Linköpings Universitet Statsvetenskap 2 B-uppsats Vaileth Givik Sylvan
|
|
- Jan Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linköpings Universitet Statsvetenskap 2 B-uppsats Vaileth Givik Sylvan Hyresgästföreningen och hyresgästen en bruten dialog Hyresrätten i strykklass i marknadsliberalismens Sverige Handledare: Mariana S Gustafsson
2 Innehållsförteckning 1 Inledning Hyresgäsföreningens bristande dialog med hyresgäster sid Syfte och frågeställningar sid Strategi och design sid Metod sid Källkritik sid Validitet och reliabilitet sid 5 2 Hyresrätten som boendeform- en välfärdsfråga sid Begreppsförklaring sid Bostadssituationen i marknadsliberalismens Sverige sid Hyresgästföreningens organisering sid Förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och hyresvärdarna sid Demokrati och inflytande Robert Dahls teori om den demokrat- sid iska processen 6 Slutsatser och avslutande reflektioner sid Källor sid Bilagor 1 3 bilaga 1 sid 26 bilaga 2 Sammanställning av intervjuer - respondenter- och informantintervjuer med jurister på Hyresgästföreningen sid bilaga 3 Brev från Hyresgästföreningen till Justitiedepartementet sid 29-33
3 1. Inledning Hyresgästföreningens bristande dialog med hyresgäster Hyresgästföreningen ( Hgf ) är en partipolitiskt obunden, demokratisk medlems- och intresseorganisation för hyresgäster, från en tid då kollektivism rådde i Sverige i högre grad än i dagens mer individualistiska samhälle. Det är en av de största och äldsta medlemsorganisationerna med ca hushåll som medlemmar, och finansieras av medlemsavgifter och av hyresvärdarna, en så kallad hyresättningsavgift ( Hyresgästföreningen; Fråga oss) I enlighet med Förhandlingsordningen i Svea Rikes lag, Jordabalken 12, är Hyresgästföreningen motpart till hyresvärdar i hyresförhandlingar. Hgf förhandlar hyrorna även åt icke- medlemmar. Vid konflikter med hyresvärden företräder man bara medlemmar, icke-medlemmar får företräda sig själva eller söka juridisk hjälp på annat håll ( Hyresgästföreningen; Om oss ). Vid de årliga hyreshöjningarna som hyresvärdarna lägger fram enligt förhandlingsordningen, meddelar Hyresgästföreningens förhandlare för ett visst eller vissa bestånd, medlemmarna genom ett skriftligt besked, den begärda hyreshöjningens storlek och av vilka skäl den yrkas. I meddelandet får medlemmarna också en uppmaning att ange skäl de kan ha mot höjningen, synpunkter och annat för kännedom till förhandlaren. Ofta handlar en årlig hyreshöjning bara om några procent, men man följer ändå lagen ( se Informationsblad vid årlig hyreshöjning, bilaga 1). Vid renoveringar sker något märkligt i alltför många fall runt om i Sverige. Då meddelar inte Hyresgästföreningens förhandlare i förväg till sina medlemmar om vilka åtgärder som ska vidtas, inte heller hur stor hyreshöjningen blir ( Hem och Hyra, Skarpan, Linköping, 2013 ). Då besluten är klubbade och klara går ibland information ut till den lokala hyresgästföreningen, och kanske hålls ett informationsmöte för alla berörda hyresgäster, inklusive icke-medlemmar i Hgf. Ett skriftligt godkännande-intyg ( hyresgästintyg ) lämnas i varje fall ut till hyresgästerna, alltså även till ickemedlemmar i Hgf. Där finns angivet förutom de åtgärder som är standardhöjande och därmed hyreshöjande, också den avtalade och därmed i förväg beslutade hyreshöjningen. Går hyresgästen inte med på åtgärder, hyreshöjning och andra villkor som finns nedskrivna i godkännandeintyget, undertecknar de inte intyget och hamnar därmed i tvistemål med hyresvärden. Tvisten avgörs i domstol, i Hyresnämnden, Tingsrätten ( Jordabalken 12: 18 d e ).Beslutet i Hyresnämnden går att överklaga till Svea Hovrätt som är sista rättsinstans. En myndig, vuxen person är ett juridiskt subjekt, får skriva under avtal, får ingå äktenskap, under- 1
4 teckna bostadslåneavtal, avtal där personen ska vara informerad om gällande villkor. Det är många vardagliga handlingar vi får företa oss som vuxna som påverkar och förändrar vår tillvaro. Vid de årliga hyreshöjningarna har hyresgäster alltså rätt att få information, men då det gäller renoveringar och den hyreshöjning som kan följa på det, får en myndig person ingen kännedom förrän avtalet är skrivet. Hyresgästföreningen anser sig tydligen ha en ställföreträdande position gentemot den enskilde, och tar sig då rätten att i annans ställe fatta beslut gällande denne, men utan ha inhämtat dennes åsikter och tagit reda på dennes vilja i sammanhanget. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med min rapport är att studera hur Hyresgästföreningen ser på sin egen roll gentemot hyresgäster vid renoveringar, och ifall det stämmer överens med tanken på hyresgäster som individer i ett demokratiskt sammanhang. Min definition av demokratiskt inflytande är självbestämmande, medbestämmande och rättigheten att få fullständig information för att kunna fatta genomtänkta beslut om det egna livet. Jag vill belysa hur bostadssituationen för hyresgäster ser ut i välfärdslandet Sverige år 2014 genom att förklara hur Hyresgästföreningen är uppbyggd och vilken betydelse det arbete de gör har för hyresgästerna. Jag belyser också bostadssituationen genom den lagstiftning vi har och den forskning och debatt som finns runt hyresrätten som boendeform idag. Hyresmarknaden som den ser ut idag och de stora hyreshöjningar som är konsekvensen, står i ett spänningsförhållande mot demokratiska värden och mot den välfärdstanke vi har haft i Sverige under 1900-talet. Hur ser spänningen ut och vad leder den till? Hyresgästföreningens bristande dialog med hyresgästerna är ett problem som jag vill belysa, liksom varför brister uppstår i informationen mellan förhandlaren på Hyresgästföreningen och de berörda hyresgästerna i samband renoveringar. Är den bristen förenlig med den demokratiska tanke som Hgf anser sig stå för? Måste man som hyresgäst och medlem acceptera den bristen i en medlemsorganisation som säger sig ta tillvara de intressen hyresgäster har? Hur ska man kunna resonera för att hävda sin rätt till inflytande vid renoveringar och därmed också sin egen boendesituation? 2
5 1.2 Strategi och design Jag valde att göra en kvalitativ studie med respondent- och informantintervjuer, eftersom jag då kunde ställa direkta frågor till företrädare för Hyresgästföreningen i en dialog. Det gjorde att jag kunde följa upp med andra frågor vid behov av förtydligande och därmed kunde jag också underlätta dialogen med respondenten eller informanten. För att underlätta och förenkla arbetet med rapporten intervjuade jag anställda på Hyresgästföreningen i Sverige per telefon ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012: ). För att förbereda mig inför intervjuerna behövde jag genomföra en dokument- och en litteraturstudie. Jag ville vara förberedd i dialogen, och stärka min förståelse för synsättet hos Hgf och det som möjligen gavs som svar på mina frågor. I de fall det var lämpligt behövde jag förstå hur och vilka frågor jag skulle ställa för att problemet skulle belysas på bästa sätt i rapporten ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012:257 ). Litteratur om demokrati finns i stor mängd, både hur man definierar demokrati, hur man utövar den och hur den enskildes rättigheter ser ut i Sverige med den demokrati-tanke vi har. En tanke som också finns inbyggd i vårt svenska rättstänkande, och som vanligtvis brukar komma till medborgarna till godo i form av en rättighet att få information och som innebär en möjlighet att påverka och framförallt kunna fatta genomtänkta beslut om skilda saker för att kunna vara trygga och känna oss delaktiga i ett gott samhälle. 1.3 Metod Jag gjorde två respondentintervjuer med jurister på Hyresgästföreningen som arbetar som förhandlare för hyror både vid årliga förhandlingar och med förhandlingar inför ombyggnationer och renoveringar. De befann sig på två olika orter i Sverige, och förhandlarna hade delvis olika syn på Hyresgästföreningens konkreta arbete vid renoveringar. Intervjuerna var ostrukturerade och i dialogform. Jag använder vissa fraser som citat för att förtydliga resonemangen ( se Intervjuer, bilaga 2). Jag gjorde också tre informant-intervjuer med tre jurister inom Hyresgästföreningen i landet. De 3
6 hade god kännedom om det förhållanden jag ville studera, men var själva inte förhandlare, utan hade andra juridiska uppgifter inom organisationen. ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012:258 ). Jag har valt att redovisa alla intervjuer helt anonymt, men det har ingen betydelse för rapportens innehåll och relevans ( se Intervjuer, bilaga 2 ). Jag har markerat vem som är respondent och vem som är informant. För att förstå Hyresgästföreningens arbete studerade jag ett ramavtal jag fick tillgång till, ett utskick från en förhandlare inför en årlig hyreshöjning, olika dokument på offentliga informationssidor Hgf tillhandhåller för hyresgäster och för allmänheten. Ingen inloggning eller liknande behövdes. Jag har också läst flertalet tidningsartiklar om hyresrätten och hyresgäster, men även om den debatt som finns om hyresrätten i Sverige. Den svenska lagen är självklart viktig i Hyresgästföreningens arbete och jag studerade de för sammanhanget relevanta lagtexterna. En litteraturstudie krävdes för att definiera tanken om demokrati och rättigheter, men också för att se om demokratitanken hos Hyresgästföreningen är samstämmig med den syn jag anser var lämplig för min rapport ( Bäckman 2005:31 ). Jag gjorde en litteraturstudie för att ringa in vad demokrati är och hur demokratiska strukturer kan appliceras på Hyresgästföreningens arbete och kontakter med hyresgäster, hyresvärdar, politiker och andra makthavare. Jag använde mig av Robert Dahls text om demokrati från boken Texter i samtida politisk teori. Boken Politisk tänkande, en introduktion av Peri Robert och Peter Sutch kom till användning. Jag ville också ge en bild av den utsatthet hyresgäster lever i idag genom uppsala-forskaren Sara Westins rapport.."men vart ska ni då ta vägen?": Ombyggnation ur hyresgästernas perspektiv, och Josefina Ärlemalms masteruppsats, Resisting renoviction, The neo- liberal city, space and social movements. 1.4 Källkritik Eftersom jag ville få insyn i hur man ser på sin roll inom Hgf, särskilt vid renoveringar ansåg jag att intervjuer kunde ge möjlighet till dialog. Det kunde vara lättare för den intervjuade att lyssna på och 4
7 svara på frågor då de ställs inför en person, även i telefon, snarare än om de får ett frågeformulär, en enkät med förutbestämda frågor och ett utrymme för egna reflektioner. Ett sådant formulär tar tid och tankemöda att fylla i. En intervju är ett snabbare och enklare sätt att kunna ställa frågor, även för den intervjuade att delge information. Tilliten till frågorna och viljan att svara kan variera hos de personer som jag ville ställa frågorna till och en enkät kunde läggas undan och glömmas. Telefonintervjun var ett sätt att kunna följa upp med andra frågor för ett förtydligande av sådant upplevde blev oklart besvarat ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012: ). För att ha en bakgrund till mina frågeställningar behövde jag göra en litteraturstudie och på så vis kunde jag ringa in vad demokrati står för och vad för slags rättigheter och friheter som följer med den tanken. Jag studerade empirin genom intervjuer eftersom en förhandlare inom Hyresgästföreningen vet bäst varför hon eller han agerar som hon gör, och vilka regler som finns att förhålla sig till och följa. 1.5 Validitet och reliabilitet Jag ville förutsättningslöst, utan att undersöka ifall det fanns tidigare forskning om dialogen mellan Hyresgästföreningen och hyresgästerna i samband med renoveringar, få svar på mina frågor. För att få en slags uppfattning varför en förhandlare väljer bort information till hyresgäster innan besluten är fattade vid renoveringar, till skillnad mot vid de årliga hyreshöjningarna där man informerar i förväg. Sara Westin och Josefina Ärlemalm tar till viss del upp det jag är intresserad av, men dessa rapporter kände jag till sedan innan. Däremot måste jag vara medveten att då jag gjorde telefonintervjuerna kunde de samtalade med känna sig pressade och anse att jag kom med kritik mot deras arbetsformer och synsätt, snarare än att jag var intresserad av att belysa ett problem. Det kunde föra med sig obehag för den intervjuade. ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012: ). Realibiliteten i mina intervjuer är stark, jag antecknade direkt under samtalen vad intervju-personerna sa och kunde ställa frågor för att få ett förtydligande. Jag uppfattade både de informanter och respondenter jag förde dialog med som mycket kunniga i ämnet och de var intresserade av att svara på mina frågor och beskrev också väl den verklighet de arbetade i för att visa relevansen i det arbete de utför inom Hyregästföreningen ( Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012:57 ). 5
8 Validiteten i min litteratur och de dokument jag läst ligger i att de är relevanta för sammanhanget och att jag valt ut dem med omsorg. De hemsidor som Hyresgästföreningen har, där de presenterar sitt arbete, speglar den tanke de har om sig själva och jag kan bara som utomstående förhålla mig till det. Det har gett mig viss insyn i deras organisation och arbete. Även om jag slumpvis har tagit fram och läst vissa artiklar på nätet om bostadssituationen i dagens Sverige belyser den situationen och är relevanta genom det journalistiska anslaget och bildar en fond för min uppsats. Litteraturen är accepterad och känd vetenskaplig forskning och borde därför ha hög reliabilitet. 2 Hyresrätten som boendeform - en välfärdsfråga Berättelsen om hyresgästen är också en berättelse om hur vi hanterar de mest utsatta i vårt samhälle, de fattiga, ett ord som ofta igen börjar användas om människor i välfärdslandet Sverige anno Det är en tragisk berättelse om en realitet politiker knappt vill ta i. En märklig replik värd av lyfta fram kom från kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell ( ) i samtal med två oroliga hyresgäster som ville berätta om sina farhågor att tvingas flytta av ekonomiska skäl på grund av renovering av bostaden; "Men vart ska ni då ta vägen? ( Westin 2011:8 ). Den frågan ställer sig många hyresgäster idag och i dagens bostadsbristens Sverige, där man också anser att bostäder ska ägas av enskilda snarare än att individen ska vara hyresgäst, pågår många komplicerade processer samtidigt. Det är nästan hopplöst att bringa reda i hela situationen, det är många aktörer och det handlar om en stor förändring av Sverige och synen på ägande och hyresrätten som bostadsalternativ. Ofta är hyresgästerna redan av olika skäl socioekonomiskt svaga, de har helt enkelt inte råd att köpa sin egen bostad och bor därför i en hyresrätt. De drabbas hårt av de politiska- och samhällsförändringar som skett och det behov av renovering och stambyten som nu uppstått i de flesta bestånden i Miljonprogrammen. Marknadsstyrda hyror utan de tidigare reglerna slog hårdare mot dessa grupper, eftersom det öppnade för gentrifieringsprocesser och som nu har nått Miljonprogramsområden ( Hyreshöjningarna är ett samhällsproblem, Landets Fria 2014 ). Även om vår nytillträdde miljöpartistiske bostads - och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan sa 6
9 på hållbarhetskonferensen 'Building Sustainability', att man ska skjuta till pengar till modernisering av Miljonprogramsområdena och bygga nya bostäder till år 2020, ( Ny Teknik ) har vi haft en annan utveckling i Sverige och den parlamentariska situationen är inte så enkel med den svaga regeringsbildning vi har efter valet i september Det senaste decenniet har hyresgästernas ställning försämrats, mer än någonsin. Möjligen kan situationen för den ca 30% av befolkningen som bor i hyresrätt förändras till det bättre om regeringens bostadspolitik går igenom men innan dess måste vi leva med den bostadspolitik vi har ( SCB 2014). Bostadsfrågan är en fråga som anses vara en välfärdsfråga, det handlar till och med något så självklart som att ha tillgång till en bostad ( Barbro Engman, ETC ) Bostaden är en grund i livet, det behövs inte mycket mer förklaring än så för att ge en förståelse för den problematik som uppstår för hyresgäster idag. Det är viktigt att få dem att känna sig delaktiga i en process de faktiskt har rätt till, som också innebär att få klara besked om sina hem. Att få tydliga svar på frågor om den framtid hyresvärdarna tycker sig se, som kommer att påverka hyresgästernas tillvaro. Människor har rätt till de svar de behöver, till en möjlighet att fatta genomtänkta beslut om sina liv. Hur en hyreslägenhet ska se ut som enklast är reglerat i lag, lägsta godtagbara standard innebär att vi ska ha tillgång inom bostaden: uppvärmning, kallt och varmt vatten, avlopp, möjligheter att utföra personlig hygien och då krävs toalett, tvättställ, badkar eller dusch, elförsörjning. Vi ska kunna laga vår mat på en spis, förvara mat i kylskåp, kunna diska i diskho och ha förvaringsutrymmen och avställningsytor. Men lagen reglerar också att vi ska ha tillgång till förrådsutrymmen inom fastigheten, möjligheter att kunna tvätta hushållstvätt inom fastigheten eller på rimligt avstånd från den. Fastigheten får inte heller vara färdig att rasa samman, den måste vara brandsäker och det får inte finnas sanitära förhållanden som inte skäligen kan godtas ( Lagen. nu, Jordbalken kap 12: 18 a 6:e 7:e stycket ). Däremot fastslås inte i lagboken egentligen hur detta ska genomföras och se ut i verkligheten, alltså vilken standard som ska råda i de lägenheter som en hyresvärd får hyra ut, mer än i paragraf 9 att skicket ska vara sådant att det anses fullt brukbar enligt den allmänna uppfattningen i orten. Det finns heller inte några krav på något intervall en renovering ska genomföras, det beskrivs i Jordabalken 12:15 första två stycken som: 7 "Under hyrestiden ska hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som anges i 9 första stycket, om inte något annat avtalats eller som följer av andra stycket. Om lägenheten
10 helt eller delvis är uthyrd som bostad, ska hyresvärden i bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning, och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens ålder och bruk" Det är alltså ett ganska fritt tolkningsutrymme i lagtexten och det är alltid hur än praxis ser ut inom hyresbranschen, ( oavsett den mer eller mindre uttalade synen på hur en lägenhet ska se ut och vara planerad rent praktisk och även rent estetiskt ), till slut bara lagen som skyddar en hyresgäst. 2.1 Begreppsförklaring När jag läser olika rapporter och artiklar i ämnet möter jag många ord och begrepp och de kräver sin förklaring. Förhandlingsordningen utgår från hyreslagen och är spelreglerna för en kollektiv förhandling av hyrans storlek. Hyresgästen behöver alltså inte själv förhandla sin hyra. Förhandlingsordningen medför skyldighet för hyresvärden att på eget initiativ förhandla om hyreshöjningar, standardförbättringar och andra förändringar i boendet. Det sedvanliga underhållet leder inte till hyreshöjningar, däremot ger så kallade standardhöjningar högre hyra. Vanligt att man gör standardförbättringar i samband med stambyten. Den som bryter mot förhandlingsordningen riskerar skadestånd, men den kan sägas upp. Hyresnämnden prövar skäligheten i att säga upp den eller om det är mer rimligt att kollektivt förhandla hyrorna ( Hem och Hyra, Okunnig värd behöver förhandlingsordning, 2014 ) Hyresförhandlingslagen ( 1978: 304 ) reglerar förhandlingsordningen. Hyresregleringen avskaffades för 40 år sedan, idag har vi en förhandlingsordning. Det innebär att hyrorna fastställs i förhandlingar mellan fastighetsägare och Hyregästföreningen. Skälighet ska råda utifrån bostadskvalité och principen likvärdig bostad - likvärdig hyra ( Aktuellt i Politiken, Marknaden löser inte bostadskrisen, 2014 ). Ramavtal, som har betydelse för min uppsats, innebär en generell skrivning, ett avtal mellan hyresvärden och Hyresgästföreningen, och det reglerar bland annat när och hur en hyresvärd ska 8
11 informera hyresgästerna om den renovering och standardhöjning som ska ske. Avtalet tecknas i god tid innan processen ska ske. Ramavtalen skiljer från kommun till kommun och mellan de olika hyresvärdarna ( Respondent och informantintervjuer, se bilaga 2 ). Social housing är en slags subventionerade bostäder, en bostadstyp som ( ännu ) inte finns i Sverige, men ute i Europa. Det gemensamma är att bostadsföretaget inte får vara vinstdrivande och de får offentligt finanserat stöd i form av lån med bra villkor. Bostäderna ska vara undantagna från vanliga marknaden och det ska finnas ett särskilt fördelningssystem som riktar sig till socioekonomiskt svaga individer. Boverket har konstaterat att mer än en halv miljon personer i Sverige har en sådan låg inkomst att chansen att få en bostad och behålla den är små ( Byggtjänst, Är "social housing" något för Sverige, 2014). Gentrifieringsprocessen är en social förändringsprocess i bostadsområden som sker genom en standardökning i ett område, dit mer välbeställda människor flyttar och på så vis tränger bort de tidigare innevånarna. Det kan också vara nybyggen i ett område som innebär inflyttning av individer med högre inkomst eller nyinflyttning till ett område, av människor med större inkomster än den ursprungliga befolkningen. Människor med låg inkomst hamnar på så vis ofta längre bort från samhällsservice och i bostäder med sämre standard eftersom man inte av olika skäl möjligheter att betala det som krävs för att kunna bo kvar ( Boplats Göteborg, Vad händer när ett område renoveras? ). 3 Bostadssituationen i marknadsliberalismens Sverige I Sverige, med 9, 5 miljoner invånare, äger en gentrifiering av städerna rum genom den stora politiska förändring som skett det senaste decenniet. I vårt land hade vi omfattande urbanisering med början av förra seklet, det statliga bostadsbyggandet tog rejäl fart i det så kallade Miljon-projektet och det ledde till ett stort och välkommet modernt hyresbestånd. Idag förtätas städerna och växer, ofta på höjden. Men trots allt byggandet saknas bostäder och Boverket har tagit fram siffor över behovet av bostäder på vissa orter. Sverige har 290 kommuner och det råder bostadsbrist i 156 av dem. Givetvis är det värst i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Det behövs enligt 9
12 beräkningar från Boverket byggas nya lägenheter om året de närmaste åren för att täcka bostadsbristen. Några exempel är Linköping 600, Norrköping 800, Uppsala 1000, och i hela Storstockholmsområdet ( Bostadsbrist ETC ). I dagens nyliberala politiska förändring av Sverige har bland annat hyresgäster drabbats hårt, främst genom Allbolagen från 2011 ( Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag 2010: 879 ). Lagen anger att allmännyttans hyresnivåer inte ska vara rådande och att man ska agera enligt affärsmässiga principer. Den marknadsmässighet som enligt lagen ska råda på bostadsmarknaden, även i kommunala bostadsbestånd, och den renovering som nu genomförs av beståndet i det så kallade Miljonprojektet ( ), har skapat i princip nästintill en fri hyressättning. Hyrorna höjs av flera olika skäl och särskilt i samband med renoveringar passar hyresvärdar på att ta ut en ofta förfärande stor hyreshöjning, % -iga hyreshöjningar är inte ovanliga alls, i vissa fall upp till så mycket som till 82% ( Hem och Hyra, Pennygången, 2014 ). Den lagstadgade besittningsrätten är det enda skydd för hyresgästen vid ombyggnationer, även vid rivningar av befintligt hyresbestånd, och då måste en hyresvärd ha rätt att gå in i hyresgästens bostad för att kunna utföra de tänkta åtgärderna och eller få hyresgästen att tömma sin bostad. Hyresvärden måste, som tidigare beskrivet, alltså inhämta hyresgästens tillstånd genom ett godkännandeintyg, eller hyresgästintyg. Hyresgästen har också att ta ställning till och godkänna de tänkta åtgärderna genom att skriva på intyget, eller inte. I de fall hyresgäster inte skriver på kan hyresvärden stämma in hyresgästen till Hyresnämnden, Tingsrätten. Förhandlingarna där är att likna vid andra förhandlingar i domstol, med bevisning och argumentering. Även om det skiljer sig något mellan privatvärdar och kommunala bolag är problematiken lika i den förra allmännyttan, det vill säga de kommunala bolagen, och i de privata bostadsbestånden. Det finns ingen självklar skillnad i hyreshöjningar vid renoveringar om man jämför privata och kommunala bostadsbolag. Kommunala bolag har i stor omfattning sålt ut sina hyresbestånd till privata hyresvärdar och vi står inför en omfattande förändring av bostadsmarknaden. Även om 'allmännyttan' ska bedrivas marknadsmässigt råder det delade meningar i kommunerna och mellan kommunerna, om vad marknadsmässighet betyder. Är det till marknadsmässiga priser eller på ett mer professionellt eftersom marknadsmässighet absolut inte måste betyda skyhöga hyror ( Westin, 2011 :7). Många tvingas att flytta till omoderna, billigare bostäder på grund av den stora hyreshöjningen som 10
13 är konsekvensen av dagens bostadspolitiska klimat, ( se Intervjuer, bilaga 2 ), men också genom att hyresvärdar följer praxis att erbjuda en annan lägenhet i det egna beståndet för dem som inte har råd att bo kvar efter renoveringar. Då gäller erbjudandet en lägenhet med samma standard och samma hyra som hyresgästen redan bor i. Gentrifieringen det medför, gör att människor måste flytta till en lägenhet med sämre standard ( och lägre hyra ) än vad de hade kunnat få om de hade råd att betala den nya hyran. De kan också flyttas allteftersom hyresvärdarna renoverar de olika bestånden i en kommun, ofta ut i städernas periferi. Vissa flyttas inom en kommun både en och två gånger och det leder till en ohållbar social situation i längden. Att tvingas att flytta för att ge plats för andra mer välbeställda och ut i utkanterna av städerna där servicen inte fungerar på samma sätt, är ingen trygg tillvaro. När blir nästa flytt, och var hamnar individerna till slut? I en annan stad, i en liten landsort dit renoveringarna kanske inte kommit och där hyresvärdarna inte har samma möjlighet att renovera och inte heller möjlighet att pressa upp hyrorna. Den låga efterfrågan på deras bostäder ger dem inget skäl att tvinga upp hyrorna till samma nivåer som i större städer ( Westin 2011: 5 ). Jag har gjort två korta analyser av två relevanta rapporter som tar upp problematiken vid renoveringar och konsekvenserna för hyresgästerna, mot bakgrund av dagens svenska bostadspolitik. Den första analysen är en sammanfattning av korta, valda delar ur rapporten "...men vart ska ni då ta vägen?", Om byggnation ur hyresgästernas perspektiv". Rapporten är gjord på Uppsala Universitet av filosofie doktor i kulturgeografi Sara Westin i samråd med docenten i kulturgeografi Irene Molina, bägge på Institutet för bostads- och urbanforskning. Den andra analysen är en fri översättning från engelskan av master-uppsatsen "Resisting renoviction, the neoliberal city, space and urban social movements" skriven av Josefina Ärlemalm på Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet. Sara Westin gör i sin rapport en djupdykning i de olika processerna i dagens förändrade bostadspolitik och de konsekvenser den får för hyresgäster vid renoveringar och ombyggnationer. Målet som inrättades av den svenska bostadspolitiken 1940, var att ta itu med den otillräckliga standard som fanns i bostäder på den tiden. Bristen på bostäder var också en del av projektet Bra bostäder för alla. Detta mål uppnåddes 1960 och kommunens ansvar ökade pga denna riktning inom politiken. Mellan 1961 och 1975 byggdes nästan 1,4 miljoner bostäder, den perioden kallas även för rekordåren. Miljonprogramsområden växte fram ( Westin 2011: 14 ). 11
14 Nya Allbolagen ( 2011 ) var tänkt att skapa likvärdiga förutsättningar för privata hyresvärdar och kommunala bostadsbolag. Vid renoveringarna i det stora fastighetsbeståndet i Miljonprojektet går staten inte in och stödjer. Det innebär att hyreshöjningarna läggs direkt på hyresgästerna. Sverige har ett liberal-demokratiskt politiskt system. Men liberalismen och demokratin har inte samma syfte, utan är två olika system med olika verkningssätt och innehåller en motsättning. Liberalismen betonar individens ( läs: privata företagets ) frihet medan demokratin sätter jämlikhet ( läs: allmännyttan ) först. Det nyliberala marknadstänkandet dominerar svensk bostadsmarknad, som är den mest liberala marknadsstyrda i västvärlden. Statlig inblandning är lägre i Sverige än i Storbritannien och USA, marknadsliberalismens hemland. Det här synsättet tas mer eller mindre förgivet av de flesta aktörer och är en självklar ram för ombyggnationer. Josefina Ärlemalms rapport beskriver situationen på liknande sätt och berättar också följande: År 2005 lämnade Fastighetsägarna ett klagomål till den Europeiska Komissionen att Sverige hade brutit mot de regler som förbjuder statligt stöd till privata företag. Det påstods att de kommunala bostadsföretagen hade fått statligt stöd och att kommunerna agerade som garanter för lån som tagits av dessa företag, utan att de behövt betala premier för dessa förmåner. Resultatet av överklagandet till Europeiska kommissionen var att lagen ändrades i Sverige En paragraf som har visat sig vara problematisk för hyresgästerna som motsätter renoveringsplaner är paragraf 18 i Jordabalken. Denna paragraf visar på reglerna för hyresgästernas inflytande vid förbättring eller förändring av den fasta egendomen, och tar upp de fall åtgärder vidtas som ökar standarden på fastigheter eller insatser, och som innebär en inte oväsentlig förändring av lägenheterna eller av de gemensamma utrymmena i huset, ska ägaren meddela hyresgästerna skriftligen. Om hyresgästen inte accepterar förändringarna kan ägaren ansöka om tillstånd från hyresnämnden. Om tillståndet godtas anses inte förändringarna som orättvisa mot hyresgästen. I beslutet från domstolen, oavsett om förändringarna är rättvisa mot hyresgästerna eller inte, vägs vad som är av intresse för ägaren mot vad som ligger i hyresgästernas intresse i allmänhet om man inte utför den tänkta insatsen ( Ärlemalm 2014: 6 ). 12
15 4 Hyresgästföreningens organisering Hyresgästföreningen är organiserad i fyra nivåer, den lokala organisationen som finns ute i bostadsområdet, men det är inte alla områden som har en egen lokal hyresgästförening. I de fall det finns en lokal organisation väljer hyresgästerna en styrelse bland de boende i området. Den styrelsen har kontakt med Hyresgästföreningen på kommunal nivå. Hyresgästföreningen på kommunnivå kan ofta ansvara för flera olika kommuner. Men i stora kommuner kan flera hyresgäsföreningar finnas. En nivå uppåt finns regionerna som är samordnande för de kommunala hyresgästföreningarna. Sverige är delat i nio organisationer. Hyresgästföreningens Riksförbund samlar slutligen alla landets nio regioner under sig. "På alla fyra nivåer är det förtroendevalda medlemmar som fattar de övergripande besluten om hur verksamheten ska skötas" skriver Hyresgästföreningen på sin hemsida. Hyresgästföreningen i Sverige är delat i de nio regionerna; Norrland, Mitt, Aros Gävle, Stockholm, BohusÄlvsborgs- Skaraborg, Sydost, Västra Sverige, Norra Skåne, samt Södra Skåne ( Hyresgästföreningen, Om Oss, Vilka är vi?). På Hyresgästföreningens hemsida Lättläst, Så här arbetar vi, uppges medlemmar vara förtroendevalda och det finns 1438 lokala avdelningar i bostadsområden i Sverige. 159 föreningar är fördelade på de 9 regionerna. Hyresgästföreningen har 740 anställda, företrädesvis jurister, kommunikatörer och adminstratörer, men även annan personal. Där kan man också läsa att Hgf arbetar demokratiskt och den demokratiska tanke de har, att hyresgästerna ska kunna vara med att bestämma. Det är sedvanlig föreningsteknik man använder sig av, med årsmöten där de olika styrelserna får i uppdrag av medlemmarna om vad de vill ska hända under verksamhetsåret. Stadgar för alla nivåer av organisationen finns, förbundsstämman är högsta beslutande organ. Motioner till de olika nivåerna skrivs också, som brukligt är ( Hyresgästföreningen, Om oss, Stadgar, Förbundsstämman ). Om nyttan medlemsskapet i Hyresgästföreningen skriver man rätt och slätt att de sköter förhandlingar och ger goda råd i hyresfrågor, består med juridisk hjälp och hjälp till den som vill driva 13
16 frågor i sitt område. Det mesta som har med det egna boendet kan man med Hyresgästföreningens stöd påverka. De skriver också att eftersom de är en stor organisation kan de påverka bostadspolitiken i Sverige, de har kompetens och stor erfarenhet. Vidare sägs: "Engagera dig eller låt oss göra jobbet. Som medlem i Hyresgästföreningen väljer du själv hur du vill använda ditt medlemskap. Du kan driva egna frågor, vara med och förhandla hyran, eller bara gå på bio till medlemspris. Vi finns och jobbar för dig" ( Hyresgästföreningen Bli medlem, Om medlemsskapet ). 4:1 Förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och hyresvärden De för hyresgästerna så viktiga förhandlingarna vid årliga hyreshöjningar sker när det finns en överenskommelse om en förhandling mellan Hyresgästföreningen och en hyresvärd. Denna överenskommelse kallas för avtal om förhandlingsordning. Det innebär att hyresvärden inte får höja hyran utan att innan dess förhandla med Hgf. En hyresgäst kan ställa sig utanför förhandlingsordningen och förhandla direkt med hyresvärden ( Hyresgästföreningen, Fråga Oss, Varför förhandlar...) Även om en förhandlare, en tjänsteman på Hgf är ansvarig för förhandlingsarbetet, kan också hyresgäster delta i en förhandlingsdelegation. Det krävs ett medlemsskap i Hgf och valet av de medlemmar som ska ingå sker vid ett årsmöte ( Hyresgästföreningen, Engagera dig, Förhandlingar). En informant berättade för mig att i vissa delar av landet är lokala hyresgästföreningen också delaktig vid förhandlingarna gällande åtgärder och hyreshöjningar vid renoveringar ( se Intervjuer, bilaga 2 ). Att företräda hyresgästen är Hyresgästföreningens uppgift. När det gäller turerna vid en renovering finns det också ett ramavtal, om hur processen ska se ut, hur Hyresgästföreningens inflytandet ser ut, och det är kopplat till en förhandlingsordning med specifik hyresvärd. Genom avtalet kommer man in tidigt i processen, menade en respondent jag intervjuade. En annan respondent menade att Hyresgästföreningen inte är byggtekniker och inte kommer in förrän grundbesluten är tagna av hyresvärden som en teknisk process och en budgetprocess. Denne berättade vidare att hyresvärden ska lämna ut besked till de boende i lägenheterna om vad som ska hända, lämna ut godkännandeintyget och presentera en preliminär hyreshöjning. Det innebär att "hyresgästen står inför faktum, 14
17 möjligheten att påverka är liten, mer av kosmetisk art, hur tapeten ska se ut och liknande". Min respondent sade också att "det är dyrt att bygga och bygga om, det är svårt att se hur lägenheter ska vara billigare, statliga subventioner finns inte längre". "Det är ett tudelat Sverige, svaga och starka Sverige", avslutade denne intervjun med ( se Intervjuer, bilaga 2 ). En informant menade att Hyresgästföreningens jurister inte alltid har vana vid förhandlingar inför renoveringar. De tar en genväg och talar inte med sina hyresgäster. För att förhindra detta har Hyresgästföreningen utarbetat en nationell checklista att använda vid renoveringar, det ska gynna hyresgästerna och stärka deras situation ( se Intervjuer, bilaga 2 ). Lagstiftningen för hyresgäster är bristande menade en annan respondent. Redan 2005 såg man brister, alltså innan regeringskiftet Den dåvarande regeringen planerade en utredning, men den ignorerades av den tillträdande alliansregeringen. Hyresgästföreningen på riksnivå till skrev regeringen 2012, men fick inget gehör ( se bilaga 3 ). Man har för avsikt att kontakta den nya regeringen, men eftersom den parlamentariska situationen i skrivandes stund är oklar, vet vi ännu inte vilken egentlig regeringsituation vi får. 5 Demokrati och inflytande - Robert Dahls teori om den demokratiska processen Demokrati i betydelsen makten över våra liv och inflytande i samhället anses som självklart i Sverige, men det finns många situationer där vi är utelämnade åt både godtycke och bristande lagstiftning. Lagar som borde skydda oss och försvara våra rättigheter i ett demokratiskt system, men idag sker snarare omprioriteringar av vem som har rättigheter och inflytande. Demokratin får då istället användas som medel att organisera sig och kämpa för att få igenom krav och därmed trygga viktiga värden. Ett uppgift som ligger tungt på Hyresgästföreningen med det mandat de har från sina medlemmar och den självpåtagna uppgift de säger sig ha. Genom den stora samhällsförändring som skett har hyresgästernas, men även Hyresgästföreningens makt att påverka minskat. Konsekvensen för hyresgästerna blir bland annat att hyresvärdar ofta till slut får rätt att genomföra de tänkta åtgärderna och få igenom den begärda hyreshöjningen vid renoveringar genom domslut i Hyresnämnden. I få fall regleras hyran nedåt och vissa åtgärder utförs 15
18 inte efter att hyresvärden har backat i domstolen. Lagen skyddar alltså snarare hyresvärden och det är upp till hyresvärdens godtycke att vika sig för hyresgästernas krav, annars fastslås kraven av domstolen ( Hem och Hyra, Svårt att få hyresnämnden att ändra hyran, 2013). Att inte lyssna in vad de redan befintliga hyresgästerna vill, underminerar hyresgästernas inflytande på flera sätt, bland annat försvagar man syftet med att vara en medlemsorganisation, som också som påstår sig lyssna på sina medlemmar. Det egna boendet, den egna livssituationen styr någon annan över, vissa människors bostäder ses som en källa till stora vinster, oavsett konsekvenserna för individer i samhället. Man ser inte hyresgäster vare sig som individer med rättigheter, inte heller som ett kollektiv med rättigheter. Hyresgästerna som står inför dessa renoveringar har liten makt att påverka resultatet. Bristen på inflytande är ett problem, är en demokrati- och klassfråga, klassfrågan är i centrum eftersom förskjutningar påverkar oftast låginkomsttagare i större utsträckning än socioekonomiskt starkare grupper skriver kulturgeografen Josefina Ärlemalm i sin masteruppsats Resisting renoviction, The neoliberal city, space and urban social movements, från 2014 ( Ärlemalm 2014: 8 ). Jag utgick från Robert Dahls teori om demokrati och inflytande och eftersom möjligheterna för hyresgästerna att påverka sin situation är liten ville jag se om det är förenligt med en verklig demokratisk ordning. Utilitarismen kan ge en vägledning om varför det är acceptabelt att vissa sviks i ett rättssamhälle. Enligt Benthams utilitarism ska all moral och all lagstiftning grundas på principen största möjliga lycka åt största möjliga antal, måttstocken för rätt och fel ( Roberts och Sutch 2004: ). Rättsfilosofin i Sverige bygger på den teleologiska utilitarismen. Med den som bakgrund kan man resonera som att en renovering med standardhöjande åtgärder anses ligga i allas intresse, lyckan är att ha en fin och välfungerande bostad. Renoveringen sker då inte för befintliga hyresgäster utan för hyregäster i allmänhet, vem som helst ska kunna bo där, det finns en slags allmän norm hur en god bostad ska se ut. I det resonemanget behöver man alltså inte ta hänsyn till de enskilda hyresgästernas intressen och vilja. Där kan en förhandlare på Hyresgästföreningen i utilitarismen hitta ett skäl att inte kontakta hyresgästerna i förväg, och undersöka vad de vill ha för typ av renovering och möjligen också standard- 16
19 höjning och vilken hyra de är beredda att betala. Lagstiftningen handlar inte om att tillfredställa enskildas behov utan kollektivets. Det stämmer överens med utilitarismens grundidé. Men ser man till den renodling av demokratiska värden som Dahl i texten En teori om den demokratiska processen ( Beckman m. fl, 2009) argumenterar för går det på tvärs mot Hyresgästföreningens roll, trots att man hänvisar till förklaringen att det finns ramavtal som förhandlats fram om hur processen ska se ut runt informationen till hyresgästerna. Ramavtal som i vissa fall kan ge utrymme för hyresgäster att påverka ombyggnationen och därmed hyreshöjningen. I andra fall står hyresvärden för i princip hela processen och hyresgästerna står inför fullbordat faktum. Där hyresgästen egentligen bara godkännandeintyget som ett slags maktmedel. Dahl ställer upp olika kritier för en demokratisk process. Han anser att demokrati är en politisk ordning och vill också sätta ord på de antaganden som rättfärdigar en demokratisk politisk ordning, en som kan tillämpas också på sammanslutningar ( Beckman m fl, 2009 : ). Jag definierar Hyresgästföreningen som en sammanslutning i den mening Dahl syftade till. Dahl säger i ett grundantagande som motiverar en demokratisk ( politisk ) ordning, att bindande beslut ska enbart fattas av de personer som är underställda besluten. Beslut ska inte fattas av den som står utanför. Han menar också att ingen vuxen medlem skall behöva bevisa att han eller hon har tillräcklig kompetens att tillvarata sina egna intressen. Bevisbördan ligger istället på den som hävdar att undantag bör göras i vissa fall. Vidare ska medlemmarnas intressen ska jämställas, tas lika hänsyn till ( Beckman m fl 2009:180 ). Visst står på sätt och vis Hyresgästföreningens förhandlare i en sådan position att denne kan förhandla, men inte efter eget huvud eftersom besluten inte gäller den egna situationen. Dessutom finns ingen sådan upplysning någonstans att man lämnar över hela ansvaret eller beslutsfattandet till förhandlaren. Att i det fall någon blir medlem i Hyresgästföreningen därmed har frånsagt sig rätten att fatta beslut. Inte heller någon information om att att hyresgästen inte alls får delge Hyresgästföreningen sina åsikter, eller har gett en förhandlare mandat att göra som denne vill. Dahl beskriver vidare hur en demokratisk process ska se ut. Effektivt deltagande ser han som viktigt i den processen. Han menar att under hela processen fram till att bindande beslut är tagna ska medborgarna, medlemmarna, ha riktiga och lika möjligheter att föra upp frågor på dagordningen, förespråka vilket avgörande de anser vara rätt, samt att också uttrycka det ( Beckman m fl 2009:181 ). 17
20 Den chansen får hyregästerna, medlemmarna, i de årliga hyresförhandlingarna, men inte inför en renovering. Dahl påpekar också att ett kriterium på en demokratisk process är upplyst förståelse. Med det menar Dahl att varje medborgare, medlem, ska ha riktiga och lika möjligheter att upptäcka och begrunda det val som tjänar medlemmens intresse bäst ( Beckman m fl 2009: ). Det torde vara ganska enkelt att förstå att en hyresgäst med svag ekonomi behöver få kännedom och information om hyreshöjningens storlek och vad som kan göras för att förhindra denna höjning. Om ifall det finns utrymme för en förändring i de åtgärder som hyresvärden vill vidta, med åtföljande hyressänkning, innan åtgärderna och hyran är fastslagen. Det borde ligga i Hyresgästföreningens förhandlares intresse att lyssna på sina medlemmar och föra fram deras talan, det är medlemmens bostad det handlar om, vanligtvis inte förhandlarens egen. 6. Slutsatser och avslutande reflektioner Dahl beskriver väl det jag vill lyfta fram som viktigt i en människas liv och i ett demokratiskt sammanhang, självbestämmande, medbestämmande och rätten till information för att kunna fatta genomtänkta beslut om sitt eget liv. Enkla och tydliga normer som inte borde vara svårt ett efterleva för en medlemsorganisation som menar att de är demokratisk till sin natur. Vi kanske har lärt oss att förlita oss på våra samhällsinstutioner, på vår demokrati och trott på att vi även i vår boendesituation har rättigheter. Men så självklart är det inte, det finns ingen entydighet. Det 'skydd' som fanns för hyresgäster i kommunala bostäder, som också ofta användes för boende i privata bestånd eftersom allmännyttan skulle vara normerande, har försvunnit. Det medinflytande som Hyresgästföreningen hade förr är till stor del bortrationaliserat. Den politiska synen är den att hyresgästen ska klara sig själv, och med den syn som hyresvärdar tillåts ha på sina bostadsbestånd, som en kassako för stora inkomster, är situationen mycket svår. Med tanke på hur otydlig lagtexten i Jordabalken paragraf 18 a gällande hur en lägenhet för uthyrning ska vara inredd som enklast och med formuleringen på orten kan hyresgästerna hamna i en mycket svår situation. En hyresvärd som inte har råd att renovera eller inte ens vill, kanske också 18
21 äger många hyresbestånd på en ort, eller att man är flera ovilliga hyresvärdar. Då finns det inget för hyresgäster att peka på för att kunna kräva en god standard i sin bostad. Att bo omodernt kan alltså vara acceptabelt. Det tudelade Sverige är inte långt borta. Att bygga 'social housing' kanske också blir en modell för att ha billiga bostäder åt socioekonomiskt svaga människor, men knappast värdigt ett samhälle i ett land vars ledare påstår att landet är rikt ( Svt 2014). Det är rikt och generöst mot vissa, men inte dem som samma samhälle ha slagit ut. Men det ligger i marknadsliberalismen idé att så ska ske och då kanske en svensk medborgare får vara glad att överhuvudtaget ha en bostad, även om den är i enklaste laget. Hyresvärdarna påstår inte sällan att de vill ha sina hyresgäster kvar. Information skickas ut i förväg inför en årlig hyreshöjning, men inte inför en renovering. Bryr sig alltså hyresvärdarna mer om hyresgästernas åsikter vid de årliga hyreshöjningarna, gör förhandlaren på Hyresgästföreningen det, men inte vid renoveringar? Hyresgästföreningen är en organisation som är svår att förstå sig på. Även om man på sin hemsida har ganska tydliga motiveringar för medlemsskap, verkar det vara upp till fri tolkning hos den enskilda juristen om hur denne ska arbeta gentemot medlemmarna. Man tar sin egen utsaga, engagera dig eller låt oss göra jobbet på allvar och därmed neglierar sina medlemmar i den viktiga processen runt renoveringar med stora hyreshöjningar som följd. Det råder oklara gränser i arbetet och även i dialogen med hyresgästerna. Där dialogen och kontakten inte finns har inte hyresgästen något att egentligen peka på för att få sina rättigheter tillgodosedda. Allt går att tolka som man vill då man läser Hyresgästföreningens hemsidor. Den juridiska processen läggs i händerna på förhandlaren och denne har en motpart i hyresvärden och där ligger det stora arbetet. Att ta vara på hyresgästerna finns det inga klara linjer för, mer än att man påstår sig arbeta demokratiskt och att hyresgästerna ska få vara med och påverka. Ord som mer liknar lockrop för att få medlemmarna att tro att de har ett stöd, istället betalar de anställdas löner och får hålla tillgodo med det som Hyresgästföreningen till syvende og sidst vill stå till tjänst med. Medlemsskapet är enkelriktat. Hyresgästen betalar medlemssavgiften månadvis i åratal, men det finns egentligen inga garantier att medlemmen får tillbaka något. Medlemmen skriver inget avtal med Hyresgästföreningen och kan därmed inte påtala avtalsbrott eller svek. Det finns ingen rättslig instans dit man kan vända sig med sin klagan. Det har gjorts försök, ( Hem och Hyra, Vill få tillbaka medlemspengar, 2013 ), men det finns ingen instans som kan fälla Hyresgästföreningen alls. Medlemmarna har bara Hyresgästföreningens egna påståenden om det arbete man avser lägga 19
22 på medlemmarna. Det känns inte särskilt rättssäkert, det är inte heller på det minsta vis tryggt. För den hyresgäst som förlitat sig på Hyresgästföreningen är verkligheten hård. Om inte förr kommer det verkliga uppvaknandet när en renovering ska ske i området, och hyresgästen inser att inte ens den organisation man förväntade sig hjälp ifrån finns där när det väl gäller ( Landets Fria, Hyresgäster måste flytta när deras hyror chockhöjs, 2014 ). När Hyresgästföreningen sviker finns inget kvar, förutom den egna kampen mot hyresvärden och den politiska makten. Ensam är inte stark, men styrkan ligger heller inte i en svikande organisation. Jag anser att Hyresgästföreningen sviker sina hyresgäster och sina egna mål som en demokratisk medlemsorganisation när man inte låter hyresgästerna i förväg få ta del av de krav som hyresvärden lägger fram i förhandlingar med förhandlaren på Hgf och verkligen kunna påverka dem. Det finns inget i Hyresgästföreningens organisering som förhindrar att förhandlarna lyssnar på sina medlemmar och tar intryck av deras vilja. Snarare tvärtom då jag läser igenom dokument om Hgf och det man anser sig vilja utföra och det man säger sig vilja betyda för sina medlemmar. Det finns inget i ramavtalet som förhindrar att förhandlaren på Hyresgästföreningen kan samla information om vad hyresgästerna vill och ha det med sig inför en förhandling med hyresvärden. Istället borde juristen känna stöd i sina medlemmar i en förhandling och veta att man talar för medlemmarna och har dem i ryggen vid en förhandling, att de får företräda sig själva så långt det är möjligt. Det visar att man tar sitt uppdrag på allvar och verkligen sköter sitt arbete. Det är ett sätt att arbeta demokratiskt och att ge röst åt en numera utsatt grupp, hyresgästerna. Om Hyresgästföreningen frångår sin sedvanliga process att kontakta hyresgästerna innan renovering äventyras hyresgästernas ställning. Det ger signaler till hyresvärdarna att hyresgästerna inte bryr sig, därför kan de göra som de vill. Det handlar istället bara om att bräcka Hyresgästföreningens förhandlare i en tuff förhandling och tvinga denne att gå med på de villkor hyresvärden kräver. Hyresgästföreningen devalerar också sitt värde som en motpart till hyresvärdarna i förhandlingsordningen, och ger hyresvärdar en synnerligen god chans att besluta sig för att frångå den för och börja förhandla med hyresgästerna direkt, något som kan ske vid årliga hyreshöjningar. Dessutom sviker man redan resurssvaga människor, de är i beroendeställning, deras bostad är satt på spel. Hyresgästerna måste då anlita en egen jurist om de inte känner att de klarar av att genomföra en 20
Metod- PM september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet
Metod- PM 3 28 september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet Inledning Hyresgästföreningen ( Hgf ) är en partipolitiskt obunden, demokratisk
Läs merOm oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst
Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon
Läs mer56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.
HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan
Läs merHYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN
HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör
Läs merHyresgästföreningen - en stark folkrörelse
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM UMEÅ 2017 Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgästerna. Hyresgästföreningen
Läs merNär vinstintresset tar över...
När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,
Läs merMotion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden
Motion 61 Motion 62 Motion 63 med utlåtanden 160 Motion 61 Nu måste vår förhandlingssamordning stärkas! Den nya lagen om affärsmässiga principer mm och det faktum att vi i Stockholm numera förhandlar med
Läs merKan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas
Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med
Läs merKommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016
Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning
Läs merKan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.
Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en
Läs merKan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.
Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2017 Storsjöbygden Hyresgästföreningen en stark folkrörelse Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser med över en halv miljon medlemmar. I över 100 år har vi arbetat
Läs merFastighetsägarna har strandat - frågor & svar
1 (5) Handläggare Datum MH 2012-02-13 Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar Varför har Fastighetsägarna Stockholm strandat hyresförhandlingarna? Fastighetsägarföreningen Stockholm (FÄF) och Hyresgästföreningen
Läs merHYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program
HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten
Läs merOm oss. Information om Hyresgästföreningen
Om oss Information om Hyresgästföreningen Hyresgästföreningens verksamhetsidé Genom organisering av hyresgäster deltar Hyresgästföreningen i, tar ansvar för och är drivande i samhällets utveckling. Det
Läs merVilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?
Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu
Läs merNy bostadspolitik för Sverige
Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige
Läs merKan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas
Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker
Läs merVilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid
Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro
Läs merBf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet
Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som
Läs merVAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING?
VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING? 1 UPPRUSTNING PÅ GÅNG I DITT BOSTADSOMRÅDE Din hyresvärd planerar att genomföra en upprustning i ditt hus. En upprustning är en omfattande renovering av fastighetens lägenheter
Läs merKommittédirektiv. Tillval och frånval vid hyra av bostadslägenhet. Dir. 2008:20. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2008
Kommittédirektiv Tillval och frånval vid hyra av bostadslägenhet Dir. 2008:20 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga hur förutsättningarna
Läs merplattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden
plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001
Läs merStockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror
Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror 1 DEN SVENSKA MODELLEN FÖR HYRESSÄTTNING När hyresregleringen skulle ersättas i slutet av 1960-talet lanserades bruksvärdessystemet
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 Hyresgästföreningen Luleå 1 Hyresgästföreningen: en rörelse för bostäder på rimliga villkor Hyresgästföreningen är en demokratisk och partipolitiskt obunden medlemsorganisation.
Läs merHär kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.
Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i
Läs merGällande lagar och regler
Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr Innehållsförteckning Kortfattad Information Sida 3 Vad är Andrahandsuthyrning Sida 4 Hur länge får jag
Läs merMotion 38 Motion 39. med utlåtanden
Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.
Läs merKan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen
Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten
Läs merMotion 32 Motion 33. med utlåtanden
Motion 32 Motion 33 med utlåtanden 90 Motion 32 Barns utsatthet på bostadsmarknaden På förbundsstämman 2012 beslutades att uppdra till förbundsstyrelsen Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2013. Enligt
Läs merMotion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden
Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29 med utlåtanden 74 Motion 26 Kunskap om avkastningskraven på de kommunala bostadsbolagen, kommunikation av denna kunskap samt aktiv verkan för att dessa avkastningskrav
Läs merOMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING
OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merEn god bostad till en rimlig kostnad
Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se
Läs merFramtidsprogrammet på 10 minuter
Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir
Läs merFramtidsprogrammet på 10 minuter
Framtidsprogrammet på 10 minuter 1 Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället
Läs merManual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.
Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den
Läs merVälkommen till kursen
Välkommen till kursen Gör rätt som hyresvärd Vilka är vi? Avsnitt 1 Definitioner Uppsägningstider 1 Hyresavtal Hus eller del av hus lägenhet Upplåtits Till nyttjande Mot ersättning Bostadslägenhet resp.
Läs merPromemoria 2013-06-27
Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska
Läs merSkattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad
Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2009:180 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 5 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels att
Läs merEn bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande
En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet
Läs merGällande lagar och regler
Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merFörhandlingsrutiner. Beslutade av fullmäktige 24 nov 2012
Förhandlingsrutiner Beslutade av fullmäktige 24 nov 2012 Förhandlingsrutiner för Region Stockholm Regionens förhandlingsrutiner, målen i Agenda 2016 samt de nationella kvalitetskriterierna som beslutas
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merState Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd
Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter
Läs merVälkommen till kursen
Välkommen till kursen Hyresfrågor i fokus Vilka är vi? Vad är ett hyresförhållande - när är hyreslagen tillämplig avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning (12 kap.
Läs merSAMRÅD VID OMBYGGNAD. December 2017 FASTIGHETSÄGARNA HYRESGÄSTFÖRENINGEN SABO ETT STÖD FÖR BÄTTRE SAMRÅDSPROCESS SAMRÅD VID OMBYGGNAD SABO 1
SAMRÅD VID OMBYGGNAD ETT STÖD FÖR BÄTTRE SAMRÅDSPROCESS December 2017 FASTIGHETSÄGARNA HYRESGÄSTFÖRENINGEN SABO SAMRÅD VID OMBYGGNAD SABO 1 Innehåll Ombyggnad berör både fastighets - ägare och hyresgäster
Läs merINFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4
INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen
Läs merÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande
Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid
Läs merÄLSKA STADEN. BYGG MER! BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE
ÄLSKA STADEN. BYGG MER! BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE I Sverige bor nära 10 miljoner människor. Befolkningen ökar, och störst är ökningen i storstadsregionerna. Idag lever och verkar närmare 25 % av Sveriges
Läs mersara danielsson röster från backa Röster från Backa
Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var
Läs merFLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan
FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du
Läs merHur bor du egentligen?!
En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014-2015 uppsala
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014-2015 uppsala Bostadspolitiskt program 2014-2015 för Uppsala HYRESGÄSTFÖRENINGEN UPPSALA-KNIVSTA VÄLFÄRDEN BÖRJAR I HEMMET Bostaden är en mänsklig och social rättighet, inte
Läs merDet var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det
Läs merAtt de förslag som framkommer till stadgeändringar på denna Förbundsstämma beaktas
Stadgar Ändamål och värdegrund Motion 43 Motionen kommer ifrån: Hyresgästföreningen Norrmalm Översyn av stadgarna Motion till HGF Förbundsstämma juni 2018 2c ÖVERSYN AV STADGARNA Vi anser stadgarna är
Läs merNY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN
NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag
Läs merAllmn. miljöspark. Allmn. miljöspark. Yttre miljö. 2014: Allmännyttans energisparkampanj. Vet Du om att VSBo deltar? 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1
214: Allmännyttans energisparkampanj Vet Du om att VSBo deltar?,8,7,6,5,4,3,2,1 Allmn. miljöspark. % Ja % Nej Hur fick Du reda på det? 6 Allmn. miljöspark. 5 4 3 2 1 Utskick VSBo % Hemsida % Annat % Ej
Läs merAllmänt om bostadsrätt som boendeform
Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer
Läs merInfo! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10
April 2014 Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars I mars bjöd vi in till ett möte där du fick komma med önskemål och förslag inför
Läs merMotion 15 Motion 16. med utlåtanden
Motion 15 Motion 16 med utlåtanden 44 Motion 15 Ombildningar av allmännyttans hyresrätter/ Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter Ombildningen av allmännyttans lägenheter fortsätter. Nu med ännu
Läs merSSU Stockholms stad Bostadsbristen är skriande i Sverige. Boverket beräknar att det till 2025 behövs omkring bostäder. Regeringens mål är att
Stockholms arbetarekommuns årsmöte 22 april 2017 2 3 4 SSU Stockholms stad Bostadsbristen är skriande i Sverige. Boverket beräknar att det till 2025 behövs omkring 700 000 bostäder. Regeringens mål är
Läs merJobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.
Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merHyresförhandlingarna för Hus 3 på Pennygången är klara
10 okt 2014 Hyresförhandlingarna för Hus 3 på Pennygången är klara Förhandlingarna kring hyran i Hus 3, Pennygången 33 47, efter renoveringen är klara. Hyresgästföreningen och Stena Fastigheter Göteborg
Läs merRAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen
Läs merKan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor
Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har
Läs merDet handlar om Linköpings framtid.
Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit
Läs merUtveckling av de årliga hyresförhandlingarna
Utveckling av de årliga hyresförhandlingarna SABO:s och Fastighetsägarnas syn på förhandlingarna om den allmänna hyresnivån Stockholm 2018-08-27 Sammanfattning I Sverige förhandlas bostadshyror kollektivt
Läs merJuristförsäkring. Frågor & svar
Juristförsäkring Frågor & svar FRÅGOR OCH SVAR - JURISTFÖRSÄKRING Tilläggsinformation om det kollektiva försäkringsskyddet för Sekos medlemmar avseende juridiska tjänster som HELP Försäkring tillhandahåller.
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merEn skattereform för hyresrätten
1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten
Läs merOMBILDNING EN ATTRAKTIV BOSTADSRÄTTSFÖRENING MED RÄTT KVALITET RÄTT EKONOMI RÄTT INFORMATION NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT OMBILDA TILL EN
OMBIDNING ÅN HYSÄ I BOSDSÄSNING N IV BOSDSÄSNING MD Ä VI Ä ONOMI Ä INOMION NÅG V DN MD OMBID I N BOSDSÄSNING Du får ofta en lägre boendekostnad än idag Du kan själv välja den design och standard som du
Läs mer100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga
Läs merBasutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning
Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge
Läs merFörhandlingarna om den allmänna hyresnivåns utveckling under 2019
Förhandlingarna om den allmänna hyresnivåns utveckling under 019 SABOs och Fastighetsägarnas vägledning för de ortsvisa förhandlingarna Stockholm 018-09-06 Sammanfattning I denna promemoria presenteras
Läs merOmbildning från hyresrätt till bostadsrätt
Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska
Läs merAvbryta hyreshöjningarna i gruppbostäder enligt LSS Skrivelse från Stefan Nilsson och Ylva Wahlström (båda MP)
PM 2011: RVII (Dnr 326-319/2009) Avbryta hyreshöjningarna i gruppbostäder enligt LSS Skrivelse från Stefan Nilsson och Ylva Wahlström (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Läs merInflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt
Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i kooperativ hyresrätt Vill du ha inflytande och gemenskap, bo tryggt i ett stabilt område, ha möjlighet att engagera dig utan att riskera din ekonomi?
Läs merReglering av hyresmarknader FREDRIK KOPSCH
Reglering av hyresmarknader FREDRIK KOPSCH Rapportens upplägg Jämförelse mellan länder (Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Storbritannien och Österrike + tre till) Hyresmarknadens roll Lagstiftningens
Läs merJO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm
1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse
Läs merFaktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser
Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr
Läs merFrån krångel till klarspråk hos Hyresgästföreningen
Från krångel till klarspråk hos Hyresgästföreningen Maria Unde Westerberg, kommunikationsstrateg muw@hyresgastforeningen.se Anna Hass, språkkonsult, Expressiva anna.hass@expressiva.se 1 Kort om Hyresgästföreningen
Läs merFRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST
FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av
Läs merDet började med barnrikehusen
Det började med barnrikehusen Nedanför Vita Bergen på Södermalm ligger kvarteret Kristallen, omringat av Bondegatan, Borgmästargatan, Klippgatan och Skånegatan. På 1930-talet var alla husen i kvarteret
Läs merAtt vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra
Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd
Läs merKennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras
Läs merHyresgästföreningen möter miljöförvaltningar i Sveriges kommuner
Hyresgästföreningen möter miljöförvaltningar i Sveriges kommuner Hyresgästföreningens mål och vision Vårt grundläggande mål är allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Målet är också att alla
Läs merHyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten
Hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten SÄRSKILT OM BETYDELSEN AV HYRESHÖJNINGAR Karin Wetterberg Baserat på författarens examensarbete i juridik, tillgängligt här. Innehåll 1 Inledning
Läs merGranska ombildningen till bostadsrätt
Granska ombildningen till bostadsrätt När en ombildningsprocess drar igång finns det anledning att särskilt granska några saker för att försäkra sig om att man inte blir vilseledd. Bostadsrättsföreningen
Läs merCHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se
CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merRemissvar på utredning Hyran vid nyproduktion en utvärdering och utveckling av modellen med presumtionshyra (SOU 2017:65) Ju2017/06308/L1
Justitiedepartementet jul1@regeringskansliet.se Stockholm 2017-10-06 Remissvar på utredning Hyran vid nyproduktion en utvärdering och utveckling av modellen med presumtionshyra (SOU 2017:65) Ju2017/06308/L1
Läs merUnder mötets gång samlades det in skriftliga frågor via ett elektroniskt verktyg.
1 (11) FRÅGOR OCH SVAR Stockholmshyra ABF-huset lördag 2019-03-30 Under mötets gång samlades det in skriftliga frågor via ett elektroniskt verktyg. Det kom in över ett hundra frågor! På scenen lyckades
Läs merFungerande regler för andrahandsuthyrningen
2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte
Läs merVad är det för skillnad. bostadsrätt?
Vad är det för skillnad mellan hyresrätt och bostadsrätt? Vem äger huset? Hyresrätt Företag eller privat hyresvärd Bostadsrätt Bostadsrättsföreningen = medlemmarna i bostadsrättsföreningen Vem sköter huset?
Läs merVillkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala
Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för
Läs mer