostiken runt på ½ timma Diagnostiken runt på ½ timma av Charlotte Hoffmann-Timmol Nordic Manager, Leg.vet Preanalytiska faktorar När kan det gå galet? Förbered patient (fasta, stress, motion) Blodprovstagning (korrekt reagensglas,

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1

Läs mer

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 2 oktober 2012 Momentintroduktion Det differentialpsykologiska perspektivet Petter Gustavsson 1 oktober 2012 2 Differentiell Psykologi the branch of psychology that studies

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården 2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Diagnostik och funktionsbedömningar. Mia Ramklint Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet

Diagnostik och funktionsbedömningar. Mia Ramklint Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Diagnostik och funktionsbedömningar Mia Ramklint Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet Innehåll 1. Kan man lita på bedömningar på BUP? 2. Behöver man ställa diagnoser på BUP? 3. Psykometri

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Tentamen består av 12 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt.

Tentamen består av 12 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt. KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2013-09-27 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Validering/verifiering av kvantitativa och. kvalitativa metoder - Vägledning. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin

Validering/verifiering av kvantitativa och. kvalitativa metoder - Vägledning. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin %swedoc_nrdatumutgava_nr% Validering/verifiering av kvantitativa och kvalitativa metoder - Vägledning Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering

Läs mer