Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM

Transkript

1 Bakgrund Under flera decennier har Sveriges försvar successivt minskat i storlek. Detta har framförallt under de senaste åren återigen börjat få stort utrymme i debatten. Rapporterna kring behovet och det önskvärda av ett stärkt försvar går isär. En del rapporter har tidigare hävdat att försvaret har god kapacitet att försvara sig mot inkräktare även med ett mindre försvar 12. Samtidigt har det under de senaste åren kommit uttalanden som gör gällande det motsatta 3. Även åsikterna kring de moraliska aspekterna av ett större försvar och utformningen av densamma, skiljer sig både bland riksdagspartierna och den stora allmänheten. Det finns därför utrymme och behov utav analys och granskning var Sverige står i försvarsfrågan. Finns det en generell linje som är gångbar i denna fråga. Kan man genom att granska debatten och studera idéflödet både historiskt och i nutid komma fram till ett antagande om lämpligheten av ett större försvar. Syfte och frågeställningar Jag ämnar i denna undersökning att studera huruvida det är önskvärt för Sverige att ha ett större försvar. Jag kommer rikta in mig på att studera opinionsmässigt underlag snarare än att försöka gå in på någon djupare teknisk analys som inte är möjlig. Detta då den mesta information rörande försvarskapacitet är sekretessbelagd, samt att min egen kunskap inom området inte är tillräckligt bra för att kunna ha möjlighet att genomföra en analys. För att besvara denna fråga tänkte jag först skaffa mig en bredare uppfattning - som underlag 1 Helge Löfstedt, Sverige och Rysslands militära kapacitet, FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut, 8/10-00 ( ( 2 Nato kvalitetsstämplar Sveriges nya försvar, Publikation på Regeringens hemsida, 25/7-11, ( 3 Lönnaeus, 15/5-08

2 för senare argumentation - genom att studera eventuell korrelation mellan försvarets nuvarande och dåtida storlek samt utformning; som en effekt av den folkliga opinionen rörande försvaret samt rådande uppfattning om hotbilden mot Sverige. Bör man utöka storleken på Sveriges armé jämfört med nuvarande storlek? Hur stor inverkan på storleken på försvaret har folklig opinion och upplevd hotbild haft? När det gäller frågeställningen kring försvarets storlek avser jag här att se till personalstyrka och inte till teknisk kapacitet (exempelvis marina resurser eller flygvapen). Utöver det kommer jag i studien fokusera på att beskriva och granska ett historiskt förlopp, för att sedan utifrån iakttagelser från tidigare perioder och nuvarande situation försöka anlända till en slutsats utifrån de empiriska fynd som görs i studien. Strategi och design Denna studie är främst tänkt att inrikta sig mot kvalitativa studier. Med detta tänker jag framförallt granskande av texter, både dokument från berörda statliga institutioner likväl argumenterande artiklar och debattinlägg i frågan. Tanken är att vid granskning anta en noggrann idé- och källkritisk hållning. För att kunna generera sakliga och vetenskapligt empiriska resultat krävs det att jag är noggrann i min metod att gå igenom källorna och även sortera bland dessa. För att illustrera kan jag peka på vikten av att veta vilka källor som är relevanta för studien samt vilka som säkrast visar på de samtida ideologiska strömningar som styrt debatten. Vid granskande av politiska inlägg och texter krävs det att jag noggrant granskar ideologiernas och utspelens underläggande värderingar och föreställningar 4. För att tydliggöra kan ett utspel, idéprogram eller liknande sägas agera i ett intresse (speciellt i laddade frågor som t.ex. försvaret), men i själva verket har andra underliggande intressen. Att ha insikt i 4 Beckman, Grundbok i idéanalys, Santérus förlag, 2005

3 detta förenklar granskning av texter och gör det lättare att överskåda argumentation och andra kontextuellt viktiga iakttagelser. Exempel på detta är att granska hur stor inverkan tidigare debatter och tongångar har styrt policy på generell nivå, dvs. har en förändrad syn angående hotbilden mot Sverige också bidragit till en minskad försvarsmakt. Studien som helhet är till största del beskrivande. Detta då vi i likhet med beskrivande studier framförallt vill granska ett när/var/hur-förlopp som sedan ska mynna ut i ett antagande utifrån empiriska fynd 5. Alltså kan en del av undersökningen innehålla iakttagelser såsom när försvaret var som störst, hur yttrade det sig då i debatten var stödet stort? De kvantitativa inslag som förekommer i studien kommer bestå av enstaka siffror rörande storleken på försvaret under olika tidpunkter. Kan även hända att jag kommer att ta del av andra eventuella kvantitativa studier som bedöms vara av intresse (såsom SCB-statistik). Samtidigt som detta sker krävs ändå för att skapa en tydlighet för läsaren en viss distinktion mellan olika källor, begrepp och studerade objekt. Vid frånvaro av stringens kan granskningen av undersökningen försvåras. Ytterligare åtgärd som är av vikt är att operationalisera för undersökningen viktiga begrepp detta med tanke på att mina för undersökningen valda operationaliseringar kommer att ha stor inverkan på resultat och säkerheten kring densamma 6. En sista basal men väsentlig del är att vara tydlig med vilka avgränsningar som görs så läsaren enkelt kan överskåda omfattningen av studien samt den utsträckning som mätning och granskning bör tillskrivas utifrån valda avgränsningar. Specifik Metod Jag kommer samla ihop material genom att studera artiklar och texter. Dessa kommer sedan att granskas för att om möjligt kunna ge en överskådande blick över hur idéströmningarna har 5 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, sid Esaiasson m.fl., sid. 55

4 varit samt hur det ser ut idag. Jag kommer att granska texter och artiklar (både tidnings- och historiska artiklar) sakligt utan att lägga in några egna värderingar i de åsikter som eventuellt kommer att presenteras. De underlag som presenteras kommer sedan komma att bli underlag till min beskrivande forskningsstudie, såtillvida de bedöms som hållbara. Jag kommer dock inte generalisera resultat om det inte finns anledning att göra detta då det lätt leder till felaktigheter och ifrågasättanden av studiens reliabilitet. Vid studerande av texter där jag finner att åsikterna är vitt skilda finns det ingen anledning att försöka hitta någon generell linje eller åsikt, utan då ställs åsikterna mot varandra och genererar underlag precis som allt annat till min studie. När det kommer till studiet av texter kommer jag att studera debatt- och vanliga artiklar från relevanta och representativa tidningar från olika delar (t.ex. DN, GP etc.) för att få en mer rikstäckande uppfattning hur debatten varit och är just nu. Jag kommer även att använda mig mycket av publikationer från Regering och Riksdag från debatter och utfrågningar relaterade till försvaret, samt eventuell tillgänglig statistik information från SCB. En annan väldigt viktig källa till information som jag kommer att använda mig av är Försvarsmaktens olika publikationer som ofta ligger till grund för efterföljande debatter och åsiktsbildande ute i samhället. Källkritisk diskussion Jag bedömer mina kommande källor som säkra. Till de mest säkra bedömer jag Regeringen och Riksdag; som har mindre utrymme att vinkla offentliga publikationer eller slänga sig med felaktiga siffror än vad exempelvis tidningar har. Även Försvarsmakten får anses vara en utav de säkraste källorna. Men givetvis kan även de vinkla statistik eller uttrycka sig på ett sätt så det gynnar deras hjärtefråga. För en annan alternativ sida, kanske än mer oberoende, finns SCB som också har ytterst hög säkerhet i sina uppgifter. Den mest kritiska punkten blir att granska tidningar och eventuella skildringar i böcker kring ämnet. Där är det även viktigt att granska under vilka omständigheter som artikeln/arbetet/publikationen kom till. Omständigheterna kan påverka innehåll eller till och

5 med ligga till grund för att artikeln exempelvis skrevs från första början 7 Statsvetenskaplig Metod Framförallt tidningar och böcker blir i de allra flest fall sekundärkällor, vilket gör att jag ofta kommer att behöva följa upp vilken ursprungskälla som försett mitt material med information. Där blir fördelen större med framförallt Försvarsmakten att det om något får anses vara en primärkälla vilket gör att den får anses som väldigt säker. Även Regering och till viss del Riksdag får i de flesta fall ses som en primärkälla då de jobbar nära med försvaret i och med verksamhetsuppföljningar och dylikt. Dock får man ha i åtanke att både Regering och Riksdag även övriga källor kan vara tendentiösa i sitt sätt att återge information. I detta fall då återge historier felaktigt, alternativt snedvrida statistik i syfte att återge en bild som gagnar deras intressen 8. En viss fördel med min studie är att jag kommer att studera mycket debattinlägg och annat åsiktsbaserat material. Kring detta material är jag ute efter att studera åsikterna, vilket gör att jag inte i samma utsträckning behöver följa upp eventuella källor utan mer ägna mig åt att studera åsikterna i sig. Reliabilitet och validitet För att uppnå en god validitet för mina resultat krävs det att jag undviker eventuella operationella fel eller andra grundläggande systematiska fel som kan påverka studien i negativ riktning. Utöver det krävs även att jag skapar god reliabilitet för studien genom att samla in data genom ett riktigt förfaringssätt samt undvika eventuella tolkningsfel till följd av eventuellt slarv eller ouppmärksamhet etc. 9 I denna studie hänger mitt resultat ihop med hur min teori genererar ett för studien hållbart resultat. Misslyckas jag med att operationalisera rätt och jobba utifrån en lämplig teori kommer mitt resultat också att mista sin reliabilitet. Därför krävs det att jag vid eventuella misstankar omprövar teori och tillämpning. Slutligen är det även av vikt att jag noggrant håller mig till det jag avsett att undersöka för att få god resultatsvaliditet Esiasson mfl. Sid Esiasson mfl. sid Ibid., sid Ibid, sid 55

6 Annan alternativ metod En alternativ metod som jag kunde ägnat mig åt är intervjuer. Jag kunde exempelvis utfört informant-intervjuer med sakkunniga politiker och personer med insyn i militären som kunde bistå med information till mina frågeställningar. Problemet med detta hade främst bestått i den stora resursåtgång som hade krävts för att genomföra intervjuer. Jag hade dessutom behövt utföra flertalet intervjuer för att få en så rättvis bild som möjligt, samt ett så brett forskningsunderlag som kan föranleda ett hållbart forskningsresultat. Hade jag haft en mer rigid åsiktsstudie inriktad enbart mot folkets åsikter kring försvaret kunde jag genomfört opinionsundersökningar bland slumpmässigt utvalda, för att få svar på framförallt min första fråga. Men med tanke på de mål och frågeställningar jag satt upp för studien känns det inte som om någon av dessa metoder hade försett mig med det rätta underlaget. Det hade kanske kunnat svara på delfrågor, utvecklat befintliga frågor eller skapat nya - men det hade inte ensamt kunna generera ett tillfredsställande resultat utifrån mina frågeställningar. Källor Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, fjärde upplagan, Nordstedts Juridik, 2012 Beckman, Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Santérus förlag, 2005 Artiklar Helge Löfstedt, Sverige och Rysslands militära kapacitet ( (

7 Regeringen, Nato kvalitetsstämplar Sveriges nya försvar ( Olle Lönnaeus, ÖB: Landet kan inte försvaras (