Metod- PM september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet

Transkript

1 Metod- PM 3 28 september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet

2 Inledning Hyresgästföreningen ( Hgf ) är en partipolitiskt obunden, demokratisk medlems- och intresseorganisation för hyresgäster, från en tid då kollektivism rådde i Sverige i högre grad än i dagens mer individualistiska samhälle. Det är en av de största och äldsta medlemsorganisationerna och finansieras med både medlemsavgifter och vissa intäkter från fastighetsägare. I enlighet med Förhandlingsordningen i Svea Rikes lag, Jordabalken 12, är Hyresgästföreningen motpart till hyresvärdar i hyresförhandlingar. Hgf förhandlar hyrorna även åt icke- medlemmar. Vid konflikter med hyresvärden företräder man bara medlemmar, andra får företräda sig själva eller söka juridisk hjälp på annat håll. Vid de årliga hyreshöjningarna som hyresvärdarna lägger fram enligt förhandlingsordningen, meddelar Hyresgästföreningens förhandlare för ett visst eller vissa bestånd, medlemmarna genom ett skriftligt besked, den begärda hyreshöjningens storlek och av vilka skäl den yrkas. I meddelandet får medlemmarna också en uppmaning att ange skäl man har mot höjningen, synpunkter och annat för kännedom till förhandlaren. Ofta handlar en årlig hyreshöjning bara om några procent, men man följer ändå lagen. Vid renoveringar sker något märkligt. Då meddelar inte Hyresgästföreningens förhandlare vilka åtgärder som ska vidtas, inte heller hur stor hyreshöjningen blir. Då besluten är klubbade och klara går information ut till den lokala hyresgästföreningen, och kanske hålls ett informationsmöte för alla berörda hyresgäster, inklusive icke-medlemmar i Hgf. Ett skriftligt godkännande-intyg ( hyresgästintyg ) lämnas i varje fall ut till hyresgästerna, alltså även till icke-medlemmar i Hgf, där förutom åtgärderna som är standardhöjande och därmed hyreshöjande, också den bestämda hyreshöjningen finns angiven. Går hyresgästen inte med på åtgärder, hyreshöjning och andra villkor som finns nedskrivna i godkännandeintyget, undertecknar de inte intyget och hamnar därmed i tvistemål med hyresvärden. Tvisten avgörs i domstol, i Hyresnämnden, Tingsrätten. En myndig, vuxen person är ett juridiskt subjekt, får skriva under avtal, får ingå äktenskap, underteckna bostadslåneavtal, avtal där personen ska vara informerad om gällande villkor, med många vardagliga handlingar som vi får företa oss. Vid de årliga hyreshöjningarna har hyresgäster alltså rätt att få information om, men då det gäller renoveringar och den hyreshöjning som kan följa på det får en myndig person ingen kännedom förrän avtalet är skrivet. Hyresgästföreningen anser sig ha ett ställföreträdande maktposition i samhället och gentemot den enskilda och tar sig då rätten

3 att i annans ställe fatta beslut gällande denne, men utan ha inhämtat dennes informerade samtycke. Ett slags kollektivavtal för hyresgäster. Syfte och frågeställningar: Syftet med min rapport är att studera hur Hyresgästföreningen ser på sin egen roll gentemot hyresgäster och ifall det är rätt att de kan ta sig den rollen. Och ifall det stämmer överens med tanken på hyresgäster som individer i ett demokratisk sammanhang, där demokratin står för självbestämmande, medbestämmande och rätt att få fullständig information för att kunna fatta beslut om sitt eget liv. Frågeställningar: Är det rätt att förhandlaren på Hyresgästföreningen får en sådan maktposition? Är det verkligen förenligt med den demokratiska tanke som Hgf anser sig stå för? Hur definierar man demokrati och självbestämmande och medbestämmande i allmänhet? Är Hyresgästföreningens syn på sin roll förenlig med vuxna individers rätt att fatta beslut om sina egna liv? Särskilt med tanke på att vid årliga hyreshöjningar lämnas information ut och en möjlighet till dialog finns, men att samma sak inte sker vid renoveringar och hyreshöjningar i samband med renoveringar, trots att det gäller samma grupp, det vill säga hyresgästerna. Strategi och design Jag väljer intervjuformen, en semistrukturell sådan, och en litteraturstudie för att svara på mina frågeställningar. Arbetet läggs på mig att förbereda och att genomföra goda intervjuer, för att sedan analysera dem och göra dem rättvisa för ett gott underlag till min rapport i sin helhet ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012: 232 ). Litteratur om demokrati finns i stor mängd, både hur man definierar demokrati, hur man utövar den och hur den enskildes rättigheter ser ut i Sverige med den demokrati-tanke vi har. En tanke som också finns inbyggd i rättstänkandet och som vanligtvis brukar komma till medborgarna till godo i form av information och en möjlighet att påverka och framförallt kunna fatta genomtänkta beslut

4 för att kunna vara trygga och känna sig delaktiga i ett gott samhälle ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012: 279, 288 ). Metod Jag väljer att göra en kvalitativ studie, med respondent- och informantintervjuer, eftersom jag då kan ställa direkta frågor till företrädare för Hyresgästföreningen i en dialog. Det gör att jag kan följa upp med andra frågor vid behov av förtydligande för mig som intervjuare och därmed också underlätta dialogen för respondenten eller informanten. För att underlätta och förenkla arbetet med rapporten vill jag intervjua anställda på Hyresgästföreningens avdelning i min hemstad, Linköping ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012: ). I första hand vill jag intervjua hyresförhandlare på Hyresgästföreningen, den tänkta målgruppen för mina intervjuer, de blir mina informanter. Möjligen kan jag behöva komplettera urvalet senare, om jag inte får grepp om det jag vill visa med min rapport och jag får kännedom om någon som kan ge mig mer insikt. Då kan en respondentintervju komma ifråga ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012:258 ). En litteraturstudie krävs för att definiera tanken om demokrati och rättigheter om och i det svenska samhället, också för att se om demokratitanken hos Hyresgästföreningen är samstämmig med demokrati som vi vanligtvis ser den och den syn som jag anser är lämplig för min rapport ( Bäckman 2005:31 ). För att förbereda mig för intervjuerna behöver jag också genomföra litteraturstudien, för att vara förberedd i dialogen, för min egen förståelse för synsättet hos Hgf och det som möjligen ges som svar på mina frågor. I det fall det är lämpligt behöver jag förstå hur och vilka frågor jag ska ställa för att problemet ska belysas på bästa sätt i rapporten ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012:257 ). Källkritik Eftersom jag vill få insyn i hur man ser på sin roll inom Hgf, vad man anser är demokrati och hur demokratin isåfall möjliggörs i största allmänhet och särskilt vid renoveringar, ( där förhandlaren

5 anser sig ha mandat att ta beslut åt en annan, myndig person ) tror jag att en intervju kan ge möjlighet till dialog. Det kan vara lättare för den intervjuade att lyssna på och svara på frågor då de ställs inför en person, snarare än om de får ett frågeformulär, en enkät med förutbestämda frågor och ett utrymme för egna reflektioner. Ett sådant formulär tar tid och tankemöda att fylla i, en intervju är ett enklare sätt att delge information. Tilliten till frågorna och viljan att svara kan variera hos de personer som jag vill ställa frågorna till och en enkät kan läggas undan och glömmas, det är svårare i en intervju. Intervjun är i alla händelser ett sätt att kunna följa upp med andra frågor för ett förtydligande av det jag tycker blir oklart besvarat ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012: ). Litteraturen jag kommer att granska är vår kurslitteratur och annan jämförbar litteratur med vetenskaplig förhållningssätt och har trovärdighet. Jag måste studera empirin genom intervjuer eftersom en förhandlare inom Hyresgästföreningen vet bäst varför hon eller han agerar som hon gör. För att ha en bakgrund till mina frågeställningar behöver jag göra en litteaturstudie och på så vis ringa in vad demokrati står för och vad för slags rättigheter och friheter som följer med den tanken i det svenska samhället. Validitet och reliabilitet Jag vill förutsättningslöst, utan att se på annan forskning, få svar på mina frågor. För att få en slags uppfattning varför en förhandlare väljer bort information till hyresgäster innan besluten är fattade vid renoveringar, till skillnad mot vid de årliga hyreshöjningarna där man informerar i förväg. Däremot måste jag vara medveten om att ifall jag kommer personligen och gör en semistrukturell intervju kan de intervjuade känna sig pressade och anse att jag kommer med kritik mot deras arbetsformer och synsätt, snarare än att jag är intresserad av att belysa ett problem. Det kan föra med sig obehag för den intervjuade och möjligen luddiga svar och ett förskönande av verkligheten. ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012: ). Litteraturen ger min rapport en god validitet genom sin vetenskapliga karaktär.

6 Källor: Esaisson, Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson, Henrik och Wägnerud, Lena. (2012) Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm Norstedts Juridik. Beckman, Ludvig. ( 2005 ) Grundbok i idéanalys, Det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Santerus Förlag, Stockholm