Designing Case Studies

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Designing Case Studies"

Transkript

1 Designing Case Studies Identifying Your Case(s) and Establishing the Logic of Your Case Study Författare: Yin (2009), Case study research Research design: En plan för studiens utförande. Logiken som kopplar datan som ska samlas in till studiens initiala frågor. Kan vara implicit eller explicit. För att maximera kvalitén på casestudiens utformning används fyra kritiska villkor för utformningen: begreppsvaliditet, inre validitet, extern validitet och reliabilitet. Hur en undersökare kan hantera dessa aspekter diskuteras längre fram. Artikeln tar även upp fyra olika typer av case study design som följer en 2x2-matris. Det första paret består av single-case och multiple-case designer. Det andra paret består av unit of analysis (ett objekt) eller units of analysis (flera objekt) och skiljer mellan holistisk och inbäddad design. Dessa par kan kombineras på 4 olika sätt, enligt matrisen. De flesta multiple-case designer ger mer trovärdighet än single-case designer. Därför kan det vara värt att göra en two-case study istället för en single-case study. General approach to designing case studies Att utveckla en research design är en svår uppgift då det inte finns en standard för hur olika typer av casestudier ska utformas. Ett misstag man dock bör undvika är att se casestudiens utformning som en variant av de research designs som används för andra metoder. Casestudien är alltså en separat undersökningsmetod som har sina egna research designs, men dessa är inte kodade. Det som tas upp i den här artikeln ska därför ses som hjälpmedel och utgångspunkter för hur en casestudie kan formas. Definition of Research Designs Varje typ av empirisk undersökning har en research design som är implicit eller explicit. I sin mest grundläggande form är designen den logiska sekvens som kopplar samman den empiriska datan med studiens initiala undersökningsfrågor och slutsatser. Det handlar alltså om att ta sig från de initiala frågorna till slutsatserna och vägen däremellan innehåller olika steg, exempelvis insamling och analys av data. En research design kan också ses som en blueprint för undersökningen, som behandlar följande fyra frågor: 1. Vilka frågor ska studeras? 2. Vilka data är relevanta? 3. Vilka data ska samlas in? 4. Hur ska datan analyseras? Huvudsyftet med designen är att undvika en situation där bevisen inte adresserar de initiala undersökningsfrågorna. Observera att en research design är mer än en arbetsplan och ska säkerställa att till exempel bias inte uppstår.

2 Components of Research Design För casestudier finns det fem komponenter hos en research design som är speciellt viktiga: 1. Studiens frågor 2. Studiens preciserade undersökningsfrågor (proposition), om dessa existerar 3. Vilken/vilka analysenhet(er) 4. Logiken som länkar datan till de preciserade undersökningsfrågorna 5. Kriterier för att tolka upptäckterna 1. Studiens frågor Vilken undersökningsmetod som bör användas beror på vilken typ av frågor som ska besvaras. För casestudier är hur - och varför -frågeställningar mest lämpliga. Frågornas innehåll kan förslagsvis utformas i tre steg. Steg 1: Använd litteratur för att smala av ett ämne till ett eller två nyckelområden. Steg 2: Undersök noggrant några få nyckelstudier inom det aktuella ämnet. Identifiera frågorna i dessa studier och om de ställer nya frågor eller lämnar lösa trådar. Steg 3: Undersök ännu en uppsättning studier inom samma ämne. Dessa kan ge stöd för potentiella frågor eller föreslå sätt att precisera de egna frågorna. 2. Studiens preciserade undersökningsfrågor Varje preciserad undersökningsfråga uppmärksammar något som borde undersökas inom studiens scope. Hur - och varför -frågorna som formulerades i föregående steg pekar inte på vad som ska undersökas och därför behövs de preciserade frågorna i casestudier. 3. Analysenhet (Unit of analysis) Handlar om att definiera vad ett case är för något, till exempel kan en individ, ett beslut eller en organisationsförändring utgöra en analysenhet. Observera att definitionen av ett case och en analysenhet är densamma. Om flera sådana individer eller case studeras innebär det att studien är en multiple-case study. Studiens frågor och preciserade undersökningsfrågor används för att identifiera vilken information som är relevant att samla in om caset/casen. Utan dessa finns risk för att vilja täcka in allt som rör objekten. Varje case och dess relaterade frågor och preciserade undersökningsfrågor kräver lite olika research designs och datainsamlingsstrategi. Valet av analysenhet sker när de primära undersökningsfrågorna är specificerade, men om dessa frågor är för vaga eller för många kan det vara svårt att välja objekt för studien. Definitionen av caset är inte permanent, utan kan komma att ändras vid upptäckter under datainsamlingen. När defintionen av caset är satt bör man fundera över andra delar som är kopplade till caset och som kan behöva förtydligas, till exempel tidsram. Caset bör vara ett fenomen som existerar och inte något abstrakt som ett ämne, argument eller en hypotes. För att undersökare ska kunna använda casestudien vid jämförelser med andra studier bör nyckeldefinitionerna som används i studien vara generellt vedertagna inom området. Antingen kan casestudien och analysenheten utformas på ett liknande sätt som tidigare studier eller bör studien innovera på ett tydligt och operationellt definierat sätt. 4. Logiken som länkar datan till de preciserade undersökningsfrågorna Analystekniker representerar sätt att koppla den insamlade datan till de preciserade undersökningsfrågorna. Själva analysen kräver att datan kombineras eller beräknas på ett sätt som direkt reflekterar de initiala preciserade frågorna. Hur analysen går till skiljer sig mellan olika casestudier, men genom att veta hur analysen ska genomföras vid utformandet av research designen kan rätt data samlas in på ett lämpligt sätt. Om man är ny som undersökare kan det vara svårt att veta vilken analysteknik som bör användas och vilken mängd data som krävs för analysen. Risken är

3 då att undersökaren samlar in för mycket eller för lite data, där den senare situationen kan tvinga undersökaren att återgå till datainsamlingsfasen om möjligt. 5. Kriterier för att tolka upptäckterna För statistiska analyser finns det explicita kriterier för tolkning av data, till exempel att något är statistisk signifikant. I de flesta casestudiers fall ser det annorlunda ut då dessa i princip inte kan byggas på statistik. Därför är en viktig alternativ strategi att att identifiera och adressera andra förklaringar (rival explanations) för studiens upptäckter. Under studiens designfas är det viktigt att förutse och räkna upp dessa alternativa förklaringar för att på så sätt kunna inkludera information om dessa i datainsamlingen. Om alternativa förklaringar adresseras först efter datainsamlingen går dessa att använda för framtida studier, men kan inte användas för att avsluta den nuvarande studien. The Role of Theory in Design Work De fem komponenterna som har beskrivits ovan bidrar till att konstruera en preliminär teori som är relaterad till studien. Det händer att studenter blandar ihop casestudier med närliggande metoder och därför tror att de kan påbörja datainsamlingen utan en teoriutveckling. Detta är alltså fel och en teori eller förståelse för det som ska studeras måste först utvecklas. Theory development För casestudier är alltså teoriutveckling en väsentlig del av designfasen oavsett om studiens syfte är att utveckla eller testa en teori. De fem komponenterna som behövs i research designen innefattar en teori för det som ska undersökas. Teoriutveckling handlar inte om att ta fram en formell samhällsvetenskaplig teori, utan snarare om att utveckla en blueprint. Den färdiga research designen kommer då att ge en bra fingervisning för vilken data som bör samlas in och hur den ska analyseras. Teoriutveckling kan vara svårt och ta lång tid. För vissa ämnen finns det bra arbeten med teoretiska ramverk som kan användas för att designa en casestudie och ibland även för att samla in relevant data. Ibland kan en beskrivande teori vara mer lämplig. För vissa ämnen kan kunskapsbasen vara mycket liten och därför saknas ramverk såväl som hypoteser. Studier av sådana ämnen är mer lämpade som explorativa studier än för att utveckla teorier. För att få en bättre förståelse för hur teori kan användas i casestudier kan man kolla på lyckade casestudier som har utförts tidigare. Illustrative types of theories Man bör vara medveten om alla teorier som kan vara relevanta för ens casestudie och att studiens ämne kan baseras på olika teorier. Generalizing from case study to theory En lämplig teoriutveckling anger på vilken nivå som en studies resultat kan generaliseras Här är det viktigt att skilja på analytisk generalisering och statistisk generalisering. Statistisk generalisering: Den vanligaste typen av generalisering, men mindre relevant vid casestudier. Vid statistisk generalisering skapas inferens om en population baserat på empirisk data som har samlats in genom ett prov (sample) hos populationen. Kvantitativa formler kan användas för att bestämma med hur stor säkerhet en generalisering kan göras. Säkerheten bygger på provets storlek och vilka inre variationer som finns i provet och populationen. Analytisk generalisering: En tidigare utvecklad teori används som en mall för att jämföra resultaten från den empiriska datan i studien. Om två eller flera case stödjer samma teori kan teorin anses generaliserbar. Genom att ha testat alternativa teorier (rival theories) och två eller flera case dessutom inte stödjer dessa, men stödjer den använda teorin kan denna anses ha en starkare generalisering. Analytisk generalisering kan användas för ett eller flera case.

4 Ett stort fel vid casestudier är att använda sig av statistisk generalisering vid generalisering av resultat. Detta beror på att casen inte är provenheter (sampling units) och därför inte kan betraktas som detta. Istället bör man sträva efter analytisk generalisering och undvika att tänka i termer av the sample of cases och small sample size cases, dvs som om ett single-case skulle motsvara en respondent i en enkät. Criteria for judging the quality of research designs Det finns fyra tester som fastställer kvalitén på casestudier och som är vanligt förekommande. Dessa fyra test är: 1. Begreppsvaliditet: Identifiera korrekta, operationella mått för konceptet som ska studeras 2. Inre validitet: Söker efter att fastställa kausala förhållanden, där givna förutsättningar tros leda till andra förutsättningar, vilka skiljs från falska förhållanden. (Gäller endast kausala och förklarande studier, ej beskrivande eller explorativa) 3. Extern validitet: Definiera domänen till vilken en studies upptäckter kan generaliseras 4. Reliabilitet: Visar att en studies genomförande kan upprepas med samma resultat De fyra testen förklaras mer djupgående nedan. Det finns olika metoder att använda för att genomföra testen och dessa metoder listas i figur 2.3 nedan. Gemensamt för dessa metoder är att de inte enbart används i början av en casestudie, utan ska finnas med genom hela studien. Därför kan man säga att designarbetet för en casestudie pågår även efter den initiala designen.

5 Begreppsvaliditet Det är vanligt att kritiker till casestudier pekar på att undersökarna i dessa misslyckas med att utveckla en tillräckligt bra mätteknik och att subjektiva bedömningar används för att samla in data. Utan att tidigare ha specificerat en signifikant, operationell faktor som kan påverka, kan inte en läsare avgöra om den faktorn faktiskt har en påverkan på studieobjektet eller om det endast är undersökarens intryck. För att uppfylla begreppsvaliditetstestet, måste en undersökare göra följande: 1. Definiera specifika koncept och relatera dem till studiens originalobjekt 2. Identifiera operationella mått som matchar koncepten, helst genom att citera publicerade studier Det är sedan viktigt att diskutera hur tillkortakommanden skulle kunna snedvrida studien. Det finns tre metoder som används för att öka den konstruerade validiteten: 1. Använda flera källor (triangulering) 2. Beviskedja 3. Låta nyckelinformanter granska utkastet till casestudiens rapport Inre validitet Det vanligaste hotet mot validiteten är falska effekter och i artikeln poängteras två saker. Den första är att den inre validiteten främst är ett bekymmer för förklarande casestudier, dvs när man försöker förklara hur och varför händelse x leder till händelse y. Om man felaktigt drar slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan x och y, utan att veta om att händelse z påverkar y, har research designen misslyckats med att hantera hot mot den inre validiteten. Detta gäller dock inte för beskrivande eller explorativa studier. Den andra saken hänvisar till det bredare problem som innebär att inferens uppstår. En casestudie involverar en inferens varje gång en händelse inte observeras direkt. Det innebär att en undersökare kan sluta sig till att en viss händelse resulterade från någon tidigare händelse, baserat på intervjuer och dokumenterade bevis som ingår i studien. Inre validitet kan vara svårt att uppnå, men följande metoder kan användas för detta: 1. Matcha mönster 2. Bygga upp förklaringar 3. Adressera alternativa förklaringar 4. Använda logiska modeller Extern validitet (Generaliserbarhet) Det här testet hanterar problemet med att veta om en casestudies resultat är generaliserbart. Kritiker menar att single cases utgör en svag grund för generalisering och jämför då ofta med enkätundersökningar. En viktig skillnad här är att enkätundersökningar baseras på statistiska generaliseringar, medan casestudier bygger på analytiska generaliseringar. I en analytisk generalisering strävar undersökaren efter att generalisera en särskild uppsättning av resultat till någon bredare teori. Den teori som initierar en casestudie är alltså den teori som identifierar för vilka andra case som resultaten är generaliserbara. Observera att generalisering sker på teorin och inte mot andra case. En generalisering sker dock inte automatiskt, utan teorin måste testas. Testet görs genom att replikera upptäckterna på ett eller två caseobjekt och där generaliseringen kan göras om samma resultat uppstår. Detta kallas för replication logic.

6 Reliabilitet Meningen med reliabilitet är att om en annan undersökare väljer att utföra samma studie och följer samma tillvägagångssätt, ska denne komma fram till samma upptäckter och slutsatser. Målet med reliabilitet är att minimera felen och bias i studien. För att det ska vara möjligt att upprepa studien måste den ursprungliga studien vara väldokumenterad. Tidigare har casestudiers undersökningsmetodik varit dåligt dokumenterade, vilket har lett till att kritiker har varit misstänksamma mot reliabiliteten i studierna. Två metoder för att förbättra dokumentationen är: 1. Föra protokoll över casestudier 2. Spara casestudier i en databas Det generella sättet att ta sig an reliabilitetsproblemet är att göra så många steg som möjligt operationella. En bra riktlinje vid utförande av en casestudie är att utföra studien så att en granskare i princip kan upprepa tillvägagångssättet och få fram samma resultat. Reflektion Eisenhardt (1989) har skrivit en artikel som handlar om att bilda teorier från casestudier. Artikeln baseras delvis på tidigare texter av Yin från år 1981 och Eisenhardt (1989) håller med om att det viktigt att precisera frågorna och en möjlig konstruktion av undersökningen tidigt, men poängterar också att båda dessa kan komma att ändras under studiens gång. Definitionen av ett case behöver inte vara permanent under en studie enligt Yin (2009), men om en ändring av de preciserade frågorna eller konstruktionen sker kan casedefinitionen komma att ändras. Detta kan då ha en inverkan på vilken data som är relevant och hur den ska samlas in. Valet av caseobjekt är viktigt för att kunna bilda teorier utifrån casestudien (Eisenhardt, 1989). Samtidigt styrs valet av analysenhet av vilka preciserade frågor det är som ska besvaras (Yin, 2009). Därför bör det vara av stor vikt att veta vad det är man vill att en casestudie ska visa, vilket också borde påverka utformningen av studien. Ett exempel på val av analysenheter är Warwick-studien som handlade om strategisk förändring och konkurrenskraft. I studien definierades analysenheterna som stora brittiska företag och casen valdes ut från en population av stora företag. Storleksindelningen var ett sätt att minska variationen inom populationen. Fyra olika marknadssektorer valdes ut för att undersökarna skulle kunna styra variationen av miljö som företagen befann sig i. Casen skulle ha kunnat väljas slumpmässigt, men i studien valdes istället de mer extrema eller polära casen. Anledningen till detta var att dessa case ansågs mer transparent observerbara. (Eisenhardt, 1989) Vikten av att göra medvetna val av teorier för att kunna bilda nya teorier enligt Eisenhardt (1989) tydliggörs ytterligare av Rule och Mitchell John (2015). De belyser delvis samma sak, men beskriver också sambandet mellan casestudier och teoribildning som en iterativ process. I det samband som Rule och Mitchell John (2015) lyfter blir det tydligt med vikten av att studierna är av hög kvalité och har hög reliabilitet, vilket även Yin (2009) tar upp. Referenser Eisenhardt K., (1989), Building Theories from Case Study Research, The Academy of Management Review Vol. 14, No. 4 (Oct., 1989), pp Rule, P. and John, V. (2015). A Necessary Dialogue: Theory in Case Study Research. International Journal of Qualitative Methods, 14(4).

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Fallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen

Fallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen Fallstudier Fallstudier Studieobjekt: Samtida fenomen/företeelser i deras verkliga miljö Djupgående undersökning Exempel på forskningsfrågor: Hur? Varför? Forskaren styr eller kontrollerar inte studieobjektet

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Forskningsdesign. Experiment

Forskningsdesign. Experiment Forskningsdesign Experiment 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Forskningsdesign Metoder (tekniker) för datainsamling, analys och validering Creswell

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Vetenskaplig metodik

Vetenskaplig metodik Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Marika Wenemark. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Region Östergötland

Marika Wenemark. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Region Östergötland Marika Wenemark marika.wenemark@liu.se Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Region Östergötland Samhällsmedicin Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Marika Wenemark Behövs det

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM Jakob Holmin Fridell, G02: Statsvetenskaplig metod. IEI, Linköpings Universitet

Metoduppgift 4: Metod-PM Jakob Holmin Fridell, G02: Statsvetenskaplig metod. IEI, Linköpings Universitet Metoduppgift 4: Metod-PM 2012-03-05 Jakob Holmin Fridell, 890327-6619 733G02: Statsvetenskaplig metod IEI, Linköpings Universitet Bakgrund Varje politiker måste acceptera och handskas med att denna kan

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar. KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:

Läs mer

Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål

Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Element/objekt, begrepp identifiera, beskriva och klassificera grundläggande element/objekt inom ämnet förklara och använda grundläggande nomenklatur inom ämnet

Läs mer

Kvalitativa metoder. Amy Rankin

Kvalitativa metoder. Amy Rankin Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Vi diskuterar artikeln Exploring the Openness of Cognitive Artifacts

Läs mer

Allmänna anvisningar: - Nästkommande tentamenstillfälle: Tidigast två veckor efter det att resultatet från denna tenta blivit inregistrerat.

Allmänna anvisningar: - Nästkommande tentamenstillfälle: Tidigast två veckor efter det att resultatet från denna tenta blivit inregistrerat. Forskningsmetoder i företagsekonomi Provmoment: Ladokkod: 22FF1D Tentamen ges för: 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Lördagen den 14 januari 2017 Tid: 09.30-13.30 Hjälpmedel: Inga restriktioner,

Läs mer

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster

Läs mer

Kritisk granskning av forskning

Kritisk granskning av forskning Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,

Läs mer

Anvisningar till kursen

Anvisningar till kursen Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2014 Kursansvarig: Claudia Bernhard- Oettel Kursanvisningar Kursens innehåll

Läs mer

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3 Wieland Wermke + Tillförlitlighet: validitet och reliabilitet n Frånvaro av slumpmässiga fel: hög reliabilitet. n Måttet är stabilt och pålitligt, inte svajigt

Läs mer

Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medieanalys 3 Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medievanor Datainsamling Vetenskapligt ta fram underlag: Statistik Intervjuer

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Granskning av manus till uppsatser, artiklar och avhandlingar

Granskning av manus till uppsatser, artiklar och avhandlingar 1 Granskning av manus till uppsatser, artiklar och avhandlingar Förslag till checklista Sven Åke Hörte INTRODUKTION Det finns många olika syften med skrivna alster. Den modell till granskning av manus

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD. Ville Jalkanen TFE, UmU

Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD. Ville Jalkanen TFE, UmU Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD Ville Jalkanen TFE, UmU 2017-04-20 1 Att skriva och presentera rapporter http://www.teknat.umu.se/digitalassets/50/50357_att_skriva_rapport_umth_klar.pdf

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Statsvetenskap GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)

Läs mer

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD. Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder för kundorderprocessen för beställningsartiklar En fallstudie på Fredells VVS-, El- & Kakelavdelning Författare: Tobias Gill Civilekonomprogrammet

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C, AE1VB1 Tentamen ges för: Tentamensdatum: 180324 Tid: 09.30-15.30 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Industriell projektledning II: Vetenskaplig skrivande - forskningsdesign och metod. Åse Linné Avd. för industriell teknik Uppsala universitet

Industriell projektledning II: Vetenskaplig skrivande - forskningsdesign och metod. Åse Linné Avd. för industriell teknik Uppsala universitet Industriell projektledning II: Vetenskaplig skrivande - forskningsdesign och metod Åse Linné Avd. för industriell teknik Uppsala universitet 1 Varför föreläsning om vetenskapligt Utgångspunkten är att

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Försättsblad Försättsbladet ska motsvara framsidan på en vetenskaplig uppsats eller ett bokomslag. Många gånger har de olika lärosätena (högskolan och universitet)

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Kunskap och förståelse Examensmål 1 Progression steg 1 Progression steg 2 Progression steg 3

Kunskap och förståelse Examensmål 1 Progression steg 1 Progression steg 2 Progression steg 3 Kunskap och förståelse Examensmål 1 Progression steg 1 Progression steg 2 Progression steg 3 Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00. Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 61 poäng

Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00. Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 61 poäng Anonymitetskod: TENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00 Betygsgränser: Hjälpmedel: Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd

Läs mer