Källkritisk metod stora lathunden

Transkript

1 Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt att du kritiskt granskar material som du hittar på nätet. Det är egentligen bara du själv som kan avgöra om texten, bilden, mjukvaran, ljudfilen m.m som du har funnit motsvarar dina egna förväntningar och kvalitetskrav. Innehåll 1. Ämne och omfång 2. Objektivitet 3. Aktualitet 4. Upphov/ansvar 5. Kommersialism 6. Målgruppsanpassning 7. Form, layout och navigering 8. Lathund 1. Ämne och omfång passar webbsidan min uppgift eller arbete? En webbplats är strukturerad på ett annat sätt än tryckta källor. Eftersom man bara kan se en skärmbild i taget, är det inte alltid lika lätt att få ett snabbt grepp om innehållet som i något man har i händerna eller på skrivbordet. En webbplats ska vara lättnavigerad. Man ska direkt förstå hur man ska ta sig fram bland informationen och ämnet ska genast stå klart. Det är också viktigt att se om ämnet behandlas på djupet, på bredden eller bådadera. Träna dig att tänka på: Är titeln tydlig? Säger den något om innehållet? Finns det en introduktion som talar om vad man kan hitta på sidorna? Handlar materialet om de frågor du vill undersöka? Är materialet ytligt eller går det på djupet av de frågor du vill undersöka? Täcker det flera olika aspekter? Tar det upp närliggande frågor och problem? Är materialet användbart för det du ska göra? Får du svar på väsentliga frågor?

2 Kan man bedöma om innehållet är riktigt/sant? Behöver det kompletteras med ytterligare källor? Är det unikt, eller kan man hitta samma typ av information - eller bättre - på andra ställen? Finns det länkar som ger ytterligare information i ämnet/frågan/problemet? Presenteras eller bedöms innehållet i dessa länkar? Är språket bra, eller finns det mycket felstavningar, jargong och så vidare? Finns det en källförteckning? Ger förteckningen möjligheter till interaktivitet? Kan du påverka innehållet eller få kontakt med utgivaren? 2. Objektivitet Det är viktigt att skilja på webbplatser med faktainnehåll och webbplatser med debattinlägg, synpunkter, propaganda och så vidare. Du kan ha nytta av båda typerna i dina uppgifter eller arbeten, fast på olika sätt. Webbplatser hos till exempel myndigheter och etablerade organisationer kan ses som "fakta" platser. Man kan oftast utgå ifrån att de beskriver sin verksamhet på olika sätt och att det de säger är "sant" ur den speciella myndighetens/organisationens synpunkt. Likaså kan man utgå från att statistik och rapporter från myndigheter inte är förvanskade. Det finns dock stora risker med myndigheters webbsidor i icke-demokratiska länder. Där bör man vara mycket vaksam på vad det är för information som skrivs. Debattinlägg, tidningsartiklar, politiska partiers hemsidor och personliga hemsidor kan ta upp både intressanta och brännande problem men speglar ofta en subjektiv syn på verkligheten. De kan vara mycket faktaspäckade och intressanta men kan kompletteras med andra källor som tar upp samma frågor, om man till exempel vill undersöka hur de belyses från olika håll. Tänk dock på att tidningsartiklar inte alltid skrivs av helt objektiva journalister. Ett tips är att kolla upp vad tidningen journalisten skriver i har för politisk färg eller om den är oberoende. Det är absolut inte fel att använda "vinklade" - subjektiva - sidor i en undersökning om syftet är att just undersöka problemet från olika håll eller att redogöra för en specifik ståndpunkt. Däremot är det bra att vara extra uppmärksam på hur argumentationen underbyggs, vilka källor man använder och så vidare.

3 Fundera över dessa saker när du vill använda en Internetkälla: Verkar uppgifterna riktiga? Dubbelkolla med andra källor! Är avsändaren trovärdig? Är det en etablerad myndighet/organisation/sakkunnig person som står för uppgifterna? "Synpunkts-/debattsidor" Verkar det vara personliga åsikter? Vad är syftet med webbplatsen? Är syftet uttalat? Stämmer innehållet med syftet? Är webbplatsen engagerande, väcker den frågor och lust att gå vidare? Utmanar den användaren till reflektion, diskussion, jämförelse, egen forskning och egna slutsatser? Hur underbyggs personliga åsikter med fakta? Redovisas alla fakta eller undviks vissa? Dubbelkolla med andra källor! Är påståenden underbyggda med tillräckligt mycket fakta, tillräcklig bredd, tillräckligt djup, eller känns argumentationen "tunn"? Är texterna odelat positiva eller negativa? Har den som uttalar sig goda kunskaper på området? I vilket sammanhang har webbplatsen kommit till, vad är syftet? (Att förmedla fakta, kunskap, idéer, åsikter eller propaganda?) Kan man hitta fler källor som tar upp samma frågor? Redogör dessa källor för andra fakta, åsikter och idéer? Har du andra åsikter än den som skrivit materialet? Finns det uppgifter som du anser, eller misstänker, är felaktiga? I så fall: Hur hittar du de riktiga uppgifterna och går det att bevisa att dessa uppgifter är sanna? 3. Aktualitet Många webbsidor blir snabbt inaktuella. Därför är det viktigt att kontrollera om de platser du vill använda verkar "välskötta". Om de uppdateras hela tiden och länkarna fungerar kan man utgå ifrån att den ses över med jämna mellanrum - att den som sköter webbsidan känner ansvar för sina användare. Det är dock viktigt att titta efter

4 om sidorna innehåller information och fakta om sådant som förändrar sig ofta. Det finns ju saker som inte förändras också. Undersök: Hur gammalt materialet är. Om det över huvud taget är daterat. Om det har betydelse om det är gammalt eller nytt. När sidan senast uppdaterades. 4. Upphov/ansvar Det är lätt att publicera sig på Internet. Aldrig tidigare har "vem som helst" haft så stora möjligheter att enkelt nå en bred publik. Detta betyder att man alltid måste vara extra vaksam på vem som har ansvaret för sidan. Ibland finns ingen uppgift alls om upphovsman eller organisation. Sådana resurser kan knappast användas i undervisningen; det bör alltid gå att hänvisa till en källa och ett upphov. Du bör undersöka: Hur har resursen kommit till? Vem skapade den? Presenterar sig upphovsmannen eller organisationen? Vem driver den? Varför finns den? Framgår det om upphovsmannen är en känd auktoritet på området? Är resursen publicerad av en institution eller privatperson? Ofta kan man avgöra detta om adressen innehåller tilde-tecken (~). Gör den det är det sannolikt en personlig hemsida. Finns det en e-postadress till upphovsmannen eller organisationen? 5. Kommersialism Många webbplatser är kommersiella och gör reklam för en vara eller en tjänst. Dessa sidor kan ha ett visst värde även när du söker information för ett skolarbete. Många företagssidor kan vara ytterst informativa, ge svar på frågor och upphov till diskussion. Det viktiga är att vara medveten om att resursen är odelat fördelaktig för företaget i fråga. För jämförelser av till exempel ekonomiska-, miljö-, produkt- och managementfrågor eller kritiska studier i marknadsföring, är företagssidor utmärkta.

5 Om du använder kommersiella sidor ska du vara uppmärksam på: Att de innehåller information som är odelat positiv till det egna företaget. Att företag kan överdriva sin betydelse. Att företag kan överdriva sitt engagemang i samhällsfrågor, till exempel när det gäller miljön. Att syftet med all företagsverksamhet ytterst är att öka vinsten och skapa goodwill. Använd alltså sidorna i ett uttalat syfte: undersökande, kritiskt, jämförande och så vidare. 6. Målgruppsanpassning Den som vill delge andra människor information, kunskap eller fakta tänker oftast på dem han eller hon vänder sig till. Samma saker kan presenteras olika beroende på målgruppen. En sida om solsystemet ser till exempel väldigt annorlunda ut om den är gjord för barn, populärvetenskapliga journalister eller vetenskapsmän. Träna dig i att tänka i målgrupper! En lärobok som du använder är riktad till dig som elev och anpassad till ditt stadium i skolan. På Internet hittar du sidor som är anpassade till massor av olika målgrupper. Försök lära dig att bedöma om det du vill använda passar just dig och syftet med din undersökning. Var uppmärksam på: om man talar om vilka resursen riktar sig till om man förklarar varför just de här sidorna är användbara för målgruppen om det är lätt eller svårt att förstå innehållet om innehållet passar för det arbete du ska göra. 7. Form, layout och navigering: Det första intrycket av en webbplats beror till stor del på sidans kombination av text och bild, dess layout. En bra layout skapar en struktur och hjälper dig att finna den information du söker. Tydliga rubriker och ikoner gör det lättare att navigera, men det är lika viktigt att varje bild eller ikon har en funktion och inte bara finns som dekoration på sidan. Titta på sidan och fråga dig: Är det lätt att hitta den information jag söker?

6 Finns det en förteckning över innehållet? Finns det bilder på sidan? Hjälper bilderna till att berätta om innehållet? Är texten lätt att se och läsa? Passar text och bilder bra ihop?