Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift"

Sven Ström
för 7 år sedan
Visningar:

1 METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat är den iranska revolutionen under 70-talet där staten, från att ha varit ett sekulariserat land, plötsligt, från ena dagen till den andra, blev ett fundamentalt islamistiskt land. Många filosofer har använt stor tankekraft och tid för att förstå den politiska världen, människans beteende och naturen. En av dessa är den kände filosofen Aristoteles som har många stora verk kring båda människan och politik. För att förstå världen har människan använt sig av filosofernas teser och teorier. För att förstå begreppet revolution ska jag utgå från Aristoteles syn och se om detta kan kopplas till revolutionen i Iran och om denne kände filosof kan förklara fenonomenet samt fallet och dess bakomliggande orsaker. SYFTE Mitt syfte med studien är att försöka hitta likheter samt olikheter i Aristoteles syn på politisk revolution och den faktiska revolutionen, samt dess orsaker, som inträffade 1979 i Iran. Jag ska se om Aristoteles syn på politik kan kopplas till dagens samhälle, eller mer precist, just detta specifika fall. FRÅGESTÄLLNINGAR - Hur lyder Aristoteles syn på politik och uppkomsten av politisk revolution? - Vad var de faktiska orsakerna till den iranska revolutionen? - Hur kan Aristoteles syn på uppkomsten av politisk revolution sammankopplas till iranska revolutionen? VAL AV STRATEGI OCH DESIGN Min studie kan sägas vara teoriprövande, då jag utgår från Aristoteles filosofi och hans syn på uppkomsten till politiska revolutioner som jag sedan kommer försöka sammankoppla samt jämföra med de faktiska orsakerna till iranska revolutionen. Studien är teoriprövande då teorin är i centrum som jag sedan ska pröva på ett specifikt fall. I och med att jag inte använt mig av statistiska, matematiska beräkningar eller liknande så har jag valt att använda mig av en fallstudie-design, då jag har två analysenheter jag skall granska. Samtidigt kan studien även

2 sägas vara en idealtypsanalys då jag använder mig av en teori och ska försöka beskriva ett samhälleligt fenomen utifrån detta. Samtidigt kommer jag inte skapa ett allmängiltigt antagande om begreppet revolution utifrån Aristoteles. Jag kommer enbart utgå från revolutionen i Iran och inte begreppet i helhet. (Esaiasson m.fl. 2012:89, 139) METOD Jag har valt att använda mig av Aristoteles filosofi, hans syn på revolution samt den politiska sfären, och utgå från en kvalitativ textanalys. I och med detta kommer jag att granska, utifrån ideologikritik, hur Aristoteles filosofi kan kopplas till orsaker till politisk revolution samt hur hans tolkning kan sammankopplas med iranska revolutionen. Jag kommer även använda verk om revolutionen i Iran som jag kommer granska på samma kritiska sätt. Jag ska analysera mitt textmaterial och försöka definiera Aristoteles syn på uppkomsten av politisk revolution. Då han inte har en konkret tes kring begreppet ska jag granska texten och läsa den systematiskt för att få ut en definition av begreppet utifrån hans syn på människans beteende samt politik. I min kvalitativa textanalys kommer jag att utgå utifrån en problemställning med ett antal preciserade frågeställningar. Jag kommer sedan kunna analysera problemställningen med hjälp av den kvalitativa textanalysen som utgår från noggrann läsning av textmaterialet. (Esaiasson m.fl. 2012: ) Det finns två olika användningsområden inom denna forskningsmetod: Att systematisera och kritiskt granska. Jag kommer att kritiskt granska, utifrån ideologikritik, vilket innebär, i mitt fall, att lyfta fram en samhällelig konflikt som kan återspeglas i en given text. Jag kommer använda mig av Aristoteles verk för att få fram hans syn på just politik samt använda litteratur som beskriver hans världsbild och bilden av människan. Detta, enligt ideologikritik, används då som ett hjälpmedel för att upptäcka förhållanden inom samhällslivet, i detta fall politisk revolution. ( Esaiasson m.fl. 2012: ) KRITISK REFLEKTERANDE JÄMFÖRELSE MED EN ANNAN METOD I Metodpraktikan beskrivs ett antal metodforskningar men jag har valt att använda kvalitativ textanalys då den är mest relevant för min studie. Verket jag kommer utgå ifrån har inga konkreta slutsatser och måste tolkas och läsas mellan raderna. Detta kan, anser jag, alltså inte utföras och få träffsäkra resultat utifrån till exempel kvantitativ innehållsanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen är en mycket användbar metod då man vill få fram t.ex.

3 frekvens och utrymme, vilket är analysens centrala kriterium. Det kan handla om hur stor och central roll ett visst argument eller en händelse får i t.ex. en text eller nyhetsrapportering. (Esaiasson m.fl. 2012: ) Sådana analyser får inte en kvalitativ bedömning. Det finns olika skäl till varför jag använt mig utav en kvalitativ textanalys istället för en kvantitativ innehållsanalys. Ett av de viktigaste skälen är att jag får fram det dolda budskapet med Aristoteles verk kring politisk revolution. KÄLLOR SAMT DISKUSSION AV MATERIAL Jag har först och främst valt att använda mig av Aristoteles egna verk. En nackdel med verken är att de är skrivna i en annan tid och kan tendera att vara gammalmodiga. Detta kan göra det svårt att implementera teorin i dagens samhälle och detta fall. Det kan även finnas vissa svårigheter att definiera begreppet utifrån hans verk då han inte skrivit om revolution konkret. Dock har han skrivit om politiken och människan, vilket jag får utgå ifrån och sedan försöka förstå hans världsbild och utifrån det försöka definiera begreppet. Aristoteles verk är den mest trovärdiga källan i min studie då det är en primärkälla. Dock är verket översatt till svenska och bearbetad av författaren till upplagan och boken. Jag anser ändå att verket har en hög reliabilitet och kan användas väl. Jag kommer naturligtvis granska boken med hänsyn till källkritik. Jag kommer även använda mig av böcker kring islamska revolutionen i Iran. Beroende på författare och tid påverkas och skrivs böckerna på olika sätt. Författare kan, utan problem, snedvrida händelser så det verkar, antingen positiva eller negativa. Detta kan hänvisas till begreppet tendens som ofta används inom källkritik. En historisk händelse eller liknande kan betraktas som tendensiös i den utsträckning som författaren har ett intresse att återge avsiktligt tillrättalagd information. (Esaiasson m.fl. 2012:285) Jag ska, under skrivandets och läsandets gång, vara så kritisk som möjligt till all litteratur jag kommer använda. VALIDITET OCH RELABILITET Validitet kan sägas vara i hur stor utsträckning vi empiriskt undersöker det som vi på den teoretiska nivån menar att vi undersöker. I Metodpraktikan är validitet definierat på tre olika sätt: 1) överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator; 2) frånvaro av systematiska fel; och 3) att vi mäter det vi påstår att vi mäter. De tre definitionerna brukar

4 ofta användas synonymt. (Esaiasson m.fl. 2012:57). Definition ett och två kan kallas begreppsvaliditet och definition tre för resultatvaliditet. God begreppsvaliditet med hög reliabilitet ger god resultatsvaliditet. (Esaiasson m.fl. 2012:63) I och med att det inte finns någon klar definition av vad Aristoteles anser vara uppkomsten till politisk revolution kan den empiriska undersökningen kanske inte stämma överens med de teoretiska förväntningar jag har. Det kan vara svårt att göra systematiska fel då min studie mest utgår ifrån att läsa och definiera. Om man istället ser till resultatsvaliditeten kan det precis som i första definitionen av begreppsvaliditeten brista om jag inte lyckas få fram en klar definition av Aristoteles synpunkter. Reliabilitet handlar istället om hur tillförlitlig min studie samt materialet jag använt är. Brister reliabiliteten orsakas först och främst slump- och slarvfel under materialinsamlingen och även bearbetningen. (Esaiasson m.fl. 2012:63) I och med att min studie inte utgår från att ta fram datainsamling, matematiska och statistiska beräkningar eller liknande, minskas sannolikheten att göra reliabilitetsmissar.

5 LITTERATUR Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wägnerud, Lena (2012) Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Fjärde uppl., Vällingby, Norstedts Juridik AB

Relevanta dokument

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens