Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald

Transkript

1 733G22: Statsvetenskapliga metoder Martina Johansson Metoduppgift 3 Industriellt skogsbruk vs biologisk mångfald

2 Problem Idag inser vi allt mer vilken resurs skogen är. Vi kan bygga hus i trä, köra bil och flyg med biogas, göra kläder av träfibrer etc. Alla dessa saker medför positiva saker för Sveriges ekonomi, som en nation med mycket skog, och även för klimatet. Skogen är en viktig industri och näring i Sverige. Att bygga hus i trä istället för betong reducerar inte bara betongens negativa miljöpåverkan utan bidrar även till att man lagrar koldioxid i byggnader. Istället för att trädet bryts ner och släpper ut koldioxiden planterar man ett nytt träd som får växa och ta upp koldioxid. Detta medför, åtminstone kortsiktigt, en förbättring av miljön och kanske en möjlighet att uppnå tvågradersmålet 1. Men att driva skogsbruk medför inte bara positiva konsekvenser för miljön. Tvärtom har det visat sig vara förödande för den biologiska mångfalden. Det är en avsevärd skillnad i artrikedom mellan en orörd skog och en skog där det bedrivs skogsbruk. I dagsläget finns det ytterst få orörda skogar i Sverige trots att många arter är helt beroende av just den typen av skog. Det artutdöende vi ser idag kan närmast jämföras med hur det såg ut när dinosaurierna dog ut, med den väsentliga skillnaden att det då var ändringar i klimat som var orsaken medan det idag är en enda art som breder ut sig på övriga arters bekostnad 2. Biologisk mångfald står mot skogsbruket och vi har alltså två miljöförbättrande åtgärder som inte är kompatibla. Hur ska vi prioritera? Politiken har satt upp två mål för skogsbruket; miljömålet och produktionsmålet. Miljömålet Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Proposition 1992/93:226 Produktionsmålet Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. Proposition 1992/93:226 Dessa ska vara jämställda, men många menar på att miljömålet i praktiken är underställt produktionsmålet med de förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden som detta medför Bernes, Claes. Biologisk mångfald i Sverige s

3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vi bör prioritera när två miljöförbättrande åtgärder ställs mot varandra. Frågeställning Den övergripande frågeställningen är: Hur bör man prioritera mellan skogsbruk och biologisk mångfald? För att få svar på det tar jag hjälp av två underfrågor som i analysen kan hjälpa till att leda fram till svaret på den övergripande frågeställningen: Hur har vi prioriterat fram till idag? Vad säger den aktuella forskningen? Strategi och design För att få reda på hur vi bör prioritera i en sådan här situation är det viktigt att ta reda på hur prioriteringen sett ut fram till idag och varför man prioriterat som man gjort. Någon typ av prioritering måste ha skett, då skogsbruk och biologisk mångfald som tidigare nämnts inte är kompatibla. Att synliggöra de skäl som ligger till grund för hur vi hittills prioriterat kan, när det vävs samman med nytillkommen forskning, ge svar på hur vi ska bäst ska gå vidare. Genom att göra en kvalitativ textanalys 4 av befintliga lagar och regler, inlägg i debatten samt genomföra samtalsintervjuer 5 kan man skapa sig en bild av situationen fram till idag. Genom att studera nytillkommen forskning på området kan vi även försöka skapa oss en bild av hur vi bäst går vidare. Efter genomgången forskning bör vi landa i en slutsats av tre möjliga: - Vi bör prioritera skogsbruket mer på bekostnad av den biologiska mångfalden. - Vi bör prioritera den biologiska mer på bekostnad av skogsbruket. - Vi har uppnått en bra balans idag och behöver inte göra omprioriteringar mellan dessa alternativ. Med dessa tre kategorier för ögonen redan från början bör risken för intressanta men irrelevanta utsvävningar minimeras 6. Val av specifik metod Först gäller det att samla på sig material som är relevant för det som ska undersökas. I mitt fall aktuell lagstiftning, intresseorganisationers inlägg i debatten, centralt placerade källor att intervjua samt aktuell forskning på området. Genom att välja ett fåtal viktiga källor uppkommer fördelen av att man kan gå djupare in på vad som faktiskt uttrycks, men man 4 Esaiasson, mfl. Metodpraktikan s. 210 och framåt 5 ibid s ibid s

4 riskerar samtidigt att missa potentiellt viktiga källor som skulle kommit med om en mer kvantitativ ansats gjorts 78. Jag vill finna de mest avgörande argumenten till varför det ena eller andra ska prioriteras och sedan ställa dessa mot varandra, snarare än att finna alla möjliga tänkbara argument för eller emot. Det valda argumentet ställer saken på sin spets 9. Det är en fråga om begränsning. Den kvalitativa textanalysen innebär att jag granskar de dokument jag valt ut i syfta att försöka göra en beskrivande analys. En variant av systematisk analys som skulle vara användbar här är att försöka att ordna argumenten i texterna logiskt, samt försöka att klassificera lagtext och forskning i grupper som stöder biologisk mångfald respektive skogsbruket. 10 För att komplettera textanalysen använder jag mig av samtalsintervjuer. Trots att man förmodligen skulle få fram ett svar med hjälp av ovanstående metod, väljer jag att komplettera med samtalsintervjuer. Detta för att få med även eventuella nyanser och fånga in oväntade svar 11. En risk med att endast granska ett tämligen begränsat antal texter är att man kan missa information som kan komma att ha inflytande på slutsatsen. Att intervjua några olika centrala 12 personer kan man komma åt argument som annars gått en förbi. I samtalsintervjun väljer jag semistrukturerade frågor där samtliga respondenter får samma frågor, men inga fasta svarsalternativ. Kritisk diskussion av källor och källmaterial samt validitet och reliabilitet Lagtexterna är att betrakta som tillförlitliga. Möjligen kan de vara svårlästa och svåra att förstå. Det kan även vara svårt att uppfatta hur lagen faktiskt implementerats. Finns det en skillnad mellan lagtexten och hur den praktiskt tillämpas? Exempelvis ska produktionsmålet och miljömålet vara likställda juridiskt, men somliga hävdar att så inte är fallet. Här kan man bli utelämnad åt intressenters åsikter i frågan. Detta kan vara intressant, men man får vara vaksam på att försöka belägga fakta. Jag kan dock sortera in lagtext som främjar biologisk mångfald i en kategori och lagtext som främjar skogsproduktion i en kategori. Att respondenterna, och inläggen i debatten, är partiska är inget problem för undersökningen. Själva syftet med intervjuerna är att få fram de tyngsta argumenten för respektive mot och respondenterna är således utvalda utifrån sina befattningar såsom skogsägare, biolog, ekonom. Man får dock vara uppmärksam när respondenterna uttrycker sakfakta, och granska det. Vad den aktuella forskningen beträffar så gäller det att se till att den blivit granskad och är validerad. 7 ibid s Beckman. Grundbok i idéanalys. s Esaiasson, mfl. Metodpraktikan. s ibid s ibid s ibid s

5 En risk med den kvalitativa textanalysen är att man väljer bort källor som eventuellt skulle lett en till en annan slutsats Det är en ofrånkomlig risk när det gäller den här metoden, men jag har försökt minimera detta genom att även använda mig av intervjuer. Ett problem med slutsatsdragningen 15 som man får när man jobbar med en kvalitativ metod är att man inte kan relatera sitt resultat till tydliga siffror på samma sätt som man gör med en kvantitativ metod. Här gäller det att visa tydligt vilken av de tre tänkbara slutsatserna min undersökning kan hamna i (se strategi och design ) och försöka redogöra för vad som väger över åt endera hållet. Ett annat problem som man alltid ska vara uppmärksam på är att forskaren lägger in egna erfarenheter Det är allmänt vedertaget att forskaren har på sig glasögon när man granskar och väljer ut material. Det jag kan göra för att minimera detta är att redovisa processen tydligt. Reliabilitet innebär frånvaro av systematiska och osystematiska fel, slump- och slarvfel under datainsamlingen och den efterföljande databearbetningen. Det är svårt att kommentera detta innan man gjort själva datainsamlingen, men det huvudsakliga problemet som kan uppstå här är ju om jag missat någon källa som skulle påverkat resultatet åt något håll. Validitet innebär frånvaro av systematiska fel och överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator. Vad menas med skogsproduktion och vad menas med biologisk mångfald? Detta måste jag förtydliga från början så att alla utgår från samma grund. Kritiskt reflekterade jämförelse Jag skulle även kunna använt mig av en kvantitativ metod. Genom att göra exempelvis en enkätundersökning där respondenter får svara på hur de prioriterar mellan olika alternativ. Sedan kan man jämföra detta med hur det ser ut idag och på så sätt komma fram till slutsatsen om den ena eller den andra sidan bör prioriteras eller om vi befinner oss i ett läge med bra balans. Här krävs dock ett stort urval av respondenter för att uppnå ett signifikant resultat och att benägenheten att svara på enkätundersökningar minskat kraftigt är allmänt känt. Den främsta orsaken till att jag inte valde denna metod är dock att jag framförallt vill bygga min slutsats på argument för och emot vardera sidan snarare än på tyckandet av respondenter som inte är så insatta på området. Det blir i slutändan en fråga om resurser och jag tror att den metod jag valt är det mest resurseffektiva för att uppnå ett resultat. Man kan givetvis göra undersökningar genom att försöka värdera skogsbruket och försöka värdera den biologiska mångfalden också, exempelvis med en CBA 18. Detta kräver dock mer resurser och kunskaper än vad man förfogar över vid en B-uppsats. 13 ibid s Beckman. Grundbok i idéanalys. s Esaiasson, mfl. Metodpraktikan. s ibid s Beckman. Grundbok i idéanalys. s

6 Källförteckning Tryckta källor: Beckman, Ludvig (2007). Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérus Förlag. ISBN: Bernes, Claes (2011). Biologisk mångfald i Sverige. Mölnlycke: Naturvårdsverket. ISBN: Esaiasson, Peter, m.fl. (2012). Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik AB. ISBN: Elektroniska källor: Dagens Nyheter. Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden. ( ). Hämtad den 25 september 2014 från: < Naturvårdsveket. EU:s klimat- och luftvårdspolitik. ( ). Hämtad den 28 september 2014 från: < Naturvårdsverket. Samhällsekonomiska analyser. (2013). Hämtad 28 september 2014 från: < 5