Övningar Källkritik på nätet

Transkript

1 Övningar Källkritik på nätet

2 Varsågod, här serverar vi lektionsövningar till Internetguiden Källkritik på Internet som är skriven av Kristina Alexanderson. Har du missat guiden kan det vara klokt att läsa den först. Du hittar den på Övning 1. Skolans webbplats. Gå in på skolans webbplats och titta igenom den. Vad möter besökare? Beskriv webbplatsens innehåll. Vilket syfte har innehållet på webbplatsen? Finns det flera? Sammanfatta huvudsyftena med webbplatsen. Är det att: Informera Sälja Underhålla Någonting annat? Motivera ert ställningstagande med hjälp av exempel. Gör sedan en analys av webbplatsens innehåll utifrån källkritikens klassiska kriterier. Titta på innehållet och bedöm om källan är: Äkta Är webbplatsen vad den utger sig för att vara? Hur vet en besökare det? Är webbplatsen äkta eller falsk? Hur kan en besökare ta ställning till det? Hur vet ni? Motivera och ta fram exempel. Aktuell Är informationen aktuell eller inte? Hur vet en besökare det? Motivera och ta fram exempel. Hur påverkar aktualiteten källans trovärdighet? Oberoende Är webbplatsen fristående eller inte? Hur bedömer ni källans beroende? Titta på webb adressen, är webbplatsen fristående? Är den en del av en kommunal webbplats? Till vilka webbplatser länkar webbplatsen? Om den är beroende av andra källor hur framgår det? Tendensiös Är informationen på webbplatsen vinklad? Finns det några värderingar som webbplatsen förmedlar? Om så är fallet, vilka? Dra slutsatser om källans trovärdighet genom att koppla analysen till syftet med webbplatsen. Är det en tillförlitlig källa? Om ja, för vem? Eller vilka? För en elev som vill börja på skolan? Varför i så fall? Om inte, varför inte? Kommentarer: Du bör påpeka att syftet med att använda skolans webbplats naturligtvis påverkar hur de bedömer möjligheterna att använda den.

3 Övning 2. Öva de källkritiska begreppen. Låt eleverna resonera kring den klassiska källkritikens kriterier utifrån skolans webbplats. Uppgiften är att söka information och granska webbplatsen utifrån en av rollerna angivna nedan: Blivande elev Nyfiken förälder Arbetssökande lärare Att tänka på: Avgörande för att granska en källa är att du tillsammans med eleverna klargör vilket syfte du som söker informationen har. Du värderar källan utifrån vilken roll du har eller ditt syfte med besöket på webbplatsen. Fungerar skolans webbplats som en källa för dessa olika roller? Finns det information för en blivande elev, en nyfiken förälder och en arbetssökande lärare? Övning 3. Diskutera svårigheten med att granska digitala källor Fortsätt använda skolans webbplats som exempel. Vilka svårigheter upplever ni med att granska webbplatsen? Resonera med dina elever kring de utmaningar som Internet medför för den som ska granska källor. Olika medieformat Lättheten att förvanska information Att informationen förändras Anonymiteten Okunskap Vad krävs för att du ska klara av att göra en grundläggande källkritisk granskning? Gör en sammanfattande slutsats om hur information presenteras i mediet, samt om själva innehållet. Avslutande fråga till elever: Kan skolans webbplats göra något för att bli mer trovärdig, tydlig gentemot en blivande elev, en undrande förälder, en lärare som söker ett arbete på skolan? Ge tips!

4 Övning 4. Bloggen som källa Titta på olika bloggar och fundera kring hur bloggarna presenterar sig: Vem står bakom källan? Hur presenterar sig bloggaren? Vem står bakom webbplatsen? Vad är syftet med bloggen? Värdera hur och om du skulle kunna använda bloggen som källa, resonera med hjälp av vår checklista. 1. Syfte och sammanhang Vid användning av källor, eller då du bara vill värdera källor, är det vettigt att först reflektera över i vilket syfte och sammanhang källorna ska användas. Det gäller även de sammanhang källorna redan förekommer och används. Vilken källa du kommer att använda beror på vilken uppgift du har att lösa och sammanhanget kommer att hjälpa dig att bedöma källans trovärdighet. I valet av källa är frågan om vad du söker svar på viktig. 2. Avgränsning och mål Med tanke på att Internet är riktigt stort och information är sammanlänkad med annan information i stora komplicerade strukturer, är det förnuftigt att sätta upp avgränsade mål för din källgranskning. Avgör i förväg vad du vill åstadkomma med dina efterforskningar och bestäm en tidpunkt då behöver vara färdig. Det är annars lätt hänt att du samlar på dig för mycket överskottsinformation och lägger ned för lång tid på något som kunde varit klart för länge sedan. 3. Kritisk inställning Som tidigare nämnts är en skeptisk och objektiv hållning den framgångsrike källgranskarens främsta egenskaper. Ofta förenklas källkritik till att söka svar på om källan är vad den utger sig för att vara. I ett gediget källkritiskt arbete ingår även analys och efterföljande slutsatser kring hur du värderat källan i förhållande till på vilket sätt du använt den. 4. Kriterier och checklistor Använd de kriteriebegrepp och checklistor som finns i den här guiden. Efter ett tag kommer du att kunna dem utantill. Då går det snabbt och enkelt för dig att dra slutsatser om vem eller vilka som står bakom källan, vad den eller de vill och om informationen är av bra eller dålig kvalitet. 5. Välj rätt sorts källa Om uppgiften är att ta reda på hur ungdomar i Sverige klädde sig i slutet av 2011 är modebloggar sannolikt den bästa källan, men om du vill ta reda på vem som var statsminister i Grekland 1973 är inte bloggar korrekta källor, utan snarare en uppslagsverkstjänst på nätet. Arbetet med att lära sig värdera källor handlar det mycket om att kunna hitta och använda den mest relevanta källan oavsett vad du vill veta. Det finns bara ett sätt att lära sig den färdigheten genom övning.

5 Övning 5. Vem äger domänen? Titta på skolans webbplats och undersök skolans webbadress. Använd iis.se (om skolans webbplats ligger på en.se-adress, annars kan du använda whois.com) och kolla upp vem som äger domänen. Finns kontaktuppgifter? Varför är det viktigt att kunna ta reda på vem som äger en domän? Hur är det med blogg.se, vem äger den domänen? Vem äger blogspot.com? Vem har egentligen ansvar för det som finns på en webbplats? Domänägaren eller den som skriver innehållet på webbplatsen? Övning 6. Sökmotorer Google är en sökmotor som fungerar på följande sätt: de sökträffar som du får styrs av ditt beteende på nätet. Hur du har sökt tidigare och vad du skriver och delar genom Googles andra tjänster. Har du till exempel bloggat på Blogspot (Googles bloggverktyg) om att du inte köper det där gymkortet i januari i alla fall, kommer Google att ta bort annonser om gymkort. Har du mejlat en kompis (med Gmail) om att du tänker köpa en hundvalp kan Google lägga in annonser om närliggande kennels. Ditt tidigare sökbeteende påverkar dina nya sökningar. Detta är en del av Googles affärsidé. Det är genom att profilera vårt sökbeteende som Google säljer riktade annonser gentemot din profil. 96 % av svenskarna använder Google som söktjänst. Borde Googles affärsmodell påverka vårt sökbeteende? Ja/nej? Motivera ditt ställningstagande. Har kunskapen om hur Google som sökmotor någon betydelse för en källkritisk analys? Om så är fallet, hur? Övning 7. Hur kommer det sig att Wikipedia träffar så högt i Google? Vad påverkar hur högt en webbplats träffar i Google sökning? Fråga dina elever och sammanfatta resultatet: Länkar till/från webbplatsen Nyckelord Dina tidigare sökningar Googles algoritmer Annonser Varför träffar Wikipedia högt? Resonera tillsammans med dina elever kring förklaringar till att

6 Google ofta, eller nästan alltid har Wikipedia bland de träffar som kommer bland de tio första. Hur påverkar det vårt sätt att se på Wikipedia? Hur påverkar det vårt sätt att se på Google? Vilken roll spelar det för en webbplats att komma högt upp i Google? Resonera kring vårt sökbeteende, kring vikten av att dominera vissa sökord, affärsmodellen, spam ochköpta länkar. Övning 8. Hur får du använda källor på Internet? I ett arbete med andras material är det viktigt att diskutera begrepp som plagiat. En bra utgångspunkt kan vara ett samtal kring romanen Axolotl Roadkill av Helene Hegemann. När romanen kom ut i Tyskland lästes den som en självbiografi och hyllades som ett mästerverk av den unga författarinnan. Det kom dock ganska snart fram att stora delar av romanen hade kopierats från en anonym blogg. Helene Hegermann ställdes mot väggen och anklagades för plagiat, och svarade bara: Det finns ändå ingen originalitet, bara äkthet. I ett samtal kring plagiat kan det vara bra att fråga elever hur de ser på att ta andras arbete och ge sken av att det är ens egen. Det kan vara bra att prata kring följande frågor: Vad är plagiat/kopia? Vad är stöld? Får man kopiera/plagiera andras verk, om man inte blir upptäckt? Vad får man kopiera från nätet utan att fråga om lov? Vad är originalitet? Övning 9. Värdera olika källor Lista på källor som du kan låta eleverna arbeta med: En lärobok En DVD-film från UR En dator En blogg (Skolministerns, alternativt skolans elevrådsblogg) En läxförhör (Icke ifyllt) En skolmatsedel Kan källan som du har framför dig (En DVD-film från UR, en elevdator, skolministerns blogg, ett läxförhör, en lärobok) ge dig kunskap om elevers och lärares vardag på 2000-talet? Du ska tillsammans med dina kamrater ta ställning till om den källa som du och dina kamrater fått att analysera kan ge en bild av elevers och/eller lärares skolvardag på 2000-talet.

7 a) använd den klassiska uppdelningen av källor och ta ställning till vilken typ av källa som ni har framför er är det en a. muntlig, b. skriftlig eller c. materiell källa Motivera ert ställningstagande och resonera kring hur den källa som ni har kan tänka ge er den bästa kunskapen om verkligheten. b) Rangordna er källa utifrån källans ursprung är det en a. Primärkälla b. Sekundärkälla c. Tredjepartskälla En källa behöver inte vara det ena eller det andra, men ni ska gemensamt ta ställning och motivera ert ställningstagande utifrån era kunskaper om källan, och syftet med att ni analyserar källan. Motivera ert ställningstagande med flera (minst tre) exempel, om källan kan ses som tillhörande flera olika kategorier, hur skulle ni resonera kring att använda den, och i vilket sammanhang är källan mest lämplig c) Använd de fyra kriterierna från den klassiska källkritiken för att granska källan Äkthet Är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk? Tid Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan? Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses vara mer trovärdiga. Beroende Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket eller vilka sätt? Tendens Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det information från andra källor som motsäger den här källan? Hur trovärdig är den motstridiga informationen? Källan som ni har framför er kan den ge en bild av elevers och lärares skolvardag på 2000-talet? Ta ställning till källan och analysera. Dra slutsatser utifrån era svar på kring källan. Utifrån er analys med hjälp av de fyra olika kriterierna ska ni sedan gemensamt komma fram till en slutsats om källan, som ni analyserat kan ge en bild av en elev eller en lärares skolvardag på 2000-talet. Era slutsatser och hur ni kommer fram till er slutsats ska ni slutligen redogöra för klassen.