Metod-PM. Bakgrund. Syfte

Transkript

1 Metod-PM Bakgrund Det är i dagens Sverige väldigt svårt att undkomma den ständiga debatt som råder kring Sverigedemokraternas framgångar inom den parlamentariska sfären. De flesta är väldigt kritiska till detta främlingsfientliga parti och definierar inte sällan deras företrädare och anhängare inskränkta rasister, vilket i vissa fall möjligen stämmer. Men det är knappast troligt att tretton procent av Sveriges röstberättigade befolkning kan inkluderas i denna säregna kategori av individer. Det är även så att flera av distrikten med höga röstandelar för Sverigedemokraterna kantas av hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå, det vill säga ett tydligt utanförskap från det offentliga samhället. Det är även allmänt vedertaget att män är överrepresenterade bland väljarna. Sett till dem förutsättningarna så är det inte särskilt förvånande att en person väljer att lägga sin röst på ett parti som säger sig komma med riktiga förslag och i sitt valmanifest beskriver sig som beskyddare av en traditionell föreställning av Sverige, där det till synes var mycket bättre. Detta medan man från Sverigedemokraternas sida menar att övriga riksdagspartier bråkar sinsemellan för att behålla väljare, istället för att föra en enligt dem ansvarsfull politik. Anders Widfeldt beskriver i Politik, protest, populism från 2005 hur de högerpopulistiska vissa av högerpopulistiska partierna övergått i en fjärde fas (till exempel Dansk Folkeparti), vilket innebär att de legitimerats i det politiska sammanhanget. Ett parti i den fjärde fasen riktar vanligtvis sin kritik mot Islam istället för att vara direkt invandrarkritisk och betonar dessutom klassiskt social-konservativa frågor i högre grad. 1 Då den boken författades kunde inte Sverigedemokraterna ses som ett högerpopulistiskt parti som nått den fjärde fasen och legitimerats i svensk politik, men sett utifrån dagens parlamentariska läge så kan det åtminstone anses att partiet kommit närmat kommit en bra bit på vägen. Syfte Syftet med den här studien är i grund och botten att uppmärksamma den typiske SD-väljaren, det vill säga män som är boende i mindre orter. Trots att Sverigedemokraterna som parti spelar en betydande roll för studiens utformning så kommer fokus huvudsakligen läggas på studiens 1 Anders Widfeldt, Högerpopulismen: ett växande politiskt fenomen, i Politik, protest, populism, red. Joakim Ekman & Jonas Linde, (Malmö, 2010), s.166.

2 deltagare. Detta för att genom deras syn på samhället med dess institutioner och makthavare kunna urskilja åtminstone en del av den grundläggande samhällsproblematik som lett till att ett högerpopulistiskt parti nått så stora framgångar i Sverige. Frågeställningar Hur ser den typiske anhängaren av Sverigedemokraterna på Sveriges makthavare? Vilka är de underliggande motiven för Sverigedemokraternas framgångar? Hur ser deras bild av ett idealsamhälle ut? Val av strategi och design Detta kommer vara en empirisk studie av kvalitativ karaktär vars data kommer inhämtas från intervjuer som skall skildra ett antal individers syn på sin verklighet. Förutom sina sympatier för Sverigedemokraterna så kommer studiens deltagare avgränsas till manliga individer som bor i kommuner där Sverigedemokraterna har stark representation samt att de upplever någon form av utanförskap. För att komma i kontakt med informanter kommer jag utgå ifrån ett så kallat snöbollsurval, vilket innebär att de personer som kommer ingå i studien kontaktas via en andra part som har god kännedom om lämplig individer för ändamålet 2 Intervjuerna kommer spelas in för att sedan skrivas så att de kan analyseras vidare, där diskursanalys kommer användas som analysverktyg. Den kvalitativa metodologin passar sig särskilt väl för detta ändamål då den syftar till att undersöka silhuetter som kan te sig mer subtila och mindre uppenbara men ack så betydelsefulla för textinnehållet, istället för att rikta sig mot hård fakta för att påvisa ett samband. 3 I och med att detta rör sig om en liten kvalitativ studie så finns det ingen anledning att sträva efter någon form av empirisk generaliserbarhet. 4 Dess huvudsakliga syfte är att framhäva och problematisera rådande strukturer. I en eventuell förlängning skulle resultatet kunna ligga till grund för vidare forskning, men så långt kommer inte den här studien föras. Metodologisk ansats Intervjuer Som metod för datainsamling kommer jag som jag tidigare nämnt använda kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa forskningsintervjun är i till stor del baserad på ett samtal mellan intervjuaren och 2 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö, 2009), s Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, (Vällingby, 2012), s Esaiasson m.fl., s. 158ff.

3 den intervjuade, där kunskapsproduktionen skapas genom det personliga samspelet i intervjun. Till skillnad från en kvantitativ intervju så är de frågor som formuleras inte formade för direkta svar, utan av mer generell karaktär. Detta tillåter intervjupersonen att ge mer reflekterande svar som gör att tyngden läggs på dennes egna uppfattningar, istället för forskarens intressen som är fallet i en kvantitativ intervju. Detta ligger till grund för en djupare förståelse av intervjupersonens verklighet. För den information som förmedlas i intervjun ska vara av god kvalitet att ställs höga krav på forskarens tidigare kunskaper inom området för att kunna följa upp intressanta resonemang med följdfrågor. 5 En kvalitativ intervju kan vara antingen vara av strukturerad- eller semi-strukturerad form och jag kommer utgå från den senare varianten. Det innebär att forskaren har ett antal öppet formulerade frågor eller teman att utgå från, vilket passar sig bättre för min studie eftersom den har ett förhållandevis tydligt fokus och att fler intervjuer kommer genomföras med ett visst mått av jämförbaret. 6 Eftersom den samhällsproblematik som jag ämnar belysa i vissa fall kan ses som tabubelagd och genomsyras av fördomar så är min förhoppning att en mer samtalsartad intervju där informanten tillåts beskriva sina åsikter minskar rädslan för att misstolkas ge upphov till ett rikt material. Som ovan nämnt så är inte detta en studie vars syfte är att kunna urskila tydliga samband, men jag vill ändå få ett föreställning av rådande strukturer och därför anser jag den semi-strukturerade intervjuformen vara lämplig. Intervjuerna kommer att skrivas ut Analysmetod För att bearbeta den empiriska data som samlats in genom intervjuerna kommer ta hjälp av diskursanalysen. Det som främst utmärker den diskursanalytiska metoden är dess avseende att belysa maktförhållande. Det som också är säreget för metoden är dess fokus på språket och dess inverkan verkar för konstruktionen av en verklighet. Genom att analysera en interaktion kan diskurser brytas ut ur ett sammanhang som sedan synliggör en tidigare dold verklighet. 7 Jag anser att valet av analysmetod passar sig särskilt väl på grund av dess tydliga inriktning på maktrelationer, då jag utifrån mina studiedeltagare har för avsikt att åskådliggöra maktstrukturer i samhället som kan ha lett till Sverigedemokraternas framgångar. Genom att inrikta mig på 5 Bryman, s Bryman, s Esaiasson m.fl. s. 212.

4 språkliga tongångar tror jag även att diskursanalysen utgör ett gott verktyg för att framhäva tankegångar som döljs bakom slentrianmässiga utsagor. Källkritisk diskussion Eftersom min primära data är tagen direkt ur empirin vilket så ställs särskilda krav på mig som kritiskt tänkande forskare. Eftersom mitt forskningsämne i hög grad rör synen på politik så finns det en potentiell risk att studiens deltagare har särskilda avsikter för sitt deltagande, vilket jag bör ha i åtanke för att inte intervjukvaliteten ska kompromissas. Det är viktigt att skilja mellan berättelse och dess berättare 8 Enligt Bryman så är det bästa sättet att konfrontera den typen av problematik att innan intervjun vara väl påläst inom området. 9 Min förhoppning är dessutom att en tydlig frågeguide kan var till god hjälp för att undvika denna potentiella problematik. Den tidigare forskning som kommer användas för att stödja studien kommer att vara vetenskaplig litteratur och vetenskapliga artiklar som alla kan bedömas som säkra sett utifrån kriterierna för äkthet, oberoende och tendens. I och med att detta rör sig om ett forskningsområde som under mycket lång tid berörts utifrån olika vinklar, så kommer sannolikt kravet för samtidighet ha stor betydelse för studiens utformning. 10 Jag hänvisar tidigt till Anders Wideldts som beskriver hur högerpopulismens utveckling tenderar att skifta i karaktär. Av den anledningen kommer jag lägga särskild vikt på källans tidsenlighet. Jag ämnar använda källor som inte är äldre än tio år. Validitet och reliabilitet Validitet ses vanligtvis utifrån tre aspekter; överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator, frånvaro av systematiska fel samt att vi faktiskt mäter det som vi ämnar mäta. De två första aspekterna bildar ofta samlingsbegreppet begreppsvaliditet medan den tredje kallas resultatsvaliditet. Begreppsvaliditeten definieras genom relationen mellan teoretisk definition och operationell indikator. Graden av överensstämmelse kan kontrolleras de teoretiska begreppen bestämts och operationella verktyg tagits fram. Resultatsvaliditeten fastställer huruvida det vi planerat att mäta faktiskt igenstämmer med det som faktiskt har mätt. Detta kan utvärderas först efter att studien är genomförd. I detta ligger även den så kallade reliabiliteten som verkar för studiens tillförlitlighet genom att inriktas mot osystematiska och slumpmässiga 8 Esaiasson m.fl., s Bryman, s Esaiasson m.fl., s. 282ff.

5 fel som kan ha uppkommit under studiens gång. Växelverkan mellan begreppsvaliditeten har reliabiliteten fastställer slutligen resultatsvaliditetens kvalitet. 11 I och med att den studie som jag har för avsikt att genomföra är av kvalitativ karaktär så blir graden av validitet mer problematisk att mäta som fallet hade varit vid en kvantitativ studie. Bristen på mätbarhet har ofta kritiserats bland kvantitativa förespråkare. De kvalitativa tänkarna försvarar ofta sin metod genom att antyda att de studerar en verklighet som skapats av individer som ingår i studien och menar att den kvantitativa validiteten främst undersöker en verklighet som konstruerats av forskaren. 12 Gällande validiteten specifikt i min studie så är min förhoppning att den är god då jag inte har för avsikt att utkristallisera tydliga svar, utan snarare antydningar av rådande strukturer. Med detta som utgångspunkt så finns dessutom utrymme för viss flexibilitet. I och med att intervjuerna kommer transkriberas så kommer sannolikt risken för osystematiska fel minimeras. Alternativ metod En alternativ metod till diskursanalysen skulle kunna vara en argumentationsanalys. Med argumentationsanalysen som underlag för studien så de grundläggande fundamenten för de argument studiens informanter för bli centrala för studien. En argumentationsanalys gör sig emellertid som analysmetod för situationer av debattkaraktär, vilket inte är fallet i min studie. 13 Det skulle antagligen vara möjligt, men då skulle sannolikt studiens resultat påverkas på ett sådant sätt att den snarare belyser mina studiedeltagares potentiellt onyanserade bild av politiken, än de strukturer som ligger till grund för den. 11 Esaiasson m.fl., s. 57ff. 12 Steinar Kvale & Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, (Lund, 2010), s. 262ff. 13 Esaiasson m.fl., s. 211.

6 Referenser Bryman Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö, 2009), s Esaiasson Peter m.fl., Metodpraktikan, (Vällingby, 2012), s Kvale Steinar & Brinkmann Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, (Lund, 2010) Widfeldt Anders, Högerpopulismen: ett växande politiskt fenomen, i Politik, protest, populism, red. Ekman Joakim & Linde Jonas, (Malmö, 2010)