Differentiell psykologi
|
|
- Gerd Jonsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA
2 Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling av den klassiskta test-teorins prövning av intern struktur Från Eye-balling till hypotesprövning Generalizability theory Kritik mot CTT/TST och lösningen som GT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån ett exempel Item Response Theory Kritik mot CTT/TST och lösningar som IRT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån exempel Repetition och frågestund Inmailade frågor Petter Gustavsson 23 september
3 Övning: Diagnostisk studie av MDI Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 23 september
4 Resultat Sant positivt värde= Falskt positivt värde= Falskt negativt värde= Sant negativt värde= Sensitivitet= Specificitet= Positivt prediktivt värde= % Negativt prediktivt värde = LR+= => Odds Det går sjuka på _ falskt alarm LR-= => Odds Det går friska på _missat fall Petter Gustavsson 23 september
5 Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling av den klassiskta test-teorins prövning av intern struktur Från Eye-balling till hypotesprövning Generalizability theory Kritik mot CTT/TST och lösningen som GT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån ett exempel Item Response Theory Kritik mot CTT/TST och lösningar som IRT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån exempel Repetition och frågestund Inmailade frågor Petter Gustavsson 23 september
6 Furr: kapitel 12 Confirmatory factor analysis Utveckling av den klassiskta test-teorins prövning av dimensionalitet. Tar fram evidens på intern struktur Används för att utvärdera mätmodeller Mätmodell = hur item relaterar till bakomliggande faktorer Prövar hypotesen att den hypotiserade mätmodellen passar data Signifikansprövning av en specificerad hypotes (istället för en relativt subjektiv sammanställning av den exploratoriska faktoranalysens resultat vad gäller antal faktorer, rotation, faktorladdningar, etc) Petter Gustavsson 23 september
7 Petter Gustavsson 23 september
8 Den klassiska teorins mätmodell Item/indikatorer reflekterar ett bakomliggande fenomen / en latent variabel Den samvariation vi ser i responsen på dessa item förklaras av att de indikerar variation i en och samma bakomliggande variabel (dimensionalitet) Den variation som inte är relaterad till den bakomliggande variabeln är unik för varje item Med den konfirmatoriska faktoranalysen kan vi göra en formell prövning av denna mätmodell. Petter Gustavsson 23 september
9 Arbetsgång 1: Definiera mätmodellen (specification of the measurement model) Hur många item/indikatorer har instrumentet Hur många faktorer antas ligga bakom svaren på dessa indikatorer Vilka item/indikatorer är konstruerade för att reflektera svar i vilken faktor Vad förväntar vi oss för typ av samband mellan faktorerna (eg är faktorerna okorrelerade eller ej) Petter Gustavsson 23 september
10 Arbetsgång (Exempel HADS) 1: Definiera mätmodellen (specification of the measurement model) Hur många item/indikatorer har instrumentet 14 Hur många faktorer antas ligga bakom svaren på dessa indikatorer 2 Vilka item/indikatorer är konstruerade för att reflektera svar i vilken faktor 7 indikatorer för ångest (1,3,5,7 osv) och 7 för depr (2,4,6,8 osv) Vad förväntar vi oss för typ av samband mellan faktorerna (eg är faktorerna okorrelerade eller ej) Ångest och depression förväntas vara positivt korrelerade Petter Gustavsson 23 september
11 Mätmodell för HADS Illustration Petter Gustavsson 23 september
12 Mätmodell för HADS 1: Definiera mätmodellen (specification of the measurement model) Hur många item/indikatorer har instrumentet 14 Hur många faktorer antas ligga bakom svaren på dessa indikatorer 2 Vilka item/indikatorer är konstruerade för att reflektera svar i vilken faktor 7 indikatorer för ångest (1,3,5,7osv) och 7 för depr (2,4,6,8 osv) Vad förväntar vi oss för typ av samband mellan faktorerna (eg är faktorerna okorrelerade eller ej) Ångest och depression förväntas vara positivt korrelerade Petter Gustavsson 23 september
13 Den klassiska teorins mätmodell Item/indikatorer reflekterar ett bakomliggande fenomen / en latent variabel Den samvariation vi ser i responsen på dessa item förklaras av att de indikerar variation i en och samma bakomliggande variabel (dimensionalitet) Den variation som inte är relaterad till den bakomliggande variabeln är unik för varje item Med den konfirmatoriska faktoranalysen kan vi göra en formell prövning av denna mätmodell. Petter Gustavsson 23 september
14 Petter Gustavsson 23 september
15 Petter Gustavsson 23 september
16 Arbetsgång 1: Definiera mätmodellen (specification of the measurement model) Hur många item/indikatorer har instrumentet Hur många faktorer antas ligga bakom svaren på dessa indikatorer Vilka item/indikatorer är konstruerade för att reflektera svar i vilken faktor Vad förväntar vi oss för typ av samband mellan faktorerna (eg är faktorerna okorrelerade eller ej) Alternativa mätmodeller kan också definieras och prövas statistiskt Petter Gustavsson 23 september
17 Petter Gustavsson 23 september
18 Petter Gustavsson 23 september
19 Arbetsgång 1: Definiera mätmodellen (specification of the measurement model) Hur många item/indikatorer har instrumentet Hur många faktorer antas ligga bakom svaren på dessa indikatorer Vilka item/indikatorer är konstruerade för att reflektera svar i vilken faktor Vad förväntar vi oss för typ av samband mellan faktorerna (eg är faktorerna okorrelerade eller ej) Alternativa mätmodeller kan också definieras och prövas statistiskt Petter Gustavsson 23 september
20 Arbetsgång 2: Estimera mätmodellen (computations) Utifrån kovarianser mellan alla item och varians för varje item (phase 1), och den definierade mätmodellen Estimera faktorladdningar och korrelationer mellan faktorer enligt mätmodellen (phase 2) utifrån att skillnader mellan de observerade kovarianserna/varianserna och de av modellen reproducerade kovarianserna/varianserna är så små som möjligt (phase 3) Beräkna hur bra den definierade mätmodellen passar data (phase 4) Tolka mätmodellens passform och estimerade laddningar/korrelationer. Petter Gustavsson 23 september
21 Arbetsgång (Exempel HADS) 2: Estimera mätmodellen (computations) Utifrån kovarianser mellan alla item och varians för varje item (phase 1), och den definierade mätmodellen Estimera faktorladdningar och korrelationer mellan faktorer enligt mätmodellen (phase 2) utifrån att skillnader mellan de observerade kovarianserna/varianserna och de av modellen reproducerade kovarianserna/varianserna är så små som möjligt (phase 3) Beräkna hur bra den definierade mätmodellen passar data (phase 4) Tolka mätmodellens passform och estimerade laddningar/korrelationer. Petter Gustavsson 23 september
22 Petter Gustavsson 23 september
23 Estimera faktorladdningar och korrelationer mellan faktorer enligt mätmodellen Petter Gustavsson 23 september
24 Estimera faktorladdningar och korrelationer mellan faktorer enligt mätmodellen Petter Gustavsson 23 september
25 Arbetsgång (Exempel HADS) 2: Estimera mätmodellen (computations) Utifrån kovarianser mellan alla item och varians för varje item (phase 1), och den definierade mätmodellen Estimera faktorladdningar och korrelationer mellan faktorer enligt mätmodellen (phase 2) utifrån att skillnader mellan de observerade kovarianserna/varianserna och de av modellen reproducerade kovarianserna/varianserna är så små som möjligt (phase 3) Beräkna hur bra den definierade mätmodellen passar data (phase 4) Tolka mätmodellens passform och estimerade laddningar/korrelationer. Petter Gustavsson 23 september
26 Beräkna hur bra den definierade mätmodellen passar data Petter Gustavsson 23 september
27 Beräkna hur bra den definierade mätmodellen passar data Petter Gustavsson 23 september
28 Arbetsgång (Exempel HADS) 2: Estimera mätmodellen (computations) Utifrån kovarianser mellan alla item och varians för varje item (phase 1), och den definierade mätmodellen Estimera faktorladdningar och korrelationer mellan faktorer enligt mätmodellen (phase 2) utifrån att skillnader mellan de observerade kovarianserna/varianserna och de av modellen reproducerade kovarianserna/varianserna är så små som möjligt (phase 3) Beräkna hur bra den definierade mätmodellen passar data (phase 4) Tolka mätmodellens passform och estimerade laddningar/korrelationer. Petter Gustavsson 23 september
29 Tolka mätmodellens passform och estimerade laddningar / korrelationer Petter Gustavsson 23 september
30 Tolka mätmodellens passform och estimerade laddningar / korrelationer Petter Gustavsson 23 september
31 Tolka mätmodellens passform och estimerade laddningar / korrelationer Petter Gustavsson 23 september
32 Tolka mätmodellens passform och estimerade laddningar / korrelationer Petter Gustavsson 23 september
33 Andra mätmodellsjämförelser Petter Gustavsson 23 september
34 Petter Gustavsson 23 september
35 CFA och validitet Metoden utgör ett viktigt verktyg för att ta fram validietsevidens för intern struktur. Andra användningsområden inom validering: Associations with other variables MTMM Validitetskoefficienter (korrelation mellan test och kritierievariabel) Consequences of testing Test bias By the way, vid estimering av en CFA erhålls också information som kan användas för att estimera reliabilitet Petter Gustavsson 23 september
36 Några kommentar på bokens exempel Figur 12.4 b och 12.5 Petter Gustavsson 23 september
37 Petter Gustavsson 23 september
38 Petter Gustavsson 23 september
39 Petter Gustavsson 23 september
40 Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling av den klassiskta test-teorins prövning av intern struktur Från Eye-balling till hypotesprövning Generalizability theory Kritik mot CTT/TST och lösningen som GT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån ett exempel Item Response Theory Kritik mot CTT/TST och lösningar som IRT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån exempel Repetition och frågestund Inmailade frågor Petter Gustavsson 23 september
41 Mail: mobil/sms: www/ www/ www/
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 20 september 2011 Integrering och frågestund Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 20 september 20112 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Fredag 14 september 2012 Validitet Dagens agenda Avstämning och Uppgifter inför idag Valdidtetsbegreppet Sources of validity evidence Evidence based on content Evidence based on
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Torsdag 13 september 2012 Reliabilitet Dagens agenda Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort intro till kvalitetsparametrarna: reliabilitet och validitet Reliabilitet
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality
Psykometrins grunder. Agenda för dagen
Psykometrins grunder Agenda för dagen Psykometri en kärnkompetens inom psykologyrket Det psykologiska instrumentets anatomi Antaganden och teori bakom psykologiska mätningar Petter Gustavsson 5 september
Faktoranalys - Som en god cigarr
Innehåll Faktoranalys - Som en god cigarr Faktoranalys. Användningsområde. Krav/rekommen. 3. Olika typer av FA 4. Faktorladdningar 5. Eigenvalue 6. Rotation 7. Laddningar & Korr. 8. Jämförelse av metoder
Exempel på tidigare tentamen
Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor
Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor Inledning Välkommen till kursen i differentiell psykologi och det första momentet om psykometri och statistik.
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in
STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA
STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA LONGITUDINELLA DATA Linda Wänström Linköpings universitet 12 December Linda Wänström (Linköpings universitet) LONGITUDINELLA DATA 12 December 1 / 12 Explorativ Faktoranalys
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
GHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Innehåll. Data. Skillnad SEM & Regression. Exogena & Endogena variabler. Latenta & Manifesta variabler
Innehåll Structural Equation Modeling (SEM) Ingenting är omöjligt Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Data Latenta och manifesta variabler Typ av modell (path, CFA, SEM) Specificera
Föreläsning 7: Punktskattningar
Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology April 7, 2014 Projektuppgift Projektet går ut på att genomföra ett statistiskt försök och analysera resultaten.
Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24)
1 Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24) 1. Variabler och tänkt modell Data simulerar de som använts i följande studie (se Appendix A): Hull, J. G., & Mendolia, M. (1991). Modeling
Structural Equation Modeling (SEM) Ingenting är omöjligt
Structural Equation Modeling (SEM) Ingenting är omöjligt Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Innehåll Data Latenta och manifesta variabler Typ av modell (path, CFA, SEM) Specificera
Generalizability and Item Response Theory. Tisdagen den 21/9 2010
Generalizability and Item Response Theory Tisdagen den 21/9 2010 Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST och lösningen
Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8
1 Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8 Dessa instuderingsfrågor är främst tänkta att stämma överens med innehållet i föreläsningarna,
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart:
En mcket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: För en mätserie som denna är det ganska klart att det finns en koppling mellan -variabeln
Statistik och epidemiologi T5
Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer
Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor
Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp
Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.
PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.
Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken
Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen
Föreläsning 7: Punktskattningar
Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik Chalmers University of Technology April 27, 2015 Tvådimensionella fördelningar Definition En två dimensionell slumpvariabel (X, Y ) tillordnar två numeriska
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)
Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens
Analytisk statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från den insamlade datan. Två metoder:. att generalisera från en mindre grupp mot en större
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Faktoranalys, Cronbach s Alpha, Risk Ratio, & Odds Ratio
Faktoranalys, Cronbach s Alpha, Risk Ratio, & Odds Ratio med SPSS Kimmo Sorjonen 1. Faktoranalys Innan man utför en faktoranalys kan det vara bra att testa om det finns några outliers i data. Detta kan
Ordlista Enkätmetodik
Ordlista Enkätmetodik A Alfaförändring. Förändringar av medelvärdet över tid som kan tillskrivas en känd händelse. Ankare. Ytterlighetsalternativen i en svarsskala, exempelvis i en Likertskala. Autokorrelation.
34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD
6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller
Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer
Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra
Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C
Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C C Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2015, andra upplagan). Experimentell
Föreläsning 7: Punktskattningar
Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik Chalmers University of Technology September 21, 2015 Tvådimensionella fördelningar Definition En två dimensionell slumpvariabel (X, Y ) tillordnar två
Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.
Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik
Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012
Föreläsning 1 Repetition av sannolikhetsteori Patrik Zetterberg 6 december 2012 1 / 28 Viktiga statistiska begrepp För att kunna förstå mer avancerade koncept under kursens gång är det viktigt att vi förstår
MVE051/MSG Föreläsning 7
MVE051/MSG810 2016 Föreläsning 7 Petter Mostad Chalmers November 23, 2016 Överblick Deskriptiv statistik Grafiska sammanfattningar. Numeriska sammanfattningar. Estimering (skattning) Teori Några exempel
Anvisningar till kursen
Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2014 Kursansvarig: Claudia Bernhard- Oettel Kursanvisningar Kursens innehåll
Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT
Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT Jointly distributed Joint probability function Marginal probability function Conditional probability function Independence
Metodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Tentamen i psykologi
Tentamen i psykologi Kurskod: pc1307/pc1546 Kursnamn: Kurs 7 - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Bengt Jansson (031-7861696; 076-7134527) Tentamensdatum:
Sören Holmberg och Lennart Weibull
Människans fem personlighetsegenskaper Människans fem personlighetsegenskaper Sören Holmberg och Lennart Weibull P sykologer är överens om att det finns grundläggande mänskliga personlighetsegenskaper
Agenda. Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14. Forskningsprocessen. Agenda (forts.) Data - skalnivåer. Den heliga treenigheten
Agenda Statistik Termin 11, Läkarprogrammet, VT14 I: Grundläggande begrepp och beskrivande statistik II: Exempel på typisk forskning III. Frågestund Martin Cernvall martin.cernvall@pubcare.uu.se Grundläggande
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar
Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument
Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument Mattias Gunnarsson [ SOM-rapport nr 2014:30] Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument SOM-institutet har från starten haft fokus på
Tentamen består av 9 frågor, totalt 34 poäng. Det krävs minst 17 poäng för att få godkänt och minst 26 poäng för att få väl godkänt.
KOD: Kurskod: PX1200 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: 2017-01-14 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består
Helena Fridberg leg.sjukgymnast, Falu lasarett, Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Workshop Kristianstad 2015 05 05
Från abstrakt begrepp till kliniskt användbart självskattningsformulär- Self-efficacy för dagliga livets aktiviteter och symtomhantering vid yrsel och ostadighet. Helena Fridberg leg.sjukgymnast, Falu
Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke
+ Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån
Regressions- och Tidsserieanalys - F4
Regressions- och Tidsserieanalys - F4 Modellbygge och residualanalys. Kap 5.1-5.4 (t.o.m. halva s 257), ej C-statistic s 23. Linda Wänström Linköpings universitet Wänström (Linköpings universitet) F4 1
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 2 oktober 2012 Momentintroduktion Det differentialpsykologiska perspektivet Petter Gustavsson 1 oktober 2012 2 Differentiell Psykologi the branch of psychology that studies
Korrelation kausalitet. ˆ Y =bx +a KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION
KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION Prediktion att estimera "poäng" på en variabel (Y), kriteriet, på basis av kunskap om "poäng" på en annan variabel (X), prediktorn. Prediktion heter med ett annat
HYPOTESPRÖVNING sysselsättning
0 självmord 20 40 60 HYPOTESPRÖVNING 4. Se spridningsdiagrammen nedan (A, B och C). Alla tre samband har samma korrelation och samma regressionslinje (r = 0,10, b = 0,15). Vi vill testa om sambandet mellan
EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
för att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde ESTER [1] är ett forskningsbaserat bedömningssystem som används med barn och unga som uppvisar, eller är i riskzonen för, normbrytande beteende. Det
Designing Case Studies
Designing Case Studies Identifying Your Case(s) and Establishing the Logic of Your Case Study Författare: Yin (2009), Case study research Research design: En plan för studiens utförande. Logiken som kopplar
BUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
OBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod och Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna
Statistik. Statistik. Statistik. Lars Walter Fil.lic. Statistik
Statistik Lars Walter Fil.lic. Statistik Linköping universitet Stockholms universitet Karolinska sjukhuset Sveriges Lantbruksuniversitet Linköpings universitet Folkhälsocentrum, LiÖ FoU-enheten, LiÖ Statistik
F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.2, , 11.5) Hypotesprövning för en proportion. Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva
Stat. teori gk, ht 006, JW F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10., 10.4-10.5, 11.5) Hypotesprövning för en proportion Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva H 0 : P = P 0 mot någon av H 1 : P P 0 ; H
Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna
Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Varför validering/verifiering? 1. Säkerställa att analysen fungerar som avsett. 2. Skapa erfarenhet av analysen. Måste
Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Grunderna i epidemiologi Felkällor.
Grunderna i epidemiologi Felkällor karin.engstrom@ki.se Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 1 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling
Handledarsida. Två remisser till arbetsprov
Handledarsida Två remisser till arbetsprov Del 1 Remisstexterna är generellt bra och fokuserade kring patientens besvär. Det finns en tydlig uppdelning mellan anamnes och status. I anamnesdelarna får man
OMTENTAMEN I GRUNDLÄGGANDE STATISTIK FÖR EKONOMER
STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Termeh Shafie OMTENTAMEN I GRUNDLÄGGANDE STATISTIK FÖR EKONOMER 2012-04-16 Skrivtid: 15.00-20.00 Hjälpmedel: Miniräknare utan lagrade formler eller text,
AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet
ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,
Differentiell psykologi. Kursstart 29 augusti 2011
Differentiell psykologi Kursstart 29 augusti 2011 Dagordning Terminsstart Upprop Ämnet Den differentiella psykologins plats inom psykologin och dess relation till andra kurser i utbildningen Kursen Momenten:
Till ampad statistik (A5) Förläsning 13: Logistisk regression
Till ampad statistik (A5) Förläsning 13: Logistisk regression Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2016-03-08 Exempel 1: NTU2015 Exempel 2: En jobbannons Exempel 3 1 1 Klofstad, C.
Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.
KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2014-09-26 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av
Studiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska
Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser
Psykologi som vetenskap
Psykologi som vetenskap Begrepp och metoder Forskningsetik Av Jenny Wikström, KI till Psykologprogrammet HT10 Kurslitteratur: Myers Psychology, Kap.1 Kurs: Introduktion till psykologi 7,5 hp Psykologi
Institutionen för beteendevetenskap Tel: / Omtentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB10
Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Omtentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB10 Tisdagen den 5/6 2007, kl. 08.00-12.00
Forskarutbildningskurs DATAHANTERING OCH DATABEARBETNING
Forskarutbildningskurs DATAHANTERING OCH DATABEARBETNING Preliminärt schema Tid 060918-22, 40 timmar Plats Hälsa och Samhälle Lokaler Måndag hela dagen och fredag eftermiddag U 417 Övriga dagar U 202,U
Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013
Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Vad är det????? Validering Engelskans validate göra giltigt, bekräfta. Validering fastställer
SF1901: Sannolikhetslära och statistik
SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 6. Kovarians, korrelation, väntevärde och varians för summor av s.v.:er, De stora talens lag Jan Grandell & Timo Koski 04.02.2016 Jan Grandell & Timo
Några vanliga fördelningar från ett GUM-perspektiv
Några vanliga fördelningar från ett GUM-perspektiv I denna PM redovisas några av de vanligaste statistiska fördelningarna och deras hantering inom ramen för GUM: Guide to the Expression of Uncertainty
Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Föreläsning 8. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi
Föreläsning 8 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Enkel linjär regression (kap 17.1 17.5) o Skatta regressionslinje (kap 17.2) o Signifikant lutning? (kap 17.3, 17.5a) o Förklaringsgrad
Statistiska analyser C2 Bivariat analys. Wieland Wermke
+ Statistiska analyser C2 Bivariat analys Wieland Wermke + Bivariat analys n Mål: Vi vill veta något om ett samband mellan två fenomen n à inom kvantitativa strategier kan man undersöka detta genom att
EXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet
732G71 Statistik B Föreläsning 4 Bertil Wegmann IDA, Linköpings universitet November 11, 2016 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B November 11, 2016 1 / 34 Kap. 5.1, korrelationsmatris En korrelationsmatris
Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp
Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde
Autokorrelation och Durbin-Watson testet. Patrik Zetterberg. 17 december 2012
Föreläsning 6 Autokorrelation och Durbin-Watson testet Patrik Zetterberg 17 december 2012 1 / 14 Korrelation och autokorrelation På tidigare föreläsningar har vi analyserat korrelationer för stickprov
Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS)
Januari 2016 1 Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS) Konjunkturlönestatistik över statlig sektor Lönestatistiken produceras av Statistiska centralbyrån,
F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT
Stat. teori gk, ht 006, JW F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT 1.1, 13.1-13.6, 13.8-13.9) Modell för multipel linjär regression Modellantaganden: 1) x-värdena är fixa. ) Varje y i (i = 1,, n) är
Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS
Idro%spsykologiska mätmetoder & IPS Peter Hassmén Ins9tu9onen för psykologi Umeå centrum för idro%svetenskap Informa9onskällor och verktyg 1 Psykofysik: Gustav Fechner (1802-1887) Skalnivåer I: Nominalskala
Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer
Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två
Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014
Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th
Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum
Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum April 2016 www.numbersanalytics.se info@numbersanalytics.se Presskontakt: Oskar Eriksson, 0732 096657 oskar@numbersanalytics.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...
Anvisningar till kursen
Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2013 Momentansvarig: Claudia Bernhard- Oettel Momentanvisningar Momentets innehåll
Perspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Finansiering. Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7. Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella tillgångar Beräkning av avkastning och risk
Granskning av en medarbetarenkät. - En explorativ och konfirmativ faktoranalys
Kandidatuppsats Statistiska institutionen Bachelor thesis, Department of Statistics Nr 2014:19 Granskning av en medarbetarenkät - En explorativ och konfirmativ faktoranalys Evaluating an employee survey
Resultat. Principalkomponentanalys för alla icke-kategoriska variabler
Introduktion Den första delen av laborationen baserar sig på mätdata som skapades i samband med en medicinsk studie där en ny metod för att mäta ögontryck utvärderas. Den nya metoden som testas, Applanation